Tips önskas om nattning för 6 månaders bebis

Jo, jag glömde skriva att hon äter en gång mellan 03-05 med, lite olika när =) Ibland även en gång runt 21, beroende på vilket humör hon är på!

Okej, en gungstol hade ju varit bra att ha... Jag får testa pilatesboll, som en del har rekommenderat tidigare.

När er son somnat i sjalen, vaknade han inte sen när ni tog ur honom därifrån? Jag har provat att ha vår tjej i en bärsele som vi har, och hon somnar då, men när jag tar ur henne är det kört...

Hur mycket tror du rutiner på dagen spelar roll egentligen? Det är ju svårt att hålla en trött bebis vaken på dagen. Och som du skriver handlar det nog mest enligt mig om närhet och åter närhet som de små behöver. Men det blir så tufft att hitta ork till kvällarna ibland.

Tack för ditt svar!         

 

Ja, det blir ju enklast att följa hennes mönster, jag vill bara att det ska bli så bra som möjligt för hennes del. Men hon vet och känner väl bäst vad hon behöver =)

Har provat att ha henne liggandes tätt intill oss och små sjunga, stryka henne över ryggen, buffa, ja lite allt möjligt. Det går till en början bra, hon somnar inte men ligger lugnt, efter ett tag vrider och vänder hon sig, börjar små skrika och sedan tilltar det mer och mer. Så det har vi gett upp, för ett tag i alla fall.  

Intressant det där med sagorna och vaggvisorna! Jag sjunger ofta för vår tjej, och har så gjort sedan hon låg i magen. Jag tänkte att det kunde ha någon inverkan. Sjunger oftast samma sånger. När hon var mycket mindre, tyckte jag att hon blev lugnare av sången, men just för tillfället märker jag inte någon skillnad =)

Skit i klockan och de tifer jag skrivit, problemet är att hon inte somnar, eller ja, till slut gör hon väl det, men det är en pers att komma dit!

Att lägga henne på en filt när den somnat skulle jag kunna drömma om. 

Sömn föder sömn, det ska jag komma ihåg =) har aldrig tänkt så förut. Hon sover nog bäst i vagnen under promenad. 7
Hon har alltid haft svårt att sova själv. De fyra första månaderna sov hon på vårat bröst när vi halvlåg ner. Sedan hade hon en liten period när hon kunde sova mellan oss i sängen, då hon somnat i vår famn.
Men nu somnar hon knappt i vår famn ju. Men du skriver så är det förhoppningsvis något övergående, men nu när det gått en månad så börjar man misströsta...   

Okej..Det kanske är "såna här" bebisar som är "normala". De som somnar av sig själva utan timmar av skrik kanske är "onormala"
 
Våra rutiner är ju vår tjejs rutiner, vi rättar oss efter henne.  

Känslan när man ska lägga ner en bebis som somnat i sjal eller sele går knappt inte att beskriva, man håller andan på nåt sätt =)
Jo, det klart att lite "fri tid" utan bebis hade varit skönt. Men om det krävs att hon ska vara med för att vara nöjd och förhoppningsvis sova, så är det värt det. Alla blir gladare av det =) Vi funderar på att "backa" och använda vagnen till natten med igen. Den första veckan hemma efter bb så sov hon i den (tills inte det fungerade heller).

De där utvecklingssprången är så intressanta tycker jag! Lägger den sidan som "favoriter"!

Det jobbiga med vår tjej just nu är att hon inte ens är nöjd bara hon får vara med oss i soffan etc. Innan har det alltid fungerat och hon har varit med och vi har haft mysigt. Men hon finner sig oftast inte i att sitta med så länge. Det är som att hon blir för trött, och kan tyvärr inte somna så lätt när hon är med oss vid exempel teven, hon måste vara vaken, så hon inte missar något =)

Men jag är chockad just nu! För jag fick henne att somna bredvid mig när vi låg i vår säng! *Lycka* Jag sjöng blinka lilla stjärna och höll henne i handen och tänkte att detta går aldrig. Men just idag så gick det! =)

Mysigt med en 5 veckors liten knodd! Hoppas sömnen fortsätter fungera där! Det gör ju så himla mycket om det fungerar skapligt i alla fall. Lite krångel får man väl alltid räkna med. Men lagom är ju bäst ;)

Det sista du skrev stämmer så väl! Jag ska försöka tänka på det!

Ha en fin kväll!                

Okej, ibland får man bara strunta i vad som rekommenderas och inte :) allting passar inte alla bebisar.
Vår tjej har somnat på mage några gånger.
Det är bara att konstatera att något som fungerar den ena dagen inte går alls nästa dag! :) De ger oss utmaningar våra små bebisar!

Lycka till till er med! Vi får fortsätta kämpa vidare. Ha det gott!     

Usch, jag förstår hur ni har det. Ibland önskar man att man kunde få superkrafter för att orka med.

