• tufi

    Uppfostran!!?

    Jag känner att jag inte riktigt förstår hur folk tänker.

    Jag har två flickor en är 7 och en 4. Vi har regler som ska följas och vi hjälps åt här hemma. Det är inte många regler men några och det de ska hjälpa till med är sina rum (de ska hålla ordning. Damma, damsuga och torka golv sköter givetvis jag). De ska även ställa undan skorna i skohyllan, hänga bort kläder och inte sprida leksaker i hela huset. Sedan har jag tillsamman med barnen kommit överrens om 4 saker de vill hjälpa till med. Dessa saker är inget tvång utan detta gör man om man vill tjäna lite extrapengar. Sedan sådana saker som hur man beter sig mot varandra jobbar vi med dagligen.

    Det jag nu riktigt förstår är att det finns folk som anser detta vara barnarbete eller att man inte låter barnen vara barn osv. Min fråga är då: Hur i hela världen gör dessa människor med sina barn för att förbereda dem för det tuffa hårda livet som faktiskt existerar utanför dörren, där man inte får något serverat på guldfat!?

    Sen anser jag ju att det finns en gräns för hur mycket ett barn ska behöva hjälpa till och jag tycker att dettta ska öka med åldern så när det e dags att flytta hemifårn har man alla de redskap för att stå på egna ben.

    Är det någon mer som tycker som jag eller tycker tvärt om? är intresserad av andra mammors tankar om detta!

  • Svar på tråden Uppfostran!!?
  • millie2

    Har i nästan samma "regler" som du och tycker och tänker precis som du gör! Hur ska dom klara sig i framtiden om dom aldrig få lära sig vissa saker!?
    Vissa föräldrar tror att såna saker kommer av sig själv och visst, i vissa fall kanske det gör det men jag tycker det är bra att man på pekar detta så att det blir en vana från början. Tex hänga upp handduken igen om den ramlar ner när man torkat händerna, sätter sina skor i Sko hyllan osv!

  • tufi

    Jag tycker man märker ganska väl på om ett barn har regler eller inte... har flera runt omkring mig som inte har regler och flera som har regler som jag har och några som har mer regler än jag och när jag ser hur de olika barnen beter sig mot varandra, mot vuxna och till och med mot djur så kan jag lugnt säga att jag föredrar barnen med regler och de med mycket regler dessa barn har desutom en respekt som de barnen utan reglerna saknar. Givetvis kan man säkert ha respekt även utan regler men tror inte det e lika vanligt.

  • Plärtan

    Tycker era regler verkar jättebra! Inget konstigt allt enligt mig. Bra system det där med att välja 4 saker man kan tjäna extrapengar på, det ska jag nog sno och använda på min 4-åring :)

  • Sjöstjärna1

    En till som håller med! För mig känns det naturligt att man plockar undan när man lekt klart. Jag tror bara barn mår bra av att ha lite regler!

  • tufi
    Plärtan skrev 2013-09-17 21:22:52 följande:
    Tycker era regler verkar jättebra! Inget konstigt allt enligt mig. Bra system det där med att välja 4 saker man kan tjäna extrapengar på, det ska jag nog sno och använda på min 4-åring
    Min 7 åring tar varje chans hon får o då hakar lillasyster på. de kan komma o be om att få hjälpa till hemma och tycker då att det kan vara bra att uppmuntra detta. Stora tjejen börjar få mer krav på vad hon vill ha o jag märker på henne att hon dels lär sig pengars värde samt att hon är stolt över att hon köpt saker själv o då e hon också mera rädd om dem. Jag tycker aldrig att det är förtidigt att barnen kan hjälpa till men givetvis efter ålder o förmåga =)
  • tufi
    Sjöstjärna1 skrev 2013-09-17 21:37:50 följande:
    En till som håller med! För mig känns det naturligt att man plockar undan när man lekt klart. Jag tror bara barn mår bra av att ha lite regler!

    Ja jag tror också de mår bra av det! O det jag undrar om man gör allt åt barnen o man inte har regler hur gör man sen då när de blir äldre? Jag är uppvuxen med extremt mkt regler och det var inte så kul men jag led inte av det. dock har jag mindre regler till mina för jag tyckte det var lite väl mkt.
  • Mandel

    Har samma regler, men problemet här är att barnen skiter fullständigt i de reglerna och jag är aptrött på att hela tiden behöva tjata/påminna dem om vad som gäller.
    De är nu 6 och 9 år och vi har haft samma regler hela tiden och ändå så ser de ut som frågetecken när jag säger till dem. Och de struntar i att jag säger till dem. 
    Jag har provat med att köra med positiv feedback när de gör bra saker, men eftersom de inte gör någonting frivilligt - inte ens följa de regler vi har, så blir det svårt...
    Har haft saker där de har kunnat tjäna extra pengar, men det finns inget som helst intresse för det. De får inte allt de pekar på och jag säger nej till allt tjat i affärer oavsett vad det gäller och jag ger aldrig med mig, men ändå tjatar de  sig blåa och jag blir tokig på dem.
    Tar de då lärdom av detta och ser till att tjäna ihop egna pengar för att kunna köpa sakerna själva istället för att tjata på mig? Nop.

