• Anonym (kär)

    Träffa barnen nu eller inte?

    Hjälp mej tänka rätt

    För det första fnissade jag lite gott åt att lägga detta i styvförälder då jag är låååångt ifrån det steget men det kändes ändå mest rätt. Så här är det.

    Jag och barnens far separerade för snart ett år sen. Mina barn är 9 och 11 år,  jäkligt smarta ungar som inte går att lura

    Sen två månader har jag dejtat en helt fantastisk kille, det känns så där bra som det bara ska göra och nu börjar tankarna om hur man gör sen? 

    Mina troll är allt för mej, om jag och min dejt ska kunna fungera är kontakten mellan honom och mina barn så grymt viktig. Hur tänker jag då? Ska jag låta honom träffa barnen (som kompis då såklart) och riskera att "kompisen" försvinner? Eller ska jag vänta och se om det blir allvar innan jag presenterar? Tänk då om det inte funkar med kidsen...  

    Som sagt är mina barn inte dumma, jag har inte för vana att bjuda hem killkompisar så det blir något nytt och dom kommer ju ana...

    hur har ni gjort?             

  • Svar på tråden Träffa barnen nu eller inte?
  • Pondus

    Jag hade väntat tills jag visste att förhållandet var seriöst och stabilt

  • Emmyl

    Jag hade absolut väntat. Två månader är väldgt kort tid. Dina barn kan väl få veta att du träffar någon utan att han ska börja umgås med dem.

  • Anonym (kär)
    Pondus skrev 2013-08-28 13:58:45 följande:
    Jag hade väntat tills jag visste att förhållandet var seriöst och stabilt

    Halva jag tänker så, men om jag gör så och får riktigt starka känslor för honom kanske jag inte kan se klart på hans kontakt med barnen? Å då gör det så himla mycket ondare att låta honom gå.... fast ioförsig hellre det än att låta barnen komma emellan. Uch vad svårt!
  • FireLady

    Vänner kommer och går, även pojk och flickvänner, mina har inte tagit skada av det. Har haft tjejkompisar vilka har flyttat tex, borde jag inte skaffa vänner alls? För att skydda mina barn från uppbrott. Så länge uppbrotten inte är hysteriska och galna utan man saknar och pratar om dem vilka flyttat, man slutat umgås med då försvinner personerna lite sakta med tiden ur minnet. 


  • Anonym (kär)
    Emmyl skrev 2013-08-28 14:01:08 följande:
    Jag hade absolut väntat. Två månader är väldgt kort tid. Dina barn kan väl få veta att du träffar någon utan att han ska börja umgås med dem.

    Jag har hintat lite till min dotter "tänk om mamma skulle bli kär i någon" å sånt. Reaktionen är inte superpopulär men öppnade upp till en bra diskussion om att mammor också måste få vara lyckliga och att alla styvpappor inte måste vara dumma.

    Tyvärr har deras bästa vänners föräldrar gått i sär och snabbt träffat nya vilket inte alls blev bra och det underlättar ju inte  direkt.

    Och jaa jag vet att två månader inte är något alls :D meen man vill ju drömma lite och fantisera in i framtiden :) 
  • Emmyl
    Anonym (kär) skrev 2013-08-28 14:06:24 följande:

    Jag har hintat lite till min dotter "tänk om mamma skulle bli kär i någon" å sånt. Reaktionen är inte superpopulär men öppnade upp till en bra diskussion om att mammor också måste få vara lyckliga och att alla styvpappor inte måste vara dumma.

    Tyvärr har deras bästa vänners föräldrar gått i sär och snabbt träffat nya vilket inte alls blev bra och det underlättar ju inte  direkt.

    Och jaa jag vet att två månader inte är något alls :D meen man vill ju drömma lite och fantisera in i framtiden :) 

    Ja, dröm och fantisera!! Men dina barn ska inte vara en del av det drömmandet förrän det är på allvar.
  • Annelie 76

    Varför inte prata med barnen? Prata med dem om vad skilsmässa betyder och att du träffar en ny man som du gillar. Eller prata bara allmänt om hur de skulle tycka att det var om du träffade nån ny och hur ni ska göra om du gör det. Ni kan ju diskutera hur de vill bli presenterade och när.

  • Emmyl
    FireLady skrev 2013-08-28 14:06:04 följande:
    Vänner kommer och går, även pojk och flickvänner, mina har inte tagit skada av det. Har haft tjejkompisar vilka har flyttat tex, borde jag inte skaffa vänner alls? För att skydda mina barn från uppbrott. Så länge uppbrotten inte är hysteriska och galna utan man saknar och pratar om dem vilka flyttat, man slutat umgås med då försvinner personerna lite sakta med tiden ur minnet. 
    Det är väl skillnad på en vän som flyttar till en annan stad och ha en helt ny människa bli en del av familjen?
  • FireLady
    Emmyl skrev 2013-08-28 14:12:23 följande:
    Det är väl skillnad på en vän som flyttar till en annan stad och ha en helt ny människa bli en del av familjen?
    Vänner kommer och går, du behöver inte äta på honom inför barnen. Ni börjar som vänner  inför och ser hur det går.
  • Anonym (kär)
    Emmyl skrev 2013-08-28 14:12:23 följande:
    Det är väl skillnad på en vän som flyttar till en annan stad och ha en helt ny människa bli en del av familjen?

    Som jag ser det blir man inte en del av familjen över en natt. Kompis som med tiden ses oftare, om det funkar kanske stannar längre, hänger med på äventyr osv. Funkar det som önskat hoppas hoppas jag att det faller sig naturligt att han en dag är en del.... men det kan man ju aldrig i förväg veta tyvärr. Är helt grön på detta men jag antar att man med tiden läser av barnens signaler och handlar utefter det.

    Hihi nu blev det riktigt seriöst tanken på detta. Är som sagt inte alls där än  
Svar på tråden Träffa barnen nu eller inte?