Glasögonen gör mig arg och illamående

Låter som om du har fått fel glasögon, för så ska det inte vara. Gå tillbaka till optiker och kräv en ny kontroll av dina glasögon. 

Med största sannolikhet kommer allt det där att rätta till sig när som helst. Jag har haft glasögon hela mitt liv, och sist jag bytte kände jag lite som du, och undrade om det aldrig skulle kännas normalt, men det tog nån dryg vecka, sen var både djupseendet och allt det andra "på plats". Härda ut bara

Så brukar det alltid vara för mig nån vecka när jag bytt glas.

När jag fick mina första glasögon såg det ut som att alla träden låg ner, bakåtlutat. Jag kunde knappt gå och jag gick nästan in i allt. Hela världen svajade och det tog väl någon månad innan det började att kännas bra. Jag tycker du ska försöka härda ut, även nu när jag byter glasögon behöver mina ögon minst en månad innan allt känns ok.

detta låter inte okej efter en veckas användning!
Gå till en annan optiker och se vad de har att säga ist. Sen gå tillbaka till den första då du har lite mer kött på benen.

Att det perifera seendet blir konstigt jämfört med vad man ser genom glasen är normalt och något man verkligen vänjer sig vid med tiden. Linser är det sätt man kan komma ifrån det på och jag får fortfarande några timmars "svajande" då jag växlar mellan linser och glasögon.
Även avståndsbedömningen ändras eftersom linserna fokuserar om synen och saker kommer närmare eller längre bort genom glasen.
Men det bör inte hålla i sig en hel vecka så du bör absolut kolla upp detdär med optikern för att dubbelkolla att du fått rätt slipning.

Det första paret glasögon man någonsin har är iofs en ganska stor omställning, men du bör ju ändå märka mer förbättring än försämring och att perspektivet blir fel är definitivt värt att kolla upp.

Jag upplevde nästan exakt samma sak som du när jag fick mina första glasögon. Jag blev sjösjuk och alla vinklar blev skeva, alla räta linjer böjde sig åt olika håll och marken bågnade för mig. 
Det tog en två-tre veckor för ögonen att vänja sig och de första dagarna tog jag till och med ledigt från skolan för att jag knappt kunde gå rakt.

Jag kan dock inte känna igen mig i dina bilder. Det som händer med objekten jag tittar på och sedan vrider mig åt något håll är att objektens lodräta linjer böjer sig inåt (konkava). Så är det fortfarande, men efter att ögonen har vant sig så det, det "normala" sättet att se världen på och man tänker inte på det längre. 

När jag växlar från linser till glasögon får jag samma sjösjukekänsla med skeva linjer och vinklar i en timma eller två innan ögonen vant sig. (när jag har linser är världen rak). 

Ge glasögonen en eller två veckor till, ibland tar det lite tid att vänja sig. Blir det inte bättre kan du höra med optikern igen. 

Lycka till. 

 

Ge det tre veckor minst.
Jag fick mina första i vintras pga brytningsfel. Höll på att spy, mådde psykiskt dåligt och "lufttrampade". Hade dem korta stunder till en början, kunde inte ha dem länge men efter ett par veckor så vände det och jag tackar min lyckliga stjärna att optikern bad mig stå ut.

De har förändrat mitt liv:)

Ang att du ser dubbelt när du tar av dem beror på som de förklarade för mig att, innan jag fick glasögon så spände jag ögonen hela tiden, när jag sätter på glasögon så slappnar ögat av så vad som händer när man tar av dem är att ögat är avslappnat och så som man ser då, det är så man ser helt enkelt:)

Jag upplevde att jag gick omkring i en burk, allt kom nära och som du säger så var allt i periferin skevt och runt. Trodde aldrig att det skulle gå över och det kändes förjävligt. Är ganska stark i mig själv men då höll jag på att bryta ihop..

En del av oss är mer känsliga. Kan också säga att när jag vant mig så kan man naturligtvis skifta med och utan glasögon utan att det blir dubbelt och så.
Se det som att hjärnan måste få tid att "kalibrera" dina ögon!

Har upplevt samma sak när jag fått nya glasögon, har även samma känsla när jag växlar mellan linser/glasögon typ en timma. Det går över, prata med din optiker så kan hen kanske lugna dig.

Jo just, din signatur kunde nog ha vart min i vintras, var arg och ledsen och svor många kvällar. Man blir trött liksom.
Men som sagt, är det rätt slipning så kommer det att vända och för mig började det vända först efter ett par veckor, man blir skit glad när man upptäcker att man orkat ha glasögonen i ett par timmar utan att det är jobbigt, sedan så ökar tiden på fort tills man har dem jämnt utan att tänka på det.

