• Haskel

    läka efter otrohet

    Fool skrev 2013-09-03 13:58:53 följande:
    Skulle vilja omformulera detta till att 100% tillit inte är fel men att man oxå får vara beredd på att bli besviken.
    Jag tror inte det är fel att våga lita till 100% på den man väljer att leva med , däremot är det kanske orealistiskt att tro att den personen är helt perfekt och aldrig kan fela. Att människor kan förändras med tiden eller klanta sig är kanske ett mer realistiskt sätt att se på förhållanden , MEN det innebär inte att man måste leva med personens brister , när personen har klantat sig så är det upp till var och en att avgöra om man vill eller inte vill fortsätta dela sitt liv med personen och hans / hennes brister. 
  • Haskel

    När jag läser dessa trådar om otrohet, slås jag ofta en sak. Vilka oerhört höga krav vi ställer på våra partners. Inte bara krav på trohet, utan krav på kärlek. Enligt mig kan man vara otrogen, och ändå älska sin partner över allt annat. Kärlek och trohet är inte samma sak. Många tycks ställa kravet på sin partner att den ska vara trogen, vilket underförstått, tycks menas att denne ska/måste älska en.
    I mina ögon sett kan man önska och även eventuellt kräva trohet. Kärlek är enbart en gåva, som inte har någon med handling att göra. Kärlek kan man inte kräva.
    Även om man nu har lovat trohet, så kan det hända att man bryter det av en eller annan orsak. Anledningarna är många, men otrohet är ett svek och en lögn. Men alla sviker och ljuger vi ibland, varför gör vi det? 
    Det märkliga är att nästan alla som ljugit eller svikt, oavsett det gäller otrohet eller något helt annat, inte haft för avsikt att skada någon. I stort sett ingen, vet heller riktigt varför de ljög eller svek, "det bara blev så". 
    Otrohet, lögner och svek, är enligt mig fel och dumt, dock är det mänskliga misstag.

    Personligen är jag hellre gift med en MÄNNISKA som ibland gör misstag, än en ROBOT som är felfri. Felfria människor förekommer inte. (knappast robotar heller)

    Enligt mig har allting ett +, 0, och ett -. Att en otrohet ses som ett minus, är nog alla överens om. Men vad betyder alla dagar under alla år av trohet. Enligt de flesta bedragna låter det ofta som om personen ifråga tidigare varit en nolla. Jag hör ytterst få högakta sin partner för alla dagar av trohet, han/hon bjuder på.

    En "hård" fråga till er som blivit bedragna: Var det verkligen något positivt (ett +) att vara er trogna? Eller var trohet enbart en självklarhet, dvs trohet var enbart neutralt ( en 0:a)?

    Hur mår du själv om du inte uppskattas och inte syns eller hörs, dvs om du är helt neutral (en 0:a)? Vad gör du om du behandlas som en 0:a, håller du dig tyst, flyr du, eller försöker du synas/höras?

     

  • Haskel
    persident skrev 2013-09-13 09:47:45 följande:
    Haskel, som alltid kloka inlägg fast jag förstår inte riktigt +-0 men din grundfråga, den förstår jag och håller med.  Jag svarar utifrån att vara den bedragna frun och som jag tolkar definitionen.

    Jag har alltid betraktat  min man som ett +, en trygghet, då otrohet inte var ngt han sysslade med, som han sade.
    Med åren, barnen fick egna intressen, skola, obb, så blev vi som makar väl då 0 för varandra. Han fick inte uppmärksamhet utan flydde till en annan kvinna, jag blev tyst, gick undan eftersom jag kände att ngt inte stämde men min tro till honon, hans tidigare inställning och att han nekade till ngt  bakom min rygg, var ändå att han var ett +. När han till slut erkände så blev han ett stort -.  Han som människa sjönk i mina ögon, hur han kunde  nedgradera mig som människa.

    Jag har grundtanken och inställningen att trohet mot varandra som par är en självklarhet men man ska inte ta varandra för givna, det har jag fått lära mig.  Vi har blivit  ett + för varandra men tyvärr med erfarenhet av otrohet .
    Tack!
    Du svara dock på frågan vad gäller +-0 själv. Du har alltid betraktat din man som ett +, en trygghet. Bra så långt, dock är det hans kärlek och tryggheten tillsammans med honom du uppskattar.
    Otrohet var inget han sysslade med, inget du lade en tanke på. Alltså varken + eller -, alltså 0, det "betydde" inget.

