• Elba

    Närmar sig 30 och längtar efter +

    Jag hoppar gärna in här! (Var fortfarande 29 när tråden startades ;) )

    Jag och min man har försökt nu sen våren 2012. Båda pluggat färdigt och har bra jobb, och bara så himla redo för en liten! :) Första året vi försökte var vi relativt avslappnade med det, typ "det händer snart ändå". Men eftersom jag tar levaxin så kollade jag upp mina sköldkörtelvärden i feb 2013 och berättade samtidigt att jag försökte bli gravid. Då tyckte läkaren att mitt TSH var lite för högt och höjde dosen. Hade 2,1 men det ska helst vara under 2 när man försöker bli gravid (har väl runt 0,9 nu).

    Hoppades att det skulle ta sig direkt när jag fick ordning på det, men när hösten kom och fortfarande inget hade hänt så skickade vi in remiss till utredning. Den blev klar nu för ett par veckor sen - och de hittar inget, så vi är oförklarligt barnlösa. De säger ju att det är positivt att de inte hittat nåt fel på nån utav oss, och att det är bara att fortsätta försöka... det är ju på så sätt positivt såklart, men ändå känns det frustrerande att inte veta varför det inte tar sig! Känns som det är nåt fel nånstans som de bara inte hittat ännu. Men jag oroar mig och grubblar såklart mycket mer än mannen... Och nu vill läkaren att jag börjar ta pergotime, även fast jag har egen ägglossning (för att få lite "skjuts" eller nåt, och kortare och mer regelbundna cykler tror jag). Funderar just nu om jag ska våga börja ta det nu i nästa cykel eller om jag ska vänta och fortsätta hoppas att det går av sig självt. Jag spolade ju också äggledarna för några veckor sen och jag har hört om att flera har blivit gravida efteråt för det kan "spola ut" lite skräp som inte syns på kontrasten... Varje cykel hoppas man ju så himla mycket att detta ska vara gången då det tar sig! Trodde liksom inte att det skulle bli så här svårt :(

    Min lutealfas har också alltid varit ganska kort, ca.10 dagar (tar tempen så jag har haft lite koll), men nu känns det som den är uppe i 14 dagar eller nåt de sista gångerna, så jag blir nervös att jag bara ställer till det om jag börjar ta pergo nu... Har dessutom hört att det kan torka upp ägglossningsekretet. Men ändå känns det just nu som det kanske är nästa steg. Äh, vet inte! Nån som har erfarenhet av pergotime?

    Sorry långt inlägg!! Har för övrigt ägglossning i dagarna tror jag... hoppas jag :)

  • Elba

    Millispillis: Känner igen mig i det du säger... när jag frågade min man häromdan när han skulle vara redo att gå vidare på ivf så sa han om två år! Jag är iofs inte riktigt redo nu heller, men två år är lite väl mycket när man längtar varenda månad :S Tror jag har fått ner han till ett år... Slappna av gör man ju mindre och mindre också ju mer tiden går, hjälper inte att få kommentarer på det! Hoppas ni får rett ut det

    Håller för övrigt med er om att det är j-ligt knepigt detta med timingen! Vi har siktat på varannan dag denna månaden, förutom då när jag trott att ägglossningen är på g, då har vi försökt lite oftare... Håller med dig Pusheen om att det är jobbigt också när det känns som det är jag som vill vara "metodisk" i det men han lite mer spontan. Denna cykeln har också blivit väldigt lång så vid två separata tillfällen över lika många veckor har jag trott att det varit på g men ingenting har hänt (dvs tempen har inte gått upp). Har både kollat flytningar och testat med stickor men får knappt utslag på dem alls.... och så nu tredje gången jag trodde det så var han helt slut och vi fick inte till det alls - och det var klart det var ägglossning :( Fick till det nån dag innan så man kan ju alltid hoppas...
    Har iaf bestämt att nästa mens börjar jag ta pergotime så det kanske blir nån ordning på mig.

    Lycka till allihop, hoppas det tar sig nu nästa cykel!

  • Elba
    EG83 skrev 2014-02-11 22:33:56 följande:
    Nu har vi i alla fall tagit första steget för en utredning - bokat tid hos läkaren. Ska bli spännande att se vad de finner/kommer fram till...eller spännande vet jag inte...kommer snarare vara skräckslagen!! :-P
    Det är väl lite av en lättnad att vara på väg att komma igång med utredningen (o lite spännande också! :) )? Jag tyckte det kändes bra att ha en action plan, och förhoppningsvis kan man komma fram till om det är nåt man kan göra något åt, eller åtminstone utesluta vad som är fel :) Lycka till!
  • Elba

    De senaste dagarna har varit jobbiga. Träffade i veckan min bästa vän som är gravid med sitt andra barn nu - hennes första var nyfött när vi började försöka och vi skulle ju följas åt... Är så glad för hennes skull, men ändå gör det så ont. Satt i dag och åt frukost och jag bara kände mig så akut ledsen över att vi inte hade en liten familj. Då sa mannen att vi två var en familj ändå...kändes lite bättre <3

    linnis 83: Förstår att du känner att det är jobbigt. Både jag och min man är äldst i våra familjer och även om ingen annan är gravid ännu (vad jag vet) så känns det mindre och mindre troligt att det är vi som kommer få det första barnbarnet...  Styrkekramar till dig!

