V. 40 + 5 och nervös.

Mitt första barn fixerade sig på övertid. Hade haft några "falska alarm" innan bf men en vecka innan tvärdog allt. Enda jag kände av då var sd. Jobbade min sista dag på bf för hade ställt in mig på övertid.

Midnatt när jag gick över på 41+3 gick slemproppen. Hann berätta för min man, sätta mig i soffan och ta datorn i knät. Då gick vattnet. Halva soffan var rosa. Gick på toa och ropade efter min man som fick komma med nya trosor till mig och då satte värkarna igång. 6 tim senare var vår dotter född.

Andra barnet gick jag oxå över med. I 40+4 hade jag sån grym värk i ryggen att jag förvarnade min man att nåt kanske kunde vara på g. Han tankade bilen och städade huset. Allt försvann. :) dagen efter hade jag mitt sista bm-besök och efter det var jag less för kände att en förkylning var på g. Jag tog min äldsta på en snabb promenad i 1,5 tim. Gick och la mig 21.30 där det sista jag sa till min man "det händer ju ändå ingenting så varför ska jag vara vaken"... 2.30 vaknade jag av en värk. 7.35 gick vattnet och 7.38 var vår andra dotter född.

Ja, jag har ju ändå mått hyffsat bra, bara jag vilat tillräckligt. Och snart är det över!!!! Bebisen kom uuuuuuuut!!!!!

Bf+1 idag... Nu har jag varit hos bm. Vi pratade mest. Jag tycker det är så psykiskt påfrestande. Det är många saker som gör att jag mår dåligt nu. Jag hade ju tre missfall förra året och behöver verkligen få se en frisk bebis nu. Sen har jag varit helt sjukskriven sen mitten av oktober, alltså mår ju inte min kropp så bra, det är också jobbigt. Dessutom oroar jag mig för stort barn.

Men bm säger att bebisen känns normalstor, om man nu kan lita på det... Hjärtljuden var 150. Sf-måttet har minskat en cm sen sist, så är nu 38 cm. Men hos sa att bebisen var längre ner i bäckenet nu, så det var därför. Blodtrycket var bra 120/80 och urinstickan bra.

Jag fick en ny tid om en vecka, kommer då vara i 41+0 (hemska tanke). Då kommer jag få hinnsvepning och hon ska dessutom ringa min läkare om prata om igångsättning. Om jag mådde för dåligt så fick jag komma in någon dag tidigare i veckan. Jag tycker ju redan jag mår dåligt så det räcker, så jag vet inte hur jag ska avgöra det.

Hon var nästan säker på att det är en del av min slempropp som lossnat, när jag beskrev. Men det började ju för en vecka sen, så jag vet inte om det betyder så mycket. Hon frågade också om jag har mensmol, och det har jag ju haft ett tag. Det är bra sa hon, för de är det ju i alla fall på gång, men vet ju ändå inte hur lång tid till det ska ta.

Ja det förstår jag verkligen att du vill. Men de ser väl om det är ett stort barn och i så fall gör de ju de som behövs göras. Jag försöker lita på att de kan  göra sitt jobb och faktiskt lita på att de gör rätt, försöker släppa på kontrollen som jag annars vill hålla fast vid så hårt.

Mitt mått var de samma som förra gången 36 cm så får väl se hur det ser ut nästa gång, har tid på måndag hos BM. Men känns inte som om min mage minskat och att bebisen har tagit sig längre ner. Här är allt som vanligt, inga tecken på att h*n vill lämna. Det känns som om h*n trivs bra i magen och vill väl stanna där för alltid, känns just nu som om igångsättning är det alternativ jag har. Men man vet ju aldrig, jag hoppas ju på att bebisen väljer att komma ut av sig själv. Har iof haft lite som mensvärk både igår och idag men de försvinner lika snabbt som det kommer, men man kan ju alltid hoppas.
Jag hoppas att din bebis snart tittar ut och är en stark och frisk liten krabat!

Nu har det otroliga hänt, tom jag har fått min bebis! Inatt kl 00,40 föddes vår lilla Ella. Hon var 51 cm lång och vägde 4270 g.

Förlossningen i korthet:

kl 17,30 igår kväll började jag klocka värkarna. De gjorde inte särskilt ont, men kom tätt ca 3,5-5 min mellanrum. Ringde förlossningen. De tyckte vi skulle komma in och kolla i alla fall. Var inne ca 19,30. Kollade ctg och värkar. Efter ett tag gynundersökning. Öppen 2 cm. Tappen ej utplånad. Värkarna klarade jag bra, hade enbart värmedyna för det gjorde inte så ont. Började med lustgas runt 22, men fortfarande ingen fara. Strax innan 23,30 gick vattnet, var då öppen 5 cm. Då hände det grejer! Värkarna hade i stort sett inga uppehåll längre och gjorde asont! Hängde på lustgasen... Drygt en timme senare var hon ute. Fick lokalbedövning (typ tandläkarbedövning) precis där nere där hon skulle ut, men den han nog knappt värka. Jag sprack bara lite, kändes inte när det hände.

Lyckan och lättnaden är total! Vi åkte hem strax innan 11,30 idag.

Va härligt! Grattis till er tös!

Jag hoppas att det är min tur snart! :)

Tack, ja snart är det din tur!

Jag hoppas det!
Ska snart iväg till BM så får se vad hon säger denna gången. Igår kände jag lite värkar, började i ryggen för att fortsätta upp i nacken, så jag gissar på att detta var en värk att det kanske har börjat lite smått, men idag ingenting så vi får se vad som sägs.

Jag har startat en ny tråd för oss som fått våra bebisar. Vore kul om ni droppade in där efter hand!

www.familjeliv.se/Forum-3-20/m69832541.htm

Missade visst att få med sista bokstaven i länken:

www.familjeliv.se/Forum-3-20/m69832541.html

8 maj kom han äntligen. Nu försöker jag få ihop livet som nybliven förälder  och allt man ska hinna med.

Men han är ljuvlig! och jag kan inte riktigt sluta titta på honom.

Jag hoppar på den nya tråden och skriver när jag hinner.

Grattis! Ja det är kul med den nya tråden, man kan få många tips och råd!