Hoppar gärna in här!

Jag är 27 och fästmannen 30. Vi har försökt sedan maj 2012. Mensen har varit sen några gånger men hittills inget plus på stickan. 

Nu i sommar berättade vi för min familj att vi försöker och några kompisar vet sedan innan. Det var faktiskt riktigt skönt att berätta för familjen så slipper man jobbiga frågor och komma med undanflykter. Då kan vi prata om det när jag känner att det är läge för det istället.

Hoppas på ett plus i augusti även om det denna gången verkligen skulle vara ett lyckokast då vi på grund av bl.a. jobbtider bara lyckades sexa till det en gång innan ÄL. BIM ca 20/8 är är i det. 

kan vara intresserad om det inte har tagit sig denna gången 

Här kryper dagarna sig fram... kan inte låta bli att typ hänga på fl även om det säkert är bättre att hålla sig borta. 

Chan2: Hoppas jag inte behöver det men känner mig för tillfället inte så hoppfull till att det skulle vara ett plus denna månaden men lär bli väldigt besviken om det inte är det. Jobbigt detta med bebisverkstad! Allt vi vill är ju att det ska ta sig... suck! 

Ledsen att höra om att ni har försökt så länge utan att lyckas. Vad är planen för er nu? Nu är det inte jag som har startat tråden men för mig får du gärna hänga här om du vill. Det tar verkligen på psyket att längta efter något som man inte vet när eller om det blir verklighet. Vi började maj 2012 och har ännu inte gått igenom utredning. Planen är att söka nu i augusti eller september om det inte tar sig innan dess. Jag har velat hålla mig borta från äl-test för jag bara tror det skapar mer press men nu känner jag att det skulle vara skönt att veta när den inträffar så vi inte har försökt fel hela tiden.

Jag har snarare hållit mig borta härifrån under semestern och är här när vardagen kommer istället.

Nu känner jag ändå att det är läge att börja testa för är det så att det inte tar sig snart kommer vi söka för utredning och då är det skönt att ha lite koll. 

Det är ju med blandade känslor det där för helst av allt vill man ju bara att det ska funka utan hjälp. Men när vi nu är på 15 försöket och det inte har lyckats så vill man ju kolla om det skulle vara något som ställer till det för oss. Sedan är det så att det verkar inte vara så att i mitt landsting utreder dom förrän efter 2 års försök och att det är väntetider på utredning om jag har förstått det rätt. Därför känns det som det är lika bra att ansöka om utredning och tar det sig under tiden är det bara att ta bort sin ansökan.

Chan2: Såg att du skrev att ni hade gått igenom IVF utan resultat. Är er plan att fortsätta försöka på egen hand nu eller blir det fler IVF? Du behöver verkligen inte svara om du inte vill, är bara lite nyfiken.

Vi har inte ens börjat prata om IVF. Vi är fortfarande i tankarna att vi kanske söka för utredning så det dröjer ett tag innan vi är där. Det verkar vara väldigt olika på de olika landstingen om hur många IVF-försök som de bekostar men som sagt är vi inte där än. 
I mitt landsting måste man ha försökt aktivt i två år innan man kan utredas så jag håller på att kolla upp vart man kan utredas privat som ändå är kopplat till landstinget. Men givetvis vill och hoppas jag att det löser sig nu de närmsta månaderna.

Idag är det ca ÄL+10/BIM-4 men det blir inte test förrän slutet av nästa vecka om mensen inte har kommit. Hatar att testa och få minus, då väntar jag hellre på mensen.. fast det är ju pest eller kolera, vad väljer man liksom?!

Är på BIM-1 idag om det är samma cykellängd som förra månaden (då den kom två dagar tidigare än jag hade beräknat.). Symptom är det dåligt med så har helt enkelt tänkt att vänta till helgen med att testa, vore ju som sagt ett lyckoskott om det blev något denna månaden men så länge ingen mens har kommit finns hoppet!

Det blev inget plus denna månaden heller. För mig kom mensen igår vilket betyder att försök nr 15 misslyckades.. 

Har ringt och vi ska starta utredning i början av september så det är skönt!

Ja, men det är ändå skönt att vi har bestämt att söka för det så vi kommer framåt för nu känns det som vi har tappat gaisten. Får se vad dom säger på besöket men kanske hojtar till Chan2.  

Hej

Var med här och skrev typ förra sommaren men har fortsatt att läsa lite för att se hur det går för er alla.

Tänkte bara säga till dig Jessica att vi är i just er situation men vi fick beskedet i slutet av januari så vi har hunnit smälta det lite och tänka ut en plan. Vi har inte gjort någon PESA/TESA  men vi har beslutat att testa med TESE på Carlanderska. Är det så att de inte hittar något då så blir det donation för oss. Vi känner att på det sättet blir det så mycket vårt barn det bara kan bli med tanke på hur det är. Du får väldigt gärna skicka ett meddelande till mig om du känner för det.