Träffa barnen nu eller inte?

så gamla barn kan du gott presentera för en ny kille. säg till barnen att ikväll kommer en kompis över och äter middag med oss och ser på film. bjud på middag, se på film och håll all kärlek borta tills barnen somnat. rekomenderar inte att han sover över på första dagen.

eller så hittar man på nåt. idag ska vi iväg till badhuset med mammas kompis. tror jag hade tre träffar med min sambo innan barnen fick träffa honom. svårt att dejta när man har barnen på heltid...  det var faktiskt barnen som frågade när han skulle flytta in hos oss. vi diskuterade det länge och när jag vart med barn så började vi leta lägenhet. flyttade ihop när jag var i 4-5 månaden.

Det har aldrig vart några problem mellan min nya och barnen. inte ens min nya och gamla har problem förrän nu.... exet strular mycket och sambon gillar det inte alls. 

Jag skulle låtit barnen träffa honom i egenskap av min vän. Detta för att se vilken spontan kontakt han skulle få med barnen. Om det sedan visar sig att ens vän får en så dålig kontakt med sina barn att man inte vill fortsätta träffa denne så är det nog lättare att kunna göra ett avslut då och inte efter man träffar personen separat ett tag och hunnit få starkare känslor för denne.

Håller med Fanny b. Säg att en vän ska komma och fika. Bruakr du aldrig ha vänner över på fika så ta och börja bjuda hem nu då Så tar du killen någonstans mitt i högen.

Det kan komma att bli svårt att balansera nykärleken med barnen. Dina barn behöver dig, men kan inte alltid få gå först, ibland måste du också ägna tid till din kille och låta barnen stå tillbaka. Har du varannan vecka är det lättare, då kan du ägna dig mer åt killen när barnen inte är hos dig och då blri det inte så svårt.

Sen måste du antagligen hantera barnens svartsjuka, de kan bli riktigt jävliga.  

Jag tycker att du kan gott och väl introducera honom i rollen som kompis för att se hur de funkar. Även om man är kär i varandra betyder det inte att man går ihop men den andra personens barn. Dvs se om det finns sympati eller inte. Annars riskerar man att lägga mycket tid och energi på en relation som till slut ej kommer att fungera utan att gå ut över barnens välmående då partnern och barnen ogillar varandra. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att denna person inte introduceras i rollen som en ny partner så pass tidigt. 

Jag håller inte helt med i att man låter barnen träffa kille och att det bara är en kompis. Jag känner några barn som blev jättebesvikna på sin pappa då de flera gånger träffat "pappas kompis" för att sen få berättat för sig att det faktiskt var pappas flickvän. De hade önskat att pappan hade sagt som det var direkt istället för att töja på sanningen. 

Jag hade väntat tills jag kände att det var seriöst och sedan berättat för barnen att jag träffat någon och därefter träffats över en middag eller något.  

TS, jag hade introducerat honom för barnen. Flera här skriver att man inte ska blanda in barnen innan man vet att det är seriöst men så stora barn som du har förtjänar att respekteras som individer i familjen. Dvs de behöver få vara med i utvecklingen och få ha åsikter under tiden. Har man riktigt små barn kan jag kanske förstå att man totalt kör över dem genom att dejta i smyg i något år och sedan ta ett vuxenbeslut ovanför barnens huvud om att det är dags för steget att blanda ihop två familjer (eller en familj plus en ensamstående). Men större barn borde man låta lära känna den nya partnern vartefter, utveckla en relation med i lugn och ro, ta diskussionerna om olika vuxenåsikter (allt från att äta i soffan, avbryta andras samtal, läxor före nöjen, bestämmande över fjärrkontrollen, osv, osv).

Sen det här med att introducera som kompis, barn är mycket smartare än så och fattar för det mesta direkt. Bättre att vara ärlig och säga som det är, att du dejtar den här killen och att du tycker mycket om honom, men att du inte vet vart det kommer att leda.

Och så det eviga mantrat till barnen om att det är två sorters kärlek. Förälder-barn-kärleken som alltid finns och alltid är stark. Och vuxenkärleken som kan komma och gå och som växlar i styrka. De behöver få höra att du inte ersätter dem utan att det är två helt olika kärlekar.