Fyra missfall... vad ska jag göra?

När jag var 29 hade jag fått fyra missfall, och det året blev jag gravid med ett barn som ville stanna alla 40 veckorna i magen.
Efter har jag fått fyra missfall till, och jag vänder ju och vrider på allt för att komma på vad det var jag gjorde rätt den där gången när det gick bra.

Det som var skillnaden var att jag var med i Lennart Blomqvists studie om upprepade missfall. Han bygger studien på två saker: Trombyl och TLC.

TLC är det enda som man sett har verklig effekt på upprepade missfall, och TLC, eller omhändertagandefaktorn, går ut på att man får en läkare som tar en på allvar, som gör täta kontroller och som man får ett telefonnummer till som man får ringa när som helst, så fort man är orolig eller undrar något.

Lennart Blomqvist säger även att det enda man kan göra är att fortsätta försöka, och att man inte ska tänka för mycket på det hela, inte använda en massa tester och preparat.

Sen är ju det lättare sagt än gjort, för man griper ju alla halmstrån man kan när man letar orsaker till sina missfall.

Labbpersonal?
Det är ju en läkare som gör en remiss på vilka prover som labbpersonalen ska ta.
Man kan liksom inte knalla in på ett labb och bli undersökt.
Alla skulle nog helst vilja gå djupare men man kan liksom inte göra mer än det läkaren säger, eftersom läkaren tyvärr har makt att bestämma vilka prover som ska tas.

Vill bara påpeka att det inte spelar någon roll om man är gift eller sambo.
Eftersom vi inte är så superreligiösa i det här landet..

Jag håller helt med dig, och tycker inte heller att jag är anledningen till mina missfall.
Men det kan ju vara så att det är stress som är orsaken, och i så fall känner jag att det fortfarande inte är mitt fel, därför att jag måste i så fall få hjälp att hantera min stress, därför att jag upplever att stressen kommer av hormonerna vid graviditeten. Jag är  hur lugn som helst i början, och känner mig påverkad av hormonerna på ett positivt sätt, och sedan börjar oro och annat komma krypande.
Sen är det inte säkert att det är på grund av att man får stöd för stress eller oro som gör att TLC fungerar (för man har alltså verkligen sett att det fungerar), utan det kanske är något annat som gör att det fungerar. Bara det att man får täta kontroller så att man liksom talar om för hjärnan varje gång att det är ok. Positiv feedback. Det är ju bra i alla sammanhang, även då man inte upplever obehag från början. Får man inte positiv feedback kanske man kan börja känna obehag?
Jag vet inte, men även om de skulle komma fram till att det är kvinnans stress som orsakar missfall, så är det ju fortfarande inte kvinnans fel, för man kan ju inte bara stänga av stress när den väl kommit.

Nej, den här forskningsstudien som Lennart blomqvist har i Borås, där TLC ingår, den förutsätter att man inte hittat något annat fel, som tex kromosomfel.
Angående immunförsvaret sa Lennart att Sahgrenska gjort en väldigt omfattande studie på det utan att se något bra resultat.
Jag vet inte om jag minns rätt nu, men om ngt ska sägas ge bra resultat måste en viss procent bli "botade" av behandlingen.
Här är länk till Lennarts studie:
sas.vgregion.se/sv/Sodra-Alvsborgs-Sjukhus/SAS-/Nyheter/Nyheter-2012/149-000-kronor-till-tva-forskningsprojekt-pa-SAS/
I länken här står inget om omhändertagandemetoden, men det sa han till mig när jag ingick i studien, och nu när jag pratat med honom på senare tid säger han att han inte längre tror på Trombyl, eftersom lika många i gruppen som fått placebo blivit gravida. Han tror alltså mer på det här med TLC, omhändertagandemetoden.
Det finns en annan länk som jag inte hittade nu där det står om den i samband med hans studie.

Det står också i länken att av 300 kvinnor har 150 fått barn och 40 är gravida. 190 av 300, blir 63%.
Jag har hört att immunförsvarsteorin endast ger 30%. Och då skulle ju de 30% kunna bero lite på TLC, att man känner att ngn tar en på allvar.

Täta kontroller tror jag kan hjälpa på så sätt att man hela tiden får kolla värden och se att allt är bra och på så sätt lugna sig, och även känna att det finns ngn som tror att det här kommer funka, någon som tror på mig och bryr sig om mig, jag är inte ensam.
Jag tror inte att det nödvändigtvis behöver vara stress som gör att det blir missfall, utan kanske precis som med om ngn ropar hej, och sen slår dig i huvudet, så kommer du ducka tionde gången även om det inte kommer ngt slag.
Man kanske förväntar sig att man ska få missfall, hela kroppen kanske är inställd på det, och då kanske man behöver ngn som säger: nej, nu ska vi ta tag i det här.

