Anonym (pricken) skrev 2013-06-23 10:28:41 följande:
Okej. Men jag tycker inte du ska ge upp, det måste finnas hjälp nånstans men det kan vara ett helvete att få tag i rätt läkare.
Jag fick slåss i två år med förstört sexliv pga svamp och i åtta år för att få en operation av mina bihålor som allmänvården var för snål för (har en läkare där som jag vill skjuta än idag

) men en privat specialist ansåg som självklar. Han övertygade det allmänna och sen var saken löst.
Du har också rätt till ett fungerande liv!
Försökte tänka efter och räkna nu hur många olika läkare jag haft kontakt med genom åren, men slutade räkna när jag närmade mig 30 och då återstår måååånga.
Läkarna kastar en blick i min journal och ser mig som ett hopplöst fall. De har sagt, "vi har försökt allt, du får helt enkelt lära dig leva med det här". Jaha tack, lära mig leva med det ja. Det är ju ett sådant jäkla hinder i livet så jag blir tokig.
Magen är toppen så länge jag fastar, men då är jag istället trött, irriterad, frusen och har huvudvärk. Sedan äter jag och de symtomen försvinner, då får jag istället magkramper, diarré och illamående. HUR ska jag lära mig lva med detta resten av livet?
Och folks förbannade tjat. Folk chockas, förfasas och nästan skäller över att jag aldrig äter (ytligt bekanta nu, min familj och släkt vet orsaken). Det är ett evigt tjat om att jag aldrig äter och fast jag förklarar så kommer det ALLTID "ja men liiiiite kan du väl äta i alla fall" eller så säger de "gud du är ju inte klok, jag skulle aldrig klara att inte äta på hela dagen". Nähä tack, jag är alltså inte klok för att jag försöker undvika att bli sjuk.
Är trött på sjukdomen och allt som den drar med sig.