• birgitt

    egen tid. hur gör ni ?

    jag måste fråga hur ni gör.
    jag har 2 ungar hela tiden. visst den ena går på dagis.
    jag får aldrig tid att ta hand om mig skälv. jag kanske får tid att duscha 1 gång var annan vecka.
    jag har aldrig tid att gå ut och springa. alla pengarna går till min man eller min älska son. dom måste hela tiden ha saker. 
    jag känner mig bortglömd ! inte ens min födelsedag ...min man glömde bort den och jag har fortfarande inte fått någon present efter 4 månader. 
    när vi ska göra någonting på helgen tex så måste jag se till att alla får mat, tvättade och påklädda. när vi ska åka så står jag där med pjamas.
    någonstans vill man som mamma se lite fin ut. men det kommer aldrig att hända.
    HUR GÖR NI ?  

  • Svar på tråden egen tid. hur gör ni ?
  • birgitt
    pigglet skrev 2013-05-11 20:57:31 följande:
    Man delar på ansvaret med pappan?
    måste man säga det till pappan ? han är 40 år gammal. är inte det skälv klart ? 
     
  • Loriyana
    birgitt skrev 2013-05-11 21:05:36 följande:
    måste man säga det till pappan ? han är 40 år gammal. är inte det skälv klart ? 
     

    Uppenbarligen inte eftersom han inte tar ansvar
  • mammalovis

    Varför måste mannen hela tiden ha saker? Ni borde väl vara lika mycket värda! Att barnet behöver mat, kläder, blöjor och leksaker mm är ju mer självklart.

    Har mannen något förståndshandikapp eller har du tagit på dig allt ansvar? Sedan vet jag att det finns män som är rent ut sagt lata, som min dotters pappa där jag fick sköta det mesta, men sedan lever vi inte heller ihop längre. 

  • lovea01

    Känner igen mig lite i detta. För här hemma har jag oxå 2 små, snart 3 och min man jobbar och på fritiden är han ute. Hjälper till lite ibland med att ta ut barnen men oftast bara en av dom ich andra stannar hos mig. Och efter att man städat och allt det där gamla vanliga så skulle man ibland vilja gå ut själv en stund, ta en fika med nån eller så men då måste man alltid ta med barnen. Får inte mycket tid till sig själv, mest stress och tjat hela dagarna och efter att barnen somnat på kvällen vill man helst hitta på nåt men slutar oftast med sova eller städa upp efter dagen. Jag skulle vilja ha en dag åt bara mig själv, gå ut och shoppa och hitta på nåt med nån väninna i lugn och ro utab skrikiga barn. Men när barnen sover så brukar jag oftast passa på att fixa mig innan dom vaknar om vi ska ut någonstans eller att jag säger åt min man att ta en av dom då brukar man hinna med rätt så mycket. Så det går nog att planera allt då brukar det funka, annars blir jag oftast försenad och å brukar man ibte ha lust att gå ut sen om man måste stressa ihjäl sig. Det känns ju mycket enklare för män, som kan göra vad dom vill medan man måste va hemma och ta hand om allt ich planera allt. Skulle uppskatta mer hjälp från min man speciellt nu när man går runt med stor mage och är trött hela tiden. Så du är nog inte ensam:) hur gamla är dina barn? När dom sover så passa isåfall på att göra så mycket som du vet du inre kan göra sen när du måste ta hand om dom, och ta ut dom till lekparken eller något så dom blir trötta ich får av sig lite energi. Och be din man hjälpa dig, säg åt han att ta ut båda eller en av dom medan du fixar allt och dig själv. Jag har oxå bara en av mina på dagis ich jag tror det blir mycket lättare när alla är på dagis men under tiden är det planering som är nummer 1 :)

  • Nelia82

    Tror faktiskt på fullaste allvar att min man gör mer än vad jag gör. Med både barn och hem. Dock beror det nog mest på att jag jobbar tvåskift.

    Man ger och man tar. Idag fick jag en hel eftermiddag utan man och barn. Jag hann träna, äta lunch i lugn och ro, sova middag en stund, putsa fönster, tvätta, fixa iordning lillgrabbens rum och dammsuga. Imorgon åker jag och barnen till min mamma så sambon får en heldag själv. Varje helg ser ju inte såhär ut, men ibland är det skönt att slippa tänka på andra än sig själv.