Jobbigt, men om du bara är 32 skulle i alla fall jag fortsätta försöka om jag var du. Fast jag vet att det är jobbigt, har ju själv undrat tusen gånger över hur mycket man orkar gå igenom. Nu har ju jag ett barn och det gör att jag fortsätter kämpa nu för att få ett syskon till honom, därför att när jag fick de där fyra missfallen innan min son, tyckte jag ju att allt var hopplöst, och så av ett mirakel fick jag ett barn (mirakel eller att jag deltog i Lennart Blomqvists studie), så nu när jag tycker det är hopplöst tänker jag att tänk om nästa gång går då?
Och Lennart B som har den här studien säger att det finns de som haft många fler missfall än jag (jag har haft 9 nu) och sedan plötsligt fått ett barn, så kämpa på!Jobbigt för dig också med 6 missfall!
Och som jag skrev ovan ska man nog försöka kämpa på, enligt Lennart B har det fungerat även för dem som man trott varit omöjligt, till slut.
Du får inte magbesvär av fragmin eller babyaspirin? Jag kände ju att min mage blev helt kass av Trombyl, och det ska ju tydligen vara samma verksamma substans i de andra där.

Man kan få undersökning av en lokal läkare, men jag kan ändå rekommendera att åka till Borås, för då kan man få en massa svar på alla frågor man har, och allt man har läst på sånna här forum och som har skrämt upp en, för Lennart är ju en specialist på det här. Det är inte säkert att den lokala läkaren du pratar med är det.
På mitt närmsta sjukhus har de en specialist, men oftast får man ju prata med en "vanlig" läkare som inte har samma erfarenhet.
Det gick bra för mig första försöket jag var med.
Precis, man vet inte om man får trombyl eller låtsaspiller. Nu i efterhand, när jag fått Trombyl utskriven, så tror jag att det var låtsaspiller jag fick den där gången när det gick bra, ska inte säga varför, eftersom Lennart själv tror att det fungerar därför att de som ingår i studien tror på det på något sätt, eftersom lika många som fått låtsaspiller har fått barn, som de som fått Trombyl.

När man ingår i studien får du först göra ett ultraljud för att bekräfta att det finns ett foster, typ i vecka 6, och sedan får du pillren. Därefter gör du ultraljud i vecka 9 och vecka 12 har jag för mig, och sedan det vanliga rutinultraljudet som är lite senare vecka 17 typ.
Sedan får du ett telefonnummer av Lennart som du kan ringa till när du vill på dygnet, om du är orolig för något, och det tyckte jag kändes underbart. Någon som bryr sig om alla nojor man har!

Och, det glömde jag säga, om du inte än har tagit en massa blodprover så kommer de ju ta det på dig också, det fick jag göra första gången jag var i Borås och även runt vecka 12 där tror jag. Vet i alla fall att de tog prover två gånger.

Det kan nog vara en bra grej faktiskt. Jag har alltid tyckt att alla jag känner som äter p-piller och slutar med det blir gravida direkt och det går bra. Jag har ju inte ätit p-piller, slutade långt innan jag började med att försöka få barn. Så har tänkt ibland att jag blir straffad för att jag inte utsatt min kropp för onödiga hormoner, som jag trodde var en bra grej.

Jag har tänkt så med att det skulle vara bra med en paus. Vi ska också flytta och jag skulle också behöva gående några kilon :). Lustigt att vi har nästan samma situation. Jag fick dåligt humör och gick upp i vikt av p-piller, och sen när jag provade minipiller kunde jag få småblödningar varannan dag, så det funkade inte heller..

Jag är gravid nu kan man säga, men de har konstaterat att det antagligen är dött foster. Jag ska bara på sista kontroll i nästa vecka innan det blir skrapning eller tabletter. För fostret var tre veckor för litet så varken jag eller läkarna tror att det kommer visa något annat än att det är dött nästa vecka.

Men jag har tänkt på paus nu efter det, för vi har bokat in träff med ivf-klinik 27 augusti tror jag det var, och då tänker jag inte försöka något innan det. Kanske ska gå och få p-piller utskrivet, så att man testar det samtidigt, när man ändå ska vänta lite med att försöka.
Nu sist gick det bara en mens mellan att jag skrapades och när jag blev gravid igen, och samma innan det, så det har blivit lite väl många missfall på kort tid känner jag. Man ska nog lyssna på sin kropp när man känner att det börjar bli jobbigt..