    Karriärskvinna: Tråkigt med äggreserven... Ser dom sånt med blodprov eller? Men det finns väl ändå bra chanser med ivf?

  • Elba

    Va konstigt, skrev ett längre inlägg än det som står här ovan men det syns inte i mobilen...mysko

    Linnis83: förstår att det känns jobbigt... så orättvist att "alla andra" är gravida och lyckliga men inte man själv!
    Karriärskvinna: mätte ni amh-värdet som en del i utredningen? Vi gjorde klart vår utredning i januari men kan inte minnas att jag fick testa det...
    Jessica85: vad skönt att ni hade det så bra, låter som en välbehövlig semester från vardagen :)

  • Elba

    Har börjat ta pergotime denna cykeln, och ska på vul i morgon för att se om det finns några äggblåsor..

    Samantha85: äggledarspolning är väl främst för att se om det är fri passage i äggledarna. De spolar in saltlösning och kontrastvätska samtidigt som de kollar på ultraljud om det är passage och om livmodern ser bra ut. Min läkare sa att i vissa fall så kan det möjligtvis (han var väldigt vag) hjälpa till att "spola rent" om det finns några blockeringar, men det är av diagnostiskt syfte man gör en spolning, i en barnlöshetsutredning t ex

  • Elba

    Nu har jag varit på vul (i måndags) och det gick bra! Nästan för bra, hon såg tre äggblåsor på höger sida (21, 17 och 12mm) och en på vänster sida (12mm)... :S Men så att bara de två största äggen skulle släppa och risken inte fanns att jag skulle ägglossa själv alla fyra när alla växte till sig, så skrev hon ut ovitrelle för att få igång ägglossningen inom 36 timmar. Tog den sprutan i måndags kväll, med ordinationen att mysa till det både morgon och kväll de närmsta dagarna! :) Tror jag har ägglossat nu, nu blir det bara att vänta och se. Känner mig faktiskt ganska hoppfull denna gången... (vilket kanske inte är bra för förhoppningarna kommer väl krossas som vanligt...)

  • Elba

    Tack Samantha85! Känns spännande :) Har du förresten haft ägglossning ännu denna cykeln?

    Millispillis: Å nej! Hoppas det tar sig nästa cykel...

    Linnis83: Jo det är sant, får ta tillvara på denna positivitet jag har nu :) Och rätt kul att få se vad som händer där inne (skönt också att få en tidsram man ska försöka på, varken jag eller mannen har kraft länge till att få till det två gånger om dan mitt i veckan, hehe). Håller tummarna för ett plus för dig i morgon!!! Du får berätta hur det går!

  • Elba

    Har inte varit här inne på ett tag nu, blev helt vansinnigt mycket att göra ett tag på alla plan. Lika bra det kanske för i måndags kom mensen... Ser att vi är flera som haft mens nu, jäklar oxå! Blir bara att ta nya tag nu...
    Linnis83: Jag vet, jag trodde också att sex en gång om dan var det som gällde, men eftersom det inte funkade så tänkte vi att vi lika gärna kunde följa hennes rekommendation. Sen funkade det ju inte heller iofs... Tråkigt att det inte blev nåt för dig heller denna månaden :(

  • Elba
    Jessica 85 skrev 2014-03-21 00:44:40 följande:
    hej! Idag har vi varit på läkarbesök och det värsta som kunde hända hände. Vi kommer inte att kunna få några barn!!!! FY  FAAAAAAANN!!! Jag vet inte vad jag ska säga mer, är ju helt obeskrivligt sorgligt. Har gråtit hela dagen. Känner mig tom och har nu insomnia så nu sitter jag här och skriver till er istället.
    Hoppas ni aldrig någonsin behöver uppleva det här!
    Vi har alltså alternativen att använda donator eller adoptera. Just nu har jag svårt att se det här med donator. Är kanske inte mogen för den frågan men vad folk än säger så är det faktiskt så att jag valde min karl för att han är underbar och den finaste jag vet och det är hans barn som jag ville ha. Om jag inte kan få våra barn så vet jag inte.....vi skulle kunna ha ett underbart liv tillsammans utan barn också, så frågan blir hur desperat är vi efter just barn. Är barn meningen med livet eller klarar vi oss utan?
    Adoptera.......är inte överhuvudtaget mogen för den frågan.
    Jag har hoppats och hoppats att vi inte skulle hamna just där vi är nu.....är oerhört smärtsamt för själen!

    Vet inte vad mer jag ska säga men ta hand om er och skriv i tråden!
    Jag kommer förbi när jag har orken.
    Ta hand om er!
    kram
    Fy vad tråkigt Jessica! :( Kan bara föreställa mig hur det känns, lider med dig/er, så himla orättvist... ta hand om varandra, hoppas ni får ro att smälta detta tillsammans... och om ni sen vill så kommer ni få era barn hur det nu än kommer hända!!
    Styrkekram <3
Svar på tråden Närmar sig 30 och längtar efter +