• Med Lem

    läka efter otrohet

    Fortsätt älta med era män om otroheten. Tvinga dom att göra extra saker för att öka tilliten, som att välja er framför annat eller andra som öl med er i st f kompisar och att dom ser till att ni får veta alla små detaljer som inte kommit fram innan.

    Det man vet spökar inte på samma sätt som det man misstänker.

    Sen bör ni gå på parterapi när mörkret sveper in. Om perioderna är långa nog för att hinna boka. Det finns terapeuter som kan hålla en tid i veckan till några dagar innan. Tar man den inte så gör dom lite admin eller tar nån akut.

    En annan sak ni måste fundera över är just 100% tillit. Det är aldrig realistiskt. På ett sätt har ni inte bara blivit svikna utan också tagit ett av de sista stegen till att bli vuxna. Man är pålitlig efter bästa förmåga, inte mer. Perfekta människor är förfärligt tråkiga, verkliga människor blir man ofta besviken på. Välj själv.

  • Med Lem
    Kantstött skrev 2013-09-03 11:18:03 följande:
    tilliten är hög, att det aldrig händer igen (men aldrig 100%, som det var innan) mer rädd att han lämnar mig ändå...
     Funderar mer på om man läker från det som sårade och gjorde (gör) ont om man gör slut, fast man inte vill.
    make sense?  
    Ditt nästa förhållande kommer du förhoppningsvis att ta mera realistiskt. På det sättet mår du bättre.

    Om det här är den man du behöver och han faktiskt, i huvudsak, kan hålla staken innanför gylfen framöver... i så fall blir det nog bättre framöver även om du är kvar.

    Ett praktiskt råd är att ge det mycket mera tid. När tvivlet kommer, leta upp nån att prata med om just det, tillsammans med din man. Vän, äldre släkting, terapeut.

    1.5 år är långt ifrån den längsta läketid jag sett; 10 år ungefär är väl rekordet i min omgivning. Då var det upprepad otrohet under den tiden inblandat. Men 3-4 år är inte orimligt ändå.
  • Med Lem
    Anonym (100% ?) skrev 2013-09-10 00:44:59 följande:
    Ja det är en svår en. Min sambo sa att jag kan lita på honom till 100% efter otroheten.. Att han vågar säga så, när han redan en gång varit otrogen. Jag känner att har man varit otrogen en gång kan man ju vara det igen. Skulle varit kul med nån statistik på hur många som hållit sig trogna sin andra hälft, efter en otrohet...



    Eftersom det verkar vara färre som är otrogna två eller fler gånger än en gång så måste det vara några stycken i alla fall.

    Minns jag rätt så borde det vara ca 1/3 av alla förstagångsotrogna som slutar sen.

    Den erfarenhet som finns tyder dock på att det krävs rejäla påföljder i vardagslivet för att skrämma in en otrogen i fållan igen, alternativt att det är så att en otrogens partners kvaliteter, attityder och framtoning då, måste vara, ev förändras till att bli, av ett visst slag för att otrohetsbenägna ska bli trogna igen.

    Svårt att experimentera för att testa hypoteser.
  • Med Lem
    Fool skrev 2013-09-03 13:58:53 följande:
    Skulle vilja omformulera detta till att 100% tillit inte är fel men att man oxå får vara beredd på att bli besviken.

    Jag tror inte det är fel att våga lita till 100% på den man väljer att leva med , däremot är det kanske orealistiskt att tro att den personen är helt perfekt och aldrig kan fela. Att människor kan förändras med tiden eller klanta sig är kanske ett mer realistiskt sätt att se på förhållanden , MEN det innebär inte att man måste leva med personens brister , när personen har klantat sig så är det upp till var och en att avgöra om man vill eller inte vill fortsätta dela sitt liv med personen och hans / hennes brister. 



    Nu rakar vi mygg i o f s, men att vara beredd på att bli besviken ser jag som att bara lita till lite mindre än 100%.

    Det man behöver göra är att inse att ingen är 100%. Lägga till en analys av sina behov i förhållandet. Agera på den totala bilden.

    Typ diskutera förhållandets villkor med partnern.
  • Med Lem
    Fool skrev 2013-09-10 09:40:23 följande:
    Tror DeRobespierre (du får ursäkta mig om jag har fel "robban")  postade lite statistik kring detta för ett tag sen och om jag inte minns fel så var statistiken ganska dyster , det är ganska vanligt att man fortsätter vara otrogen inom samma förhållande , men däremot inte lika vanligt i nya förhållanden. Detsamma gäller statistiken kring hur många par som klarar en otrohet i det långa loppet , jag tror den statisiken oxå var rätt dyster

    Jag tror att anledningen till detta är att många lägger locket på vid otrohetskriser , eller att den som bedragit ljuger sig ur knipan , på så sätt blir problemen (i förhållandet eller personliga) som lade grunden för otrohet olösta och historien kan lätt repeteras när krutröken lagt sig och den bedragne släpper guarden. Dessutom blir det många ggr en ganska otrevlig stämning hemma efter en avslöjad otrohet , många jobbiga frågor att svara på , skuld och skam , obefintligt sexliv på lång tid , något som jag tror gör att många "flyr" realiteten och fortsätter vänstra.