Har haft mina ett par månader nu och kommer fortfarande på mig med att va fan, jag är ju en glasögonorm nu:D
Dessutom får jag panik om jag glömmer dem, ser så jävla bra med dem att jag inte vill vara utan en sekund.

Största problemet nu är att det fastnar smink på bågarna när det är varmt:D

Jag var inne hos optikern och kände mig mycket lugnare samt fick lite jävlaranamma.

God morgon från mig på väg in till jobbet med glasögonen på.

Vill tacka så mycket för alla uppmuntrande svar jag har fått som har gett mig mycket stöd. Inte lätt när ett par saker framför ögonen kan vara ett sådant hemskt tortyrredskap.

Jag tror iaf jag ska försöka kämpa på ett tag framöver och om det fortfarande inte blir bättre så blir det utskällning hos optikern.

Lugn kille

Haha, påminner mig om att jag åkte tunnelbana till jobbet när jag började med mina, trappor, folk och barnvagnar, det kändes som om folk var på väg att springa in i mig/köra på mig:D

Min ena dotter fick sina första glasögon när hon fyllde tre. Hon upplevde samma fenomen som du och sa att allt globade. Begreppet har vi behållt och när hon för några dagar sedan fick nya glasögon med starkare glas kunde hon berätta hur det kändes eftersom vi har ett ord för det. Och som de andra har skrivit till dig så kommer det bli bättre. :)

Skönt att läsa detta inlägg då jag precis fått mina första glasögon. Trodde det var fel på dem. Jag ser också perspektivförändringar. Jag känner också när jag är ute och går att marken lutar och på något egendomligt sätt så känner jag mig jättekort. Har liksom ingen kontakt med min egen kropp. Förhoppningsvis går det över...

När jag bytte glasögon sist tog jag jättekliv när jag kom ut från optikern. Jag liksom klev över saker som inte fanns. Min ex-man undrade försynt vad jag pysslade med. I min värld var det stora "kullar" i marken som jag klev över. På helt plan mark...

Det där med att vara kort och ha kort bit till marken känner jag också igen. Det är väldigt obehagligt, men det ger sig efter ett par veckor. 

Hej. 

Hur har det gått Peter? Känns det bättre nu efter en tid?
Jag undrar eftersom jag själv råkat ut för exakt samma sak. Jag har svårt att bedömma avstånd och tycker att golvet lutar.

//Johan

Hejsan allesammans!

Herregud, tiden går fort...o glasögonen sitter kvar faktiskt!
Ursäkta att det tagit sådan tid innan jag skrev men livet har varit kaotiskt på många nivåer. Men nu känns det ok med synen men vilken jobbig tid innan ögonen blev vana vid glasögonen. Skojar inte om jag säger upp emot ett halvår när det ska funka inom 1-2 månader så jag ville kasta skiten verkligen.
Men som sagt dom sitter på nu o jag lyckades härda ut och nu är det ju tvärtom...lämnar jag kvar glasögonen hemma så får jag ont när ögonen försöker korrigera den "nya" världen och ser allting dubbelt. Och tidigare beskrivning (A. B och C bilderna ovan) gäller nu också fast utan glasögonen.

Hoppas detta kan ge lite inspiration för andra som går igenom samma mardröm som jag (o andra) har gjort.

// Peter

Haha! Jag vet hur det är. Det känns hemskt i början. Värst är det om man byter relativ styrka på ögonen, dvs att skillnaden i styrka ändras, eller om man ändrar korrektionen för astigmatism. Första gången jag fick korrektion för astigmatism höll jag på bli sjösjuk på riktigt. När jag gick på plan mark kändes det som jag gick på ett starkt sluttande plan, och vred jag på huvudet gungade hela världen.

Senast fick jag starkare glas på ena sidan men inte på andra. Det kändes som allt på höger sida var mycket närmare än vanligt och allt blev snett. Gick åt en del ipren innan världen blev normal igen.

Jag såg ett tv-program om hjärnan där de lät försökspersoner ha speciella glasögon som spegelvänder allt, så höger blir vänster och tvärt om. I början blev de helt snurriga och tappade saker men efter en vecka ungefär kunde hjärnan kompensera fullt ut. Säkert olika hur lång tid det tar för olika människor men i allmänhet är det bästa man kan göra att härda ut och ha glasögonen på varje vaken stund.