Anställd som alltid är borta

Barn brukar bli friskare efter nåt år eller så av sig själva. Så då är problemet löst.

Men arbetsgivaren måste inte bevilja all föräldraledighet.

En arbetsgivare kan aldrig neka föräldraledighet om den anställde ansökt mer än två månader tidigare. Den anställde har rätt till tre perioder av föräldraledighet per kalenderår men det betyder inte att man bara får vara föräldraledig vid tre tillfällen. Det är nämligen ansökningarna som räknas när man räknar perioderna så man kan samla flera olika datum av föräldraledighet på samma ansökan så räknas de ändå bara som en period.

Och det här med att arbetsgivaren ska få den anställda att sluta frivilligt genom att ändra på tjänsten när hon kommer tillbaka går inte. Någon strax ovan skrev att när den anställde kommer tillbaka har spelreglerna och spelplanen förändrats och det får den anställda leva med. Svar nej! När man kommer tillbaka från föräldraledighet har man rätt till sin gamla tjänst eller likvärdiga uppgifter annars är det missgynnande. Så att ge den anställde sämre arbetsuppgifter, sämre lön eller sämre villkor bara för att den använt sig av sina rättigheter enligt föräldraledighetslagen kan du bara glömma.

Nu pratar jag om TS situation och ur TS perspektiv.
Du pratar om allmänna villkor för företagare och för det finns ett speciellt forum.
Att vabba och vara sjuk gör inte någon till parasit men din inställning är alltför vanlig hos företagare och som sagt betyder det att det är fel på företagaren och inte arbetstagaren.
Det är dags att du vaknar upp och ser verkligheten istället för att gnälla över att människor är just människor. Alternativt att du lägger ner ditt företag för du gagnar varken marknaden, konkurrensen eller arbetstagare.

Nu finns det tack och lov företagare som passar för sin uppgift. Som inser och accepterar de villkor som finns. Som har större marginaler än att de står och faller med ett fåtal arbetstagares frånvaro. Har man så knappa marginaler som du beskriver finns det verkligen ingen anledning att företaget ska fortsätta existera.

Fastän du verkar tro det så är inte företagen guds gåva till mänskligheten. Samhället står helt enkelt inte och faller med dig, snarare tvärt om.

Som sagt finns det många företagare som inte bör vara företagare.  En företagare som hämnas på sin personal för att personalen är människor är inte lämpliga som företagsledare.

Är det brist på självinsikt som gör att de fortsätter trots att de saknar mentala förutsättningar?
Jag bara undrar.

Jag gör det trots att jag inte delar åsikt med dig.
Jag tycker verkligen att du:

A. Ska läsa det jag skriver och inte det du vill läsa.
B. Sätta dig in i hur samhället fungerar
C. Hur företagandet i Sverige ser ut, förutsättningar och begränsningar
D. Hur den globala marknaden inverkar och konkurrerar på småföretagandet.
E. Hur man argumenterar utan att ta till pinsamt dåligt maktspråk
F. Varför de som delar erfarenhet per definition inte måste dela åsikt.

Du har mycket att läsa ikapp, framförallt punkt E och F så sitt inte här och häcka utan sätt fart.

Det ger dig fortfarande inte rätt att behandla personalen hur som helst. Att du ens tar upp det som "argument" i en diskussion om att företagare inte kan eller får behandla arbetstagarna hur som helst är genant och visar vilken inställning du har - den jag pekat på hela tiden.

Jag förstår att du blir provocerad av det jag skriver och försöker förminska mig på olika sätt och förhärliga dig själv genom olika lösa påståenden. men det är som det brukar - känner man sig träffad beror det på att det stämmer bra med sanningen.

Det är du som hävdar din rätt att med flera pinsamma ursäkter slippa att ta hänsyn till att människor är människor.
Den företagare som har den synen du representerar ska inte vara företagare utan ska på sin höjd sitta i en skrubb och ägna sig åt frimärken, det man gjorde när du var ung.
För det är så att du inte tillför mänskligheten något, den är mänskligheten som tillför dig.