Fundera inte ens på präst om du inte är troende. Jag är kristen och skulle ta det som ett hån om jag fick reda på att min prälle inte var kristen. Dessutom är det en fyraårig utbildning och otroligt mycket teologi. Du kan aldrig komma undan kristendomen som präst, och kolla bara på den klassiska begravningsbönen "Den gode herden":
Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro, han vederkvicker min själ; han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull. Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig.
Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn; du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. Godhet allenast och nåd skola följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall åter få bo i herrens hus, evinnerligen.
Det är liksom Fadern, sonen och den helige anden för hela slanten, visst att präster jobbar med folk men det är, tro det eller ej, allt som oftast kristna människor som faktiskt är religiösa.
Om du tror att du ett helt yrkesliv kan fejka den tro som krävs för ett prästyrke, så varsågod, men det känns otroligt respektlöst att du ens överväger saken. Jag skulle då aldrig någonsin acceptera att bli vigd av en präst utan tro. När mina närstående begravs så ska det vara en person som fungerar som en länk mellan Gud och oss. Hade du tänkt gå runt och välsigna folk och sen småfnissa lite åt alla dessa idioter som tror på en gubbe som bor i molnen, eller vadå?
Tänk igen.