    De flesta vet att kärleken kan ta slut, visst sårar det, men det är ändå förståeligt. Det du tidigare sett som ett +, hans kärlek och trygghet, hade troligtvis sjunkit ett snäpp till 0.
    Om du på samma sätt betraktat hans trohet, dvs som ett stort +, inget du krävt eller förväntat dig, utan haft en förståelse för att det kunde hända. Skulle troligtvis inte din syn på honom sjunka till mer än 0, efter att otroheten uppdagats. 

    Det jag menar är alltså att många glömmer +:et. Många saker är enbart 0 eller -. Rent teoretiskt borde ju varje dag av trohet, vara lyckosam i samma grad, som olyckan då en otrohet uppdagas.

    Jämför med hur orättvist livet kan kännas när någon närstående tas ifrån oss/dör. Medans få tänker på hur "rättvist" det är så länge någon lever och finns kvar. 
  • Haskel
    Fool skrev 2013-09-13 09:48:50 följande:
    Nja , fast det stora problemet , det som gör mest skada vid en otrohet är det faktum att ens partber har svikit och ljugit och inte sexet i sig , på det du skriver så låter det som att en person begår ett litet pyttemisstag och automatiskt ångrar sig , men verklogheten ser tyvärr klart krassare ut , En otrohet är inte alltid ett litet misstag , det kan lika gära hålla på i flera år , ibland med olika personer , vilked då betyder en väldig massa lögner och ett väldigt stort svek , samt ingen ånger. 

    De flesta har en positiv bild av sin partner som en ärlig människa , just ärligheten är en väldigt viktig komponen för att man ska kunna lita på personen , få litar på en person som de vet är oärlig , ännu färre skulle välja att dela sitt liv med en människa som de vet sviker och ljuger. När otroheten avslöjas så spricker även bilden man har av sin partner , personen var inte så ärlig som man trodde och man måste göra sig en ny bild av personen , med det förvinner oxå tilliten till personen , man vet nu att personen är kapabel att svika och ljuga vilket gör det mycketr svårare att lita på personen och väcler frågor om man öht kan dela sitt liv med personen. Kommer man någonsin kunna lita på personen igen ?...

    Detta förvärrras ytterligare av att den som blir påkommen med att vara otrogen ofast ljuger och slingrar sig in i det sista , vilket gör att bilden av personen som en lögnare och opålitlig person förstärks och tilliten försvagas ännu mer , för varje liten lögn personen kläcker ur sig så förvinner tilliten ännu ett snäpp , tills det iunte finns något kvar. Om personen däremot är ärlig med sitt "misstag" redan från början så ökar chanserna för att den bedragne ska kunna se det som ett mänskligt misstag samt återfå sin tillit för sin partner.  

    Sveket och lögnerna färgar även minnerna / upplevelserna man haft tillsammans , iom att personen inte visat sig vara den man trodde han / hon var och man tvingas omvärdera bilden av personen så omvärderar man oxå det man upplevt med personen , inte ovanligt att man undrar om personen tänkte på mig eller någon annan på den där fina resan till maldiverna , iom att tilliten oxå är borta så undrar man hur många ggr detta skett förut ? Var det bara den här gången eller har han / hon legat runt under hela förhållandet ? Att personen försäkrar en att det inte var så hjälper inte mycket , förtroendet är borta och allt personen säger tvivlar man på eftersom personen bevilsigen ljugut förut , barför skulle man lita på vad personen säger denna gång ?

    Jämförelsen med en robot håller inte , finns ju massor med människor (icke robotar) som inte är otrogna , så de flesta önskar nog sig att leva med en människa som inte är otrogen , de flesta kan nog acceptera att människor inte är perfekta och gör misstag , men skillnaden ligger nog i att misstag som görs öppet ändå har en gnutta ärlighet i sig som inte påverkar förtroendet lika mycket som ett svek gör , ett svek gör väldigt ont just för att det kommer från någon man litade på , någon som stod en allra närmast , ju närmare personen står en desto ondare gör det , om samma misstag kom från någon man inte brydde sig om så skulle det inte göra lika ont.. är du med ?

