Vad gör Norrlänningar?

Ja det är faktiskt skitdyrt med norrländska mått mätt! Här får man typ ett slott för samma pengar som ni lägger på en lägenhet! 

Här cyklar man året runt, finns snödäck för cyklar. Men cyklar är stöldbegärliga här, cykelstölder är legio. Annars har vi asfalterade gator, bussar, gatlyktor och taxi om det kniper...=)  Men Umeå har satsat på cykel/gångbanor och byggt för en icke motoriserad innerstad. Det är en ganska ung befolkning, många studenter, och etnisk blandning med många gäststudenter och forskare från jordens alla hörn. Många pubar, livligt krogliv och aktivt musikliv. Umeå har egen filmfestival, jazzfestival, musikfestival och lite annat smått och gott. Kulturlivet är rikt, norrlandsoperan ligger här tex. Veganrörelsen har varit och är ganska stark här.

Att vara ung och bo i Umeå är helt ok. Staden är lagom stor, det finns mycket att göra, det är lätt att ta sig fram och 
det byggs för framtiden.

Oj, råkade citera fel! Sorry :) 

 

Är uppvuxen i en liten håla norröver och bor numera i Uppsala sen många år. Skillnaden? Ja, det är väl mest att utbudet är mycket sämre i hålan. Ikea, Elgiganten, H&M, Åhlens, McDonalds osv osv. Sånt man tar för givet i en större stad saknas. 

Personligen är jag inte mycket för såna kedjor och de få ggr jag köper kläder skulle jag kunna tänka mig att åka till en större stad för att handla.  

Dessutom är restaurangutbudet på små hålor under all kritik. Finns mest pizzerior och kines/thai-hak. Sällan "riktiga" restauranger som satsar på kvalitet och service. Helt enkelt för att antalet människor som har råd och uppskattar fin mat är så litet att det inte räcker som underlag. Äter dock inte ute så ofta så egentligen skulle jag nog inte sakna det heller egentligen.

Det som ändå gör att jag bor kvar är dels jobbmarknaden och den sociala situationen. Uppsala känns ändå inte särskilt stort och det är sällan bilköer osv. Stockholm skulle jag faktiskt aldrig stå ut i. 

Aha, låter ju bra :) Har nog inte hört någon prata negativt om Umeå än så länge, så det ska nog blir bra det här. Tack för info :)

Har bott i en storstad i södra Sverige och nu på ett litet, litet ställe i norra Norrland.  Gillade "södern" jättemycket, men "borta bra, men hemma bäst" :)

Att ta sig någonstans:
Lätt som en plätt, men då måste man ha bil. Alla kör bil överallt här. Vet ingen som inte har bil. Ingen trafik efter vägarna (trots att alla kör bil :) ). Inga köer. 

Flyg och tåg
Finns ju men man får planera. Och rätt dyrt. Kostar nästan som en utlandsresa från Stockholm att bara ta sig ner till Stockholm. 

Barn:
Det är inte lika höga "krav" här vad gäller barn och hur det ska vara osv som jag upplever det. Upplevde mer "stress" över detta tidigare. Man ska göra på ett visst sätt. En miljon olika förskolor, skolor med inriktning som man ska välja mellan. Här finns en. Eller några. Och alla är typ likadana.

Överlag upplever jag en lugnare inställning. Alla olika möjliga och omöjliga människor får plats. (Även om det som utomstående kan vara väldigt svårt att få vänner här, till en början. Nästan så att folk kan uppfattas som otrevliga. Men det är för det mesta bara blyghet och kanske lite mindervärderskomplex). Men när man väl lär känna folk är de för livet. Man får som ta första steget oftast om det ska bli nån vänskap :)

Barnen kan springa fritt nästan överallt. Jag själv har inte samma stress om barnen är lite "störiga" här som jag upplevde det där. Man kan vara lite lugnare i sitt föräldraskap och barnen får plats. (Min upplevelse iallafall) 

Skjutsa
Mycket skjuts blir det, fram och tillbaka. När barnen är 15 (eller vilken ålder är det? Har inte så gamla barn än) får de en EPA-traktor att ta sig runt själva. Eller så samåker man med någon annan som ska till samma aktivitet.

Kylan
Kan var skiitkallt och då är ingen ute (även om många norrlänningar försöker få folk att tro det :) ). Man umgås mycket hemma då. Samlas hemma hos någon eller går och hälsar på någonstans. Mycket kaffedrickande :).

Myggen
Anledningen till att jag flyttade härifrån från början. Hatar dem. Nu är de här igen och jag är ute så lite som möjligt. Inne i städerna är det ju inte alls på samma sätt. Där finns det knappt mygg, men så fort man kommer ut i skogen så kryllar det. En plåga.

Här uppe är man som inställd på att det inte blir någon sommar.  Vill man ha sommar får man åka någon annanstans. Och Januari och februari är det bara att härda ut, då det är som kallast. Men de övriga månaderna är underbara. Fjällvandring på hösten, Skoterturer på vintern, våren är fantastisk med skidor, skoter, solens värme och pimpelfiske. 

