Jag är rädd för allt!

jag känner igen mej idet ni säger. när vi åker bil måste ja titta på varje lastbil för jag "måste" se om den ska köra på oss eller inte, ibland e jag säker på att den kommer köra på oss. ibland när min man går till jobbet är jag säker på att han aldrig kommer tillbaka mer (pga olycka). när jag åker buss till jobbet sitter jag alltid ytterst, för ja har läst att det är säkrast att sistta där, å så sitter jag inte längre fram än 4:e sätet, i fall bussen skulle krocka mot nått ivll ja inte sitta för långt fram.
jag känner igen mej i det med när man ringer till nån å den inte svarar, då får jag oxå för mej att den e död, eller nått annat som hänt. speciellt om ja inte får tag på personen på nån dag.
ibland när ja ska sova så ligger ja å tänker.. jaha.. detta e min sista natt på jorden..
å jag vill inte sova i bilen, för då kanske ja dör när ja somnar å ja vill veta innan..
när vi står å tankar brukar ja tänka att snart kommer hela platsen att explodera..

det är jobbigt å tänka så...