    Har inte gjort något. Detta sker automatiskt. Jag har helt enkelt funnit mig en bra man (världens bästa i mina ögon).

  • KimPossible

    Det man gör är att vägra ta hela ansvaret för hem och barn redan från början. Kräva att man delar på allt, helt enkelt.. Annars blir det inga barn och inget förhållande heller.

    Låter kanske lättare sagt än gjort, men det _var_ lätt för mig att se detta som en självklarhet och vägra vara någons piga/barnavlerska/barnpassare och ägna mig åt "vård av frisk man". Jag hade f ö aldrig kunnat bli kär i någon som tog för givet att jag skulle göra allt, eller var en egoist som främst såg till sina egna behov hela tiden. Så fruktansvärt avtändande.

    Har man redan satt sig i den situationen är det ju svårare, man får sätta ner foten ordentligt och sluta leka Märta Martyr. Sluta sucka i tysthet samtidigt som man ändå fortsätter att göra allt, och istället sätta hårt mot hårt. 


    People who think they know everything are a great annoyance to those of us who do.
  • KimPossible
    lovea01 skrev 2013-05-11 21:32:01 följande:
    Känner igen mig lite i detta. För här hemma har jag oxå 2 små, snart 3 och min man jobbar och på fritiden är han ute. Hjälper till lite ibland med att ta ut barnen men oftast bara en av dom ich andra stannar hos mig. Och efter att man städat och allt det där gamla vanliga så skulle man ibland vilja gå ut själv en stund, ta en fika med nån eller så men då måste man alltid ta med barnen. Får inte mycket tid till sig själv, mest stress och tjat hela dagarna och efter att barnen somnat på kvällen vill man helst hitta på nåt men slutar oftast med sova eller städa upp efter dagen. Jag skulle vilja ha en dag åt bara mig själv, gå ut och shoppa och hitta på nåt med nån väninna i lugn och ro utab skrikiga barn. Men när barnen sover så brukar jag oftast passa på att fixa mig innan dom vaknar om vi ska ut någonstans eller att jag säger åt min man att ta en av dom då brukar man hinna med rätt så mycket. Så det går nog att planera allt då brukar det funka, annars blir jag oftast försenad och å brukar man ibte ha lust att gå ut sen om man måste stressa ihjäl sig. Det känns ju mycket enklare för män, som kan göra vad dom vill medan man måste va hemma och ta hand om allt ich planera allt. Skulle uppskatta mer hjälp från min man speciellt nu när man går runt med stor mage och är trött hela tiden. Så du är nog inte ensam:) hur gamla är dina barn? När dom sover så passa isåfall på att göra så mycket som du vet du inre kan göra sen när du måste ta hand om dom, och ta ut dom till lekparken eller något så dom blir trötta ich får av sig lite energi. Och be din man hjälpa dig, säg åt han att ta ut båda eller en av dom medan du fixar allt och dig själv. Jag har oxå bara en av mina på dagis ich jag tror det blir mycket lättare när alla är på dagis men under tiden är det planering som är nummer 1 :)
    Men ärligt talat, varför går du med på detta?! Jag förstår inte. Dessutom skaffar du fler barn med någon som verkar skita totalt i att han har familj. Obegripligt.  Hur kunde det ens gå så här långt innan du reagerade?

    Samma frågor kan ställas till Ts, det är helt obegripligt att man låter det gå så långt.

    Och snälla, snälla, sluta skriva om att männen "hjälper till" att laga sin egen mat, tvätta sina egna kläder, städa sitt eget hem och ta hand om sina egna barn. Det låter fruktansvärt efterblivet att kalla något som borde vara helt självklart för "hjälpa till"!
    People who think they know everything are a great annoyance to those of us who do.
  • Dixie
    birgitt skrev 2013-05-11 21:05:36 följande:
    måste man säga det till pappan ? han är 40 år gammal. är inte det skälv klart ?   

    Eftersom du bar tvungen att skriva en tråd om det här så verkar det inte som om pappan fattar det......
  • MeNoLike

    Hann bara läsa några meningar innan jag blev irriterad.
    TS - VARFÖR hinner du bara duscha en gång varannan vecka??????????

Svar på tråden egen tid. hur gör ni ?