    Som svar på din fråga , NEJ jag ångrar inte en sekund att jag var trogen , min självbild och integritet hänger inte på min partner , den hänger ihop med vem JAG vill vara , vem JAG trivs bäst med att vara , och jag vill inte vara en människa som sviker och ljuger för människor som litar på och älskar mig , det skulle göra mig till en person ( i kmina egna ögon) som jag INTE vill vara

    På din sista fråga , ang hur man mår , så skulle jag välja "försöker synas/höras" som i att prata med min partner om problemen....se om man kan lösa det.
    Självklart kan otrohet se olika ut. Vissa är det en gång, sedan aldrig mer. Andras är notoriskt otrogna, utan helt utan ånger. Utan att skriva en roman, kan jag inte förklara otrohetens alla orsaker och baksidor.

    En lögn eller svek, oavsett storlek/grad, "ruckar" alltid på förtroendet. Ju större svek och lögn, ju mer sviktar förtroendet. Man kan däremot ifrågasätta om det är "vettigt" och genomtänkt att helt kasta bort, kanske 10år, av trygghet och förtroende, pga ett enda svek. Dvs du har vid tusentals tillfällen, bevisligen kunnat lita på din partner, betyder verkligen dessa tusentals tillfällen av förtroende ingenting? 

    Du har rätt i att en otrohet inte bara är en lögn, oftast går det dagar av smålögner innan det erkänns.
    Försök dock att sätta dig in i situationen att du varit otrogen, och ångrat dig. Din partner finner ett sms i din mobil, där det står, exempelvis "kram". Skulle du genast falla ner på knä och gråtandes be om förlåtelse för din otrohet? Det mest sannolika är att du hittat på att du "skojat" med någon kompis eller liknande. "Räddas det som räddas kan".

    Jämförelsen med robotar handlar givetvis inte enbart om otrohet. Jag försöker enbart belysa det faktum att ingen människa är perfekt. Otrohet är inte det enda misstag vi människor begår.

    Varför skulle du ångrat att du varit trogen? Jag har inte ifrågasatt eller sett ner på människor som är trogna. 

    Självklart är det bäst att prata, verkligheten är dock att alla inte lyssnar och inser problemen. Inget hörs/syns bättre än en otrohet, det vet även du. Även du, min vän, betraktas hellre som ett "verkligt" svin, än något som inte finns, det kan jag garantera. 
  • Haskel

    Sanning är sanning, sannolikhet är något annat. En otrohet är ju ett svek och en lögn, dock hundra procent sanning för den som drabbas.
    Sannolikhet för att inte kunna lita på sin parter, bör ju ändå betraktas som väldigt liten. Om man jämför hur många gånger man kunnat lita på sin partner, i förhållande till hur många gånger han/hon svikit. (om vi fortsatt pratar om en otrohets i förhållande till 10 års lyckligt äktenskap).

    Det jag vill komma till är just det du säger, KÄNSLOR ÄR INTE RATIONELLA.  Varken den otrognes eller den bedragnes.
    En otrohet kan inte rättfärdigas av orationella känslor, dock kan det många gånger vara en förklaring.
    På samma sätt som en bedragens handlingar och tankar förklaras, och många gånger rättfärdigas, av känslor. 

    Misstag kan faktiskt många gånger jämföras med otrohet.
    Ta exemplet med att ha sönder bilen. Låt säga att du lovar åka hem direkt efter jobbet. På vägen hem kommer du på att du måste hämta en sak hos en bekant. (Din partner gillar dock ditt umgänge med denne, då hon finner honom väldigt dryg och "dum"). Eftersom du bara skulle hämta en sak, struntar du i att säga det till din partner, då det oftast missförstås och blir bråk, när du nämner denna bekanta. På hans parkering, har dock någon råkat backa in i din bil. Den ansvarige tycks dock ha åkt sin väg.
    Dock ringer nu din partner och ber dig stanna och köpa en liter mjölk. När du kommer hem förklarar du självklart att skadan uppkommit på affärens parkering, "det spelar ju ingen roll vart det hände", tänker du.
    Två dagar senare råkar dock din partner öppna ett brev, där någon ber om ursäkt och lämnar försäkringsuppgifter för skadan han/hon åsamkat på din bil den "23/8 kl 18:00 på Torsgatan11" (din bekantas adress).
    Hur ska du nu förklara detta "lilla" misstag, och visa att hon alltid kan lita på dig?

Svar på tråden läka efter otrohet