Shoppa kan man göra via nätet. Eller så ser man fram emot att få åka på en shoppingtur till någon större stad. Jag älskar shopping bör tilläggas, men saknar ändå inte fler affärer, i och med nätet.

Någon typ av ICA eller Konsum finns väl i närheten på de flesta ställena, vad jag vet. 

Summa summarum: Jag trivs med mentaliteten här. Det är ganska rakt på och inga krusiduller (och det kan ju ha att göra med att jag är uppväxt med den typen av kommunikation som jag känner mig bekvämast så). Hur man beter sig socialt kan ju ibland upplevas som lite "efterblivet" här uppe. Men det är nog mest en osäkerhet som gör det.

Sen upplever jag även att det inte riktigt är ok att vara "mer" än någon annan. Är du chef ska det knappt märkas. Det är inte coolt att ha en roll som heter något flashigt engelskt, då skrattar de bara åt en :). Många är dock väldigt högutbildade (de flesta har bott härifrån ett tag, pluggat, och flyttar sedan tillbaka när de börjar bilda familj) men det är inget man "skryter om".  

Jag har bott i Umeå i snart 20 år, jag cyklar överallt året runt (dubbdäck på vintern). Nu har jag visserligen bil men den tar jag sällan om jag bara ska inom eller tvärsöver stan. Bussen har jag inte tagit sedan 90-talet, enstaka tillfällen... Men det går bra med bussar (har jag hört), särskilt under vinterhalvåret.

Vill bara bekräfta allt (umebo) säger, men tillägga att det finns jättefina träningsanläggningar här som alla studenter som vill hålla sig i form nyttjar ivrigt. Det är lite av Umeås profil som studentstad. Man går på IKSU. Om man vill. Jag har aldrig gått på iksu, jag gillar kulturlivet. Det finns en nybyggd konsthall med gratis inträde som ligger vackert vid älven, på ett område som kallas "konstnärligt campus".

Jag älskar norrland. Norrbotten kanske framförallt, fast det är ju också där jag bor

Jag är lite av den åsikten att om du inte trivs där du bor - så kanske du ska flytta? Om du inte gillar riktiga vintrar, hatar mygg på sommaren, vill ha nära till allt - då kanske du inte ska bo här, eller så accepterar du läget och slutar klaga.

Jag älskar inte mygg, men jag störs inte av dem. Myggbett är inte för alltid och det finns grejer att använda både i förebyggande syfte och om du redan fått myggbett - så vad är grejen med det egentligen? Det är ju bara skönt att klia någonstans som skriker efter att bli kliat

När jag var ung så fick jag skjuts ibland, ibland körde jag moppe, ibland tog jag cykeln och ibland gick jag. Det var en salig blandning. Att något ligger en halvtimmas promenad bort är inte så långt här. Nu när jag är gravid går jag dock inte ens in till stan, och dit tar det bara 10 minuter. Men nu är det ju lite undantagstillstånd

Staden jag är bor i är en fantastisk sommarstad, och det finns faktiskt massor med saker att göra om du är öppensinnad. Det finns rätt mycket kultur, loppisar växer nästan på träd, det går båtturer i skärgården, det är konserter rätt ofta och det är uteserveringar överallt inne i centrum.

Vintern här är fantastisk. Det bästa på vintern är de klara dagarna, när det är strålande sol, kanske -15 och sitta ute och grilla. Eller ta promenader på isen med ett gäng hundar. Det är fantastiskt!
Julen här är också underbar. En jul utan ett ton med snö är ingen jul alls (och ja, jag har provat den varianten också!).

Människor pratar bonnigt, det är väldigt avslappnat och det finns massa god mat att köpa och gå ut och äta - om du vet vart du ska leta.

Jag är så glad att mitt barn kommer få växa upp här och att jag kommer få visa och dela allt som norrbotten har att erbjuda med min son eller dotter.

Norrland  

Studerade i Umeå och tycker det är en jättefin och trivsam stad. Det enda jag tyckte var botten var att stan är helt tom på somrarna när alla studenter åkt hem, det kändes som att gå runt i en spökstad. :)

Då cyklar man till Kont, eller Norrmjöle, eller någon annan havs- eller sjöstrand, eller något naturreservat, eller Baggböle, eller annan valfri skön plats där man kan bada och/eller läsa böcker.

Vad gäller bristen på stora affärskedjor i norrländsk glesbygd vill jag bara säga en sak; vem bryr sig? Tillbringade ett par dagar i huvudstaden (jobb) och hade lite tid att gå runt i centrum. Och vad ser man? Minst fyra(!) H&M, x antal KappAhl, Åhlens.... Faktiskt samma butiker (men större)  som finns i Umeå, Luleå, Piteå dvs alla lite större orter i Norrland. Inget att hetsa upp sig över med andra ord. Ikea finns i både Haparanda och Sundsvall (snart i Umeå). Och det är väl ingen affär man handlar i varje vecka eller?

Fördelen med att bo i Norrland är närheten till naturen. Om man gillar den alltså. Folk är inte lika stressade, det är inte lika komplicerat att umgås (ringa och boka eller bjuda in flera veckor i förväg) människorna här är lite mer flexibla.