Ensam pappa

Hej. Har en liten dotter på snart två år, som betyder allt för mig. Nu har min dotters mamma å jag gått skilda vägar, allt känndes någorlunda bra till en början. Sen kom det fram att jag blivit bedragen en längre tid. Nu har vi haft dottern växelvis ett tag men jag känner att jag inte orkar mer. Varje gång jag tittar på min dotter så kan jag inte känna nånting annat än hennes mors svek. Orkar inte mer vet inte vart jag ska ta vägen, funderar på att skita i allt å bara försvinna, vill inte det men känner att jag har inget annat val om jag inte ska gå under. Jag orkar inte mer helt enkelt. Tror att dottern har det bättre hos sin mamma, jag känner mig inte som en förälder längre. Jag skriver här för att se om nån annan har varit i samma situation å kanske har nåt tips. Tack på förhand