    Låter rimligt.
  • Med Lem

    Påföljder, fru 100%, avser mest att du tvingar honom att gå igenom varenda lite smutsig detalj i sitt svek mot dig. Du kanske drar dig för att få reda på allt? Vill helst bara komma framåt??

    Jag lovar; ENDA sättet att komma vidare är att veta precis allt. Varje otrohetstillfälle, varje sms , varje möte, varje planering för att undvika upptäckt, i princip, i alla fall. En samling representativa exempel duger oftast bra.

    Då får du en klar bild av

    Vad i er situation öppnade upp för otrohet
    Vad var han ute efter EGENTLIGEN. (Viktigare än man tror. Många slår detta ifrån sig, men det kan ju vara saker du också EGENTLIGEN skulle vilja vilja ha, och ge...)
    Vilka tecken på att otroheten pågick borde du (om du varit mer erfaren) kunnat se. Nästa gång är du bättre beredd. Och han vet det. Och drar sig nog för att göra om det.
    Vad exakt är du egentligen upprörd över?? Och i vilken ordning?? Sex? Sveket? Att du åsidosattes? Att du sattes på undantag medan han satte på en annan?
    Listan är en mil lång.

    Ju mer man vet desto bättre beslut kan man fatta, och desto säkrare på att man klarar att gå vidare är man.

    Det gör ont, men alternativet svider i dig tills du dör.

  • Med Lem
    Anonym (jag oxå) skrev 2013-09-11 13:13:06 följande:
    Nä, hade inte velat veta alla detaljer. Då hade jag gått sönder totalt. Jag lovar! Det räckte med att jag fick de som jag fick. Han vägrade trots att jag kom på dom direkt men jag hade sett tecken men blundat, det förstår jag nu långt efteråt.

    Oj... 10 är en lång tid av en människas liv. Vet inte idag om det verkligen hade varit det rätta för oss. Om det hade varit rättvist, både för honom och för mig. Vi ville, jag det ska gudarna veta att vi ville. Jag hela tiden och han... ja, eftersom han ångrade sig så tror jag honom faktiskt men innerst inne så tror jag att han kände att det var något som gjorde att han var otrogen.

    Ibland tänker jag att det var mitt fel. Att jag borde varit på det eller det andra sättet. Och ja, jag är kantstött så in i tusen. Tror ni det finns hopp för en som jag, som inte vill veta detaljerna att kunna bli hel ändå? Tror ni jag någonsin kommer att kunna lita på en man igen?

    Hoppas det går bra för TS... lider med er och vet hur det känns.      



    Du hade inte alls gått sönder, jag lovar!

    Det där är lite som första gången man hoppar från 5-meters-avsatsen... när man väl gjort det är man modigare än nånsin.

    Jag gissar att ni separerade?
  • Med Lem
    Anonym (jag oxå) skrev 2013-09-12 12:46:44 följande:
    Ja. Vi gjorde det... :( 

    Fast.. du, tror du det är bra om jag liksom börjar dra i det där gamla nu? Efter så många år? Och det är förresten inte alls säkert att han skulle vilja ha lust att berätta nu. För det ger honom ingenting. Han har gått vidare och jag med... tror jag.

    Men såren, de finns kvar och de kommer nog aldrig att läka. Inte för min del. Inte ens om jag fick veta alltihop i detalj. Han skulle nog inte ens komma ihåg detaljer, det har gått många vatten under broarna sen dess. Han har hunnit med många tjejer efter mig.

    Jag, bara två. Den första var ett destruktivt förhållande... det andra, som ur askan in i elden.. :(  



    Du behöver absolut raka igenom askan för att komma vidare. Tyvärr är det bästa som kan fixas att du själv skriver ner allt du minns. Försök beskriva fullständiga förlopp, hoppa inte från minne till minne.

    Du borde ha gjort detta meddetsamma.

    Ur askan i elden??? Hmm. Du kanske ska börja med det förhållandet. Du verkar behöva klargöra vad som leder till att du går från elände till katastrof.

    Såren läker bättre om du ser mer av verkligheten. Så är det alltid.
Svar på tråden läka efter otrohet