Men hör och häpna, ett par dagar förra veckan så somnade vår tjej i vår säng när jag låg bredvid henne. I och för sig mitt på dagen, så kvällarna är likadana, men det ger en lite glädje och hopp att det kan fungera någon gång ibland =)

Jag hoppas det blir bättre för er... Det är tur man är två, så man kan hjälpas åt. Jag går här hemma ibland och tänker på de som är ensamstående förälder, det måste vara tufft!

skogsvitter:

Ja, det kanske är för lite mat? Men jag får liksom inte i henne mer... Hon blir arg, även om jag försöker amma henne tidigare, innan hon blir trött och grinig. Men då är det precis som att hon tänker " men hallå?! Har jag sagt att jag är hungrig?" Hon har humör den lilla...  Det är väl ändå för mycket att ge henne gröt på kvällen med? Känns som det räcker med två mål/dag för henne. (gröt skulle hon med all säkerhet äta om hon fick...)
Vissa nätter nu så äter hon två gånger, vilket inte gör mig något, för på nätterna får hon nog i sig mycket mer än på dagen. Hon har liksom tid att kunna amma, är helt lugn och avslappnad.

Vi ska till bvc o väga på torsdag, får se vad siffrorna visar. Hoppas hon har ökat som hon borde...

Tack för era tankar!             

Jorå.. =) Det går åt rätt håll! Eller jag tycker nog det går väldigt bra egentligen!

På kvällarna har hon den senaste veckan somnat före kl 20, dock har vi fått gå med henne i famnen för att hon ska somna. Men när hon väl gjort det (tar kanske mellan 10-15 minuter), så sover hon bra! Så himla skönt!

Dock är det mer besvärligt på dagarna. Hon vet nog inte riktigt själv hur hon vill ha det med sömnen då¨. Hon är trött men vill inte sova och vaknar väldigt lätt när hon väl somnat.

Vi får väl se hur det här positiva på kvällen håller i sig =P Just nu ikväll har hon varit omöjlig, men nu är tänderna på G plus att det är så varmt, så det kan ju vara det som stör kanske...     

Tack för tipset!

Själv går jag och sjunger iböand när hon ska sova. Något som jag gjort sedan bb. Försöker också hålla mig till en och samma låt, men det varierar... Vet dock inte om det har någon jätte stor betydelse vad gäller sömnen för vår tjej, men det kanske gör henne lite lugnare :) 

Det är lite olika med hur lång tid vi väntar... Vi får gå runt med vår tjej för att hon ska somna, så när hon väl gjort det vill man bara lägga ner henne för man är så trött. Jag har i och för sig inte provat att sätta mig med henne i tillexempel soffan när hon väl somnat, det kanske skulle fungera.

I hennes säng har vi gjort det mysigt och ombonat, för hon gillar inte när hon har för mycket utrymme. Då viftar hon med armarna och är det då inget som tar emot (tillexempel en ihoprullad filt), så vaknar hon direkt =)

Tänk vad dessa barn håller oss sysselsatta =) Härligt!   

Ååå! Just nu är jag helt less på detta med sömn...

Efter en fight fick jag nu äntligen vår lilla att somna (hon är nu snart 8 månader)! Hon är suuuper trött, vägrar somna, blir väldigt ledsen jag försöker trösta och lugna. Efter ytterligare tid är hon fortfarande inte lugn och jag börjar ledsna och höja/ändra tonläge på rösten. Vilket ju inte blir ett dugg bättre, hon blir ju mer ledsen! Jag vet att jag inte borde göra så, det är fel fel och fel, men tillslut orkar man inte mer!

Det blir ju säkert inte lättare för henne att somna andra gånger när jag låtit arg och irriterad vid tidigare försök, eller vad tror ni? Det borde väl påverka hennes läggningar efter detta... Fasen! Känns inte bra att det blev så här!
Min lilla älskade skruttis...   

Hur gör ni andra föräldrar för att orka och hitta kraft för att få ert barn att sova?!  

   

LilaLavendel:
Tack för att du berättade hur du/ni går till väga. Hur har det gått efter du skrev, går det bättre o bättre?

Själv så har jag lite "gett upp" med att kämpa att få lillan att somna själv. Tror ni inte att det kommer tids nog? Eller kommer vi "alltid" få bära runt på henne om vi inte lär henne att somna själv nu?
Jag tänker som så att när hon var mindre så var enda sättet att få henne att sova, att hon fick ligga som en groda på vårt bröst. Då tänkte jag att "jösses, detta kommer vi väl aldrig kunna sluta med" Men det höll i sig i kanske tre månader, sedan slutade hon självmant med det, hon blev bara arg när vi skulle försöka söva henne på det sättet.
Jag tänker att det kanske är likadant med att vagga dem till söms... Att det liksom försvinner tids nog..

Jag vet inte, kanske har jag fel. Vad tror ni andra mammor?