Kremering???

Hej,
Vi förlorade en lillebror strax efter födseln, så jag kan relatera till en hel del av det du skriver. Jag kan säga att för oss så var känslan av att vi måste bli gravida igen väldigt stark, det kändes som att livet tog en paus när lillebror dog, ingenting var ju som det skulle. Det var inte en fråga om att ersätta lillebror utan om att få tillbaka livet som det var tänkt. Min kropp och mina armar skrek efter en bebis att hålla och bära, men kunde inte hålla någon annans bebis. Så 3-4 månader efter att lillebror dog så blev jag gravid igen, och nu har vi en lillasyster på snart två år.
Graviditeten var jättejobbig, men jag fick mycket stöd och extra kontroller eftersom jag var så orolig.

Hade du någon gravidförsäkring eller barnförsäkring på din tjej? I så fall kan du kolla om du har rätt att få psykologhjälp via den. Det fick vi och det var jätteskönt, särskilt under nästa graviditet. Annars kan du kolla med MVC, de brukar också ha viss psykologhjälp knutna till sig. Det hjälper faktiskt att bara få gå och prata av sig. Däremot tyckte jag det var jobbigt att gå till MVC eftersom BVC var i samma lokaler och det var så mycket bebisar där, såklart, men det påminde mig ju förstås om det vi hade förlorat...