Vad tycker ni om skolan i det land där ni bor?

Usch, ja, jag känner igen allt det där från när mina barn gick i skola i Frankrike. Skolan var faktiskt en av anledningarna till att vi valde att flytta tillbaka till USA där vi bodde innan våra två år i Frankrike. Jag läste en internationell jämförelse av skolbarn i olika länder, och där låg de franska barnen relativt väl till i ämneskunskaper, men hade sämst självförtroende av alla, och det säger en hel del. Om möjligt kanske ni kan hitta en skola med alternativ pedagogik eller en internationell skola, för den franska statsskolan lär aldrig ändras hur mycket man än försöker. 

Här finns länkar och lite mer info om franska skolan: aproposfrance-usa.blogspot.com/2010/10/over-confidence-vs-low-self-esteem.html 

Disciplin i all ära, men att som de gjorde i min sons klass i Frankrike i ettan att slita ut bladet ur skrivboken och demonstrativt slänga det i papperskorgen för att skrivstilen inte är perfekt tyckte jag kändes väldigt onödigt. Detta är inte alls ovanligt i Frankrike. Nu går barnen i amerikansk skola och den trivs jag bättre med tack vare att det är en av de bästa kommunala skolorna i området (det finns också väldigt dåliga kommunala skolor, så det gäller att bo i rätt skolområde för man måste gå på den skola man är knuten till). 

I alla fall vad det gäller Frankrike så tror jag inte att det är disciplinen i sig som skapar otrygga barn, utan det faktum att barnen gång på gång får höra hur dåliga och värdelösa de är så fort de gör någonting fel. Detta gäller naturligtvis inte alla lärare eller skolor, men jag tycker absolut att det finns en tendens att trycka ner barnen i den franska skolan. Kraven på att de skall vara mönsterbarn är nästa omöjliga att leva upp till, det högsta betyget går inte att få (alltså, det är helt omöjligt att få 20/20 som är det högsta, ingen får det, inte ens de bästa, eftersom det anses att de behöver en liten sporre och ett mål att kämpa emot, och det får de inte om de får högsta betyget), minsta miss straffas hårt och på ett för mig hjärndött sätt ( tex får man skriva tjugo gånger att man aldrig mer skall prata under lektionen eller vad det nu rör sig om), osv. Allt detta och en massa annat i samma stil skapar lätt otrygga barn med ett ständigt mindervärdeskomplex.

Många kommer över det, men många går också och drar på det där dåliga självförtroendet in i vuxen ålder. Kanske tar det sig i uttryck att de nöjer sig med en enklare utbildning för att de inte vågar satsa på något svårare och/eller längre. Kanske tar det sig tvärtom i uttryck som en överdriven arrogans som döljer en inre osäkerhet, eller genom att de i sin tur pressar sina egna barn för att de tror att det är så det skall vara. Korkade lärare och dåliga skolor finns överallt, men utöver det finns det också en stark tendens till elitism och och psykisk press inom franska skolan som utmärker den, på samma sätt som svenska skolan (kanske) utmärks av det motsatta: en viss slapphet och brist på disciplin (fast det har jag ingen egen erfarenhet av eftersom mina barn aldrig gått i skolan i Sverige).

Vi är nog inte riktigt överens där. Elitism ser jag som något negativt och som något som tyvärr fortfarande är väldigt framträdande inom det franska skolväsendet och kulturen (titta bara på Les Grandes Ecoles!). Läsundervisningen i sig (om inte pedagogiken som den lärdes ut med) var faktiskt en av de saker jag gillade i franska skolan. Om barnen nu hade så stora egon, hur kommer det sig att de har så dåligt självförtroende?

Ja men då så, om du, din syster och dina kusiner har superbra självförtroende så måste ju detta vara en myt...Säg det till den här killen och de forskare som har kommit fram till motsatsen så blir de säkert övertygade om att de har fel...www.telegraph.co.uk/education/expateducation/7989939/Sit-down-and-shut-up-thats-the-French-school-way.html

Ja det där är ju typiskt för franska skolan! Barnen skall lära sig genom skam när det går dåligt.

Men...finns det inget mellanting mellan att säga att allt är fint även om det inte är det och att förödmjuka barnet och låta det skämmas inför hela klassen? Konstruktiv kritik kan leda till förbättring, men knappast skuld och skam, som verkar vara grundpelaren i fransk undervisningsfilosofi.