Vad tycker ni om skolan i det land där ni bor?

Jag bor också i Frankrike, äldsta barnet går i moyen section. Vi har hittills haft väldigt bra erfarenheter av den franska skolan (två olika maternelle pg flytt). Min dotter älskar skolan. Vi har haft "ovanligt" lite kontinuitet pg flytten och sen fick klassen byta lärare, men det verkar inte ha påverkat min dotter nämnvärt. Jag var orolig innan hon började för man har hört så mycket skräckhistorier om den franska skolan, men jag har blivit glatt överraskad.
Ja, det är mycket som skiljer sig från den svenska skolan, på gott och ont. Jag skulle gärna vilja hitta den perfekta skolan för mina barn men jag misstänker att den inte finns. Snarare tror jag att mycket beror på tillfälligheter, om barnet är socialt och självständigt eller mer tillbakadraget, har lätt eller svårt för sig att lära, om man får en "bra" lärare, råkar hamna i en barngrupp som barnet trivs i. Personligen tycker jag att det varit positivt för mitt barn med struktur och disciplin. Hon gillar att lära sig konkreta saker och är jättestolt över att kunna räkna, känna igen siffror och skriva dem, veckans dagar, månaderna, skriva sitt namn. Jag tycker inte att det varit för mycket press hittills. MEN jag vet att det blir tuffare från 6-års ålder, men läxor varje dag och så. 

Jag kan hålla med om att den franska skolan helt klart lutar lite mycket åt ena hållet men den svenska lutar definitivt för mycket åt det andra. Jag gick större delen av grundskolan i Sverige och personligen kände jag mig konstant understimulerad. Lite tävlingsanda är inte fel att lära sig tidigt. Trots allt så är ju hela livet en sorts tävling, man måste kämpa och jobba, i vuxenlivet är det ju ingen som rosafärgar allt för en, inget är givet gratis. Jag tycket inte det är fel att visa barn på det ganska tidigt, med balans och respekt för barnet. Ska tillägga att min man är fransk och helt uppvuxen i ett system som han aldrig gillade eller passade in i. Han är mer artistiskt lagd och det uppskattas inte direkt av systemet här. Han gjorde sin högre utbildning i USA och är nu framgångsrik i ett kreativt yrke i Frankrike, men det var inte det franska systemet som tog honom dit.

TS, som någon nämnde, det kanske finns en alternativ skola i stan? Vi bor i IdF och här finns många internationella skolor av olika varianter. De har ofta amerikansk utbildningsgrund och den kan man ju också diskutera. Men för oss har det varit, och är, också en fråga om var barnen kommer att växa upp. Stannar man i Frankrike så gör man dem inte en tjänst om man isolerar dem från hur samhället fungerar här, tror jag. För övrigt så ligger Frankrike och franska skolan väldigt högt i kunskapsligor i västvärlden, bra mycket högre än Sverige. Men "framgång" kan ju vara relativt beroende på vad man prioriterar.

Som sagt, mycket beror ju på barnen också. Det kan nog vara kämpigt för vissa barn i den svenska skolan också. Det låter ju både tråkigt och jobbigt att dina barn inte trivs i skolan och har fått osympatiska lärare. Alla franska lärare är ju inte så, och inte alla skolor heller. VIsst, överlag ser systemet ut på ett visst sätt, men det finns sämre lärare och skolor överallt, i alla länder. Det finns många lärare här som kämpar för förändring och är utmärkta pedagoger, även om de måste utvärdera sina elever tidigt och är tvungna att följa skolplanerna. Jag upplever också att föräldrar här ÄR ganska engagerade i sina barns utbildning, med läxhjälp och sånt. En sån här diskussion är ju väldigt mycket generaliserande utifrån egna erfarenheter.

och så är det i USA och England också. Spanking är ju en ganska accepterad uppfostrningsmetod. Time out ocksa. Sverige står ju tyvärr rätt ensamt på den punkten.

bara av intresse, hur definieras "aga"? Och hur efterlevs det här förbudet egentligen i dessa 33 länder? Barnmisshandel är ju inte ovanligt till och med i Sverige, men retoriken är ju fin. Frankrike ligger nog inte speciellt mycket efter verkligheten i de flesta västländer. Det är ju lite svårare att jämföra med övriga världen om kulturerna och den dagliga verkligheten är så vitt skilda. För övrigt så är "aga" nu förbjudet i franska skolan, men min man minns (han är 37 nu, så inte så länge sen) att klasskompisar fick smäll på fingrarna av läraren om de var "olydiga". Vad jag vet så var det inte heller speciellt länge sen "corporal punishment" förbjöds i brittiska skolor.

min personliga erfarenhet som elev i amerikansk kommunal skola är att trycket inte ligger från lärare eller det akademiska alltid (men det är ju hela köret med honor roll och sånt också, i min skola kom alla finals betyg upp på officiella listor utanför skolan så alla kunde se allas resultat), men pressen låg mycket mer på det sociala planet. Bland yngre barn kanske det inte är lika mycket, men high school är inte ett roligt ställe om du inte är 1) snygg 2) sportig 3) rik. Alla åker automatiskt in i en grupp. Det vi ser i filmer och på TV är ju just så stereotypt därför att det ligger så mycket sanning i det, alla känner igen sig.

TS, din dotters lärare låter ju inte klok. Jag skulle känna som du om vi hade samma erfarenhet från vår (franska) skola. Går det inte att byta? Finns det inga privata alternativ? Här hos oss kan man gå i en skola utanför sitt distrikt i mån av plats.

En fråga till er som gått i fransk skola eller haft barn där som nu är vuxna: vad händer då med alla vuxna fransmän som fick dåligt självförtroende i skolan? Vänner, familj och bekanta jag har här verkar inte ha fått direkt bestående men från skolan, iallafall inte mer än andra nationaliteter jag känner... Rör det sig inte lite kanske om en kulturkrock? (ja, förutom de där uppenbara exemplen på korkade lärare och dåliga skolor som finns lite överallt).