Sinnen och känslor När barnet är mellan två och tre år prövar det ofta sin egen vilja ännu mer än tidigare. Barnet håller på att utveckla sin egen identitet och lär sig att umgås med andra människor. Uttrycket ?kan själv? är vanligt. Barn i den här åldern vill gärna äta själva, klä på sig själva, öppna och stänga dörrar själva med mera. Under den här perioden utvecklas barnet snabbt och humöret kan växla fort. Ofta prövas både föräldrarnas och barnets gränser. Som förälder behöver man visa förståelse för barnets starka känslor. Barnet måste få pröva sin vilja för att utvecklas och mogna. Det är också bra om man kan ge barnet tid och om möjligt undvika att stressa. Att vara förälder till ett barn i den här åldern är både roligt och krävande. Det är vanligt att man ibland är osäker på hur man ska bemöta barnet eller att man får dåligt samvete för att man blir arg eller är inkonsekvent. Det gör inget om man blir arg på barnet ibland. Barn behöver sådant motstånd för att utvecklas. Ilska är inte farlig så länge den är övergående och kopplat till något som barnet har gjort. Man behöver inte alltid acceptera barnets beteende och handlingar, men det är viktigt att man respekterar barnet. Man får inte skuldbelägga eller kränka barnet, varken i ord eller i handling. Om barnet till exempel kastar ut saker på golvet eller inte vill klä på sig så kan man bli arg på själva handlingen, till exempel säga "jag vill inte att du gör så, det blir så stökigt. Gör så här istället". Man ska undvika anklagelser som ?vad jobbig du är? eller ?du är hopplös?. Det är viktigt att den vuxna tar ansvar för situationen, antingen det handlar om en konflikt eller något annat. Som förälder kan man behöva reflektera över sina egna reaktioner. Kanske förlorar man ibland tålamodet extra snabbt och blir överdrivet arg på något som barnet gör för att man själv är trött, stressad eller pressad av något problem. I sådana situationer är det viktigt att säga förlåt till barnet efteråt och förklara varför man blev arg. Under en konflikt med barnet kan man som vuxen behöva lite andrum utan att för den skull överge barnet. Om det går kan en annan vuxen ta hand om barnet en stund. Då kan man själv gå undan för att få lite distans, tänka efter och lugna ner sig för att lättare kunna hantera barnets ilska och frustration. När konflikten är över kan man prata med barnet om vad som hände och konstatera att man har bråkat men blivit sams igen. Man kan gärna förtydliga att man blev arg på det barnet gjorde, inte på barnet som person. I sina tankar kan man utgå från att barnets handling inte var avsiktlig, utan att den hängde ihop med barnets brist på erfarenhet och förmåga att göra på något annat sätt. Att vara konsekvent är svårt och det kan man inte heller alltid vara. Man kan ändra sig ibland. Det är bra att vara lite flexibel och att välja sina strider. Det kan vara bra att ge sig själv tid att tänka efter och inte alltid snabbt svara ja eller nej när barnet vill något. Man kan tala om för barnet att man behöver fundera lite. Ibland kan man bli stärkt av att utbyta erfarenheter och kanske få råd och stöd. Man kan prata med andra föräldrar, med personal på förskolan eller BVC. Social utveckling I tvåårsåldern minskar barnets beroende något av föräldrarna och andra vuxna som de har en anknytning till. Barnet samspelar samtidigt mer och mer med jämnåriga och med vuxna som de inte känner. Världen växer med barnet. Många barn i den här åldern tar allt oftare själva initiativet till att kommunicera och leka med andra. Det blir lättare och lättare i och med att språket utvecklas. Förståelsen för andra människor ökar succesivt. Barnet har nu lite lättare att vänta på att få sina behov och önskningar tillfredsställda än när det var yngre. Även om barnet tydligt visar sin egen vilja och kan verka självständigt är det samtidigt litet och beroende av närhet, trygghet och bekräftelse. Många barn vill gärna kramas och pussas och vara nära föräldrarna. En del har orolig sömn och kan behöva sova med föräldrarna igen under en period. Samtidigt vill många barn vara ifred ibland och leka för sig själv. Barnet har ofta svårt att koncentrera sig länge på en sak och vill gärna pröva något nytt hela tiden. Det lånar gärna ut leksaker till andra barn, men kan snabbt vilja ha tillbaka dem igen. "Min", "nej" och "jag kan" är ofta favorituttryck. Barnet ägnar en stor del av tiden åt att undersöka omgivningen. Det plockar gärna ut saker ur skåp och bokhyllor, men tycker också om att vara med i hushållsarbetet eller i trädgården. Man kan gärna låta barnet hjälpa till med de vanliga sysslorna hemma, som att duka, torka av bordet eller att sopa golvet. Det ger tid för gemenskap och småprat. Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp. Barn mellan två och tre år brukar börja kunna sortera saker efter storlek och färg leka låtsaslekar med dockor, djur och människor lägga pussel med tre-fyra bitar förstå principen med två som är lika och kunna spela enkla memoryspel vänta på sin tur förstå vad som är mitt och ditt tycka om att leka med kompisar uttrycka känslor tydligt förstå och komma ihåg vad som händer om man gör på ett visst sätt (orsak och verkan). Tips Gör en utklädningslåda till barnet. Gamla hattar, västar, kjolar, skor, smycken, väskor med mera ger fina möjligheter till fantasilekar. Använd gärna hand- eller fingerdockor. De är roliga och bra när man leker och kommunicerar med barnet. Låt barnet vara med och baka och göra andra sysslor i hemmet. Låt barnet måla med tuschpennor, kritor eller fingerfärg. Leklera kan också vara roligt. Barn utvecklas olika. Kontakta BVC om du behöver stöd eller har frågor om ditt barns utveckling.
