Någon mer som lider av sömnparalys och/eller vakendrömmar?
I morse var det dags igen för denna vidriga upplevelse och jag verkligen avskyr det varje gång det händer. Jag kan inte minnas att jag upplevt detta under min uppväxt utan det är något som uppkommit sen något år tillbaka.
Vanligvis brukar jag få detta när jag går och lägger mig mitt på dagen men idag skedde de för första gången när jag somnade om på morgonen. Varje gång det har hänt så har jag varit ensam i sängen och dottern har legat och sovit i sin spjälsäng bredvid och det är därför det skrämmer mig så mycket. Jag får sån panik då jag ser dottern och jag är medveten om att hon ligger där och jag oroar mig för att jag inte ska kunna vakna när hon vaknar. Så direkt när jag vet att jag hamnat i de tillståndet så blir det en lång kamp för att vakna. Jag känner att jag måste vakna till varje pris och jag gör allt för att lyckas. Vanligtvis försöker jag att komma i kontakt med mannen för att be honom väcka mig, jag är alltid medveten om vart mobilen finns så jag försöker sträcka mig efter den och jag försöker ta fram hans nummer för att ringa honom och be honom ring mig så att jag ska bli väckt av telefonen. Jag försöker även att väcka dottern för att hon ska väcka mig så att jag slipper befinna mig i de tillståndet för jag verkligen avskyr det.
I morse när det hände så var mannen hemma och gjorde iordning sig för att gå till jobbet vilket jag också var medveten om, jag kunde även se klockan och visste att han ännu inte gått så denna gång försökte jag få mannan att väcka mig genom att banka på väggen och skrika hans namn så högt jag bara kunde (självklart händer inte detta på riktigt utan jag ligger ju egentligen stilla och är tyst) men där jag befinner mig sker allting medvetet och jag ser allting i rummet och jag är medveten om allting runt omkring. Jag kan se mobilen, jag kan se klockan, jag kan se dottern och jag kan se kudden jag ligger på osv. Ni som lider av detta förstår nog precis vad jag menar. Jag känner att det skulle vara skönt att komma i kontakt med andra som upplever detta. Kanske kan vi stötta varandra och prata av oss.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-09-13 12:47
För er som inte vet vad sömnparalys är:
"Sömnparalys eller sömnförlamning är ett förlamande tillstånd som kan uppkomma när man håller på att somna eller vakna. Under REM-sömnen stänger hjärnan av de flesta av kroppens viljestyrda muskler för att man inte ska röra sig när man drömmer. Under REM-sömnen stänger hjärnan av de flesta av kroppens viljestyrda muskler för att man inte ska röra sig när man drömmer.
Vissa människor kan få hallucinationer av olika slag när de är i sömnparalys, s.k. hypnagoga och hypnopompa hallucinationer. Dessa kan bestå i skräckfyllda känslor av att någon är i rummet eller vid sängen samtidigt som man själv inte kan röra sig. Den förlamning och de hallucinationer man upplever vid sömnparalys, är således delar av REM-sömnen som stannat kvar trots att man redan har vaknat. Ofta känns det som om man inte kan andas, som om man håller på att kvävas".
För jag är så nyfiken på om det skulle funka med Omega mot sömnparalys. Det måste vara fruktansvärt att ha det så som ni har det! Jag har också "halvvakna" drömmar men inte alls av det här slaget som ni beskriver. Jag kan "bestämma" vad som ska hända, uppleva samma sak om och om igen och sånt, och oftast är det bara trevliga saker eller iaf bara neutrala. Handlar en massa skor eller äter goda efterrätter 
kanske...