Hur känns det att vara gravid!?

Jag njöt förra gången och njuter hittills den här gången! För mig är att vara gravid lite som att vara bakis i en period i början. Trött, ämlig, illamående. Sen är det precis som vanligt några veckor. Sen börjar man känna bebisen röra sig och magen blir större. Jag kände mig vackrare än någonsin när jag hade stormagen! Kände mig aldrig ful och flodhästaktig, trots att jag vägde typ 100 kilo på slutet. Fick gå upp och kissa på natten från ungefär halva graviditeten och fick lite foglossningsont. Började känna mig klumpig och dan från typ vecka 39 (sonen är född i början av v 43, så det blev ju et tag ändå).
Jag tror det handlar mycket om hur man reagerar humörmässigt på graviditetshormonerna. Jag gick runt och var glad tamejfan hela tiden! Tror att de hormonerna passar mig utmärkt. Och då är det klart det är lättare att stå ut med att någon försöker brotta sig ut genom naveln eller att man får sammandragningar och bäckenledssmrta om man råkar gå för raskt.

Att föda barn är helt sjukt om du frågar mig. Det är världens jävla åktur! Det är fruktansvärt smärtsamt (för mig, återigen) och det kan nog vara jäkligt läskigt om man inte litar på sin kropp och sin förmåga. (Det gjorde jag, så för mig var det inte läskigt.) Men det finns inget annat som är så otroligt intensivt! Även bortsett från själva barnet så är det en jävligt häftig upplevelse!

Att ha en bebis tyckte jag var ganska långtråkigt ibland. Men mysigt såklart. Vi hade en problemfri bebis, som sov okej, ammade utan problem och inte hade ont i magen, så jag tyckre inte det var särskilt jobbigt egentligen. Att ha en 1,5-åring, som jag har nu, är mycket roligare! Hittills blir det bara roligare och roligare! Stoltheten går inte att jämföra med något annat och det finns inget annat man kan skratta så gott åt som tokigheterna ens barn gör!

Hoppas du får en härlig upplevelse när det blir din tur ts! Ta tillvara på din egen barndom först