    Jag har rensat hela huset på leksaker flera gånger och de bryr sig inte. När de efter några veckor får tillbaka någon leksak så bryr de sig ändå inte om att hålla ordning på den.
    Jag har massor av gånger dragit in förmåner, men vem bryr sig? Var ju synd just då och man kan gråta krokodiltårar, men 5min senare är det totalt bortblåst och livet är skitkul igen. Vem bryr sig då om att man inte fick åka till leklandet för att man inte hade ordning på sina saker. Det är ju minst lika roligt att leka med Lego.
    Och ta lärdom av detta till nästa gång? Varför då?

    Nu har jag lackat ur ordentligt så idag sitter de vid var sitt bord i huset och gör ingenting. Vi skulle ha åkt iväg till ett museum som ena sonen pratat om länge att han vill till och vi skulle luncha på stan och sedan åka och fika hos mormor och morfar. 
    Men eftersom de inte plockade upp saker som jag sa till dem om så blev det inget idag. Den berömda droppen föll.
    Jag gick med dem och påtalade massor av saker som de skulle ta hand om och ändå så blir inget gjort.
    Står man och trampar på tuschpennor utan kork på golvet? Sitter man framför datorn och glor när jag har sagt till flera gånger att man ska plocka upp pennorna och röja i datarummet. Man får inte spela om det inte är i ordning... Böckerna som låg i soffan har jag sagt till om flera gånger och de vet att de inte ska ha saker i det rummet. Leker de med dem just då är det okej, men det ska inte bli saker ståendes där när de drar vidare. Skräpet efter en sak de fick igår låg kvar fast jag sagt till flera gånger. Osv. i alla oändlighet.

     


    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Minniemousemommy
    tufi skrev 2013-09-17 16:17:59 följande:
    Jag känner att jag inte riktigt förstår hur folk tänker.

    Jag har två flickor en är 7 och en 4. Vi har regler som ska följas och vi hjälps åt här hemma. Det är inte många regler men några och det de ska hjälpa till med är sina rum (de ska hålla ordning. Damma, damsuga och torka golv sköter givetvis jag). De ska även ställa undan skorna i skohyllan, hänga bort kläder och inte sprida leksaker i hela huset. Sedan har jag tillsamman med barnen kommit överrens om 4 saker de vill hjälpa till med. Dessa saker är inget tvång utan detta gör man om man vill tjäna lite extrapengar. Sedan sådana saker som hur man beter sig mot varandra jobbar vi med dagligen.

    Det jag nu riktigt förstår är att det finns folk som anser detta vara barnarbete eller att man inte låter barnen vara barn osv. Min fråga är då: Hur i hela världen gör dessa människor med sina barn för att förbereda dem för det tuffa hårda livet som faktiskt existerar utanför dörren, där man inte får något serverat på guldfat!?

    Sen anser jag ju att det finns en gräns för hur mycket ett barn ska behöva hjälpa till och jag tycker att dettta ska öka med åldern så när det e dags att flytta hemifårn har man alla de redskap för att stå på egna ben.

    Är det någon mer som tycker som jag eller tycker tvärt om? är intresserad av andra mammors tankar om detta!
    Så här uppfostrar jag mina barn - Vi har en regellista, och följer dom den får dom sin månadspeng. Regellistan är egentligen självklara grejer enligt mig, men det kan vara svårt för små barn att förstå. Så på samma sätt som man lyder Sveriges lagar lyder mina barn våra regler och har dom som riktlinjer om dom gör någonting. Om mina barn skriker och slåss så säger jag tydligt att dom bryter mot reglerna, och att om dom hålla på så varför ska jag då vara snäll och ge dom pengar i slutet av månaden? Dom bråkar nästan aldrig med mig och tjatar aldrig om att dom vill ha saker eller så. Är väldigt artiga och trevliga, och jag älskar verkligen vår regellista. Förstår inte dom som är emot tydliga regler, det är samma som lagar enligt mig, det skapar struktur och ett sinne för rätt och fel.

    Jag tycker som du absolut, fast jag är mycket hårdare. Men om det du kör med funkar för din familj så ska du ju absolut köra med det! Mitt funkar för oss bara.

    Så här ser vår regellista (vi har en fin tavla med den på) ut.

    REGELLISTA

    1. Att visa kärlek och uppskattning.

    2. Lev hälsosamt med bra mat, sömn och motion.

    3. Ha hyfs och bordsskick.

    4. Hjälp varandra.

    5. Vara snäll.

    6. Inte dricka alkohol, röka eller hålla på med droger.

    7. Ha bra hygien

    8. Var ärlig och öppen.

    9. Dela med dig.

    10. Ta hand om dig själv och dina saker.
  • Tow2Mater
    Minniemousemommy skrev 2013-10-31 22:59:32 följande:
    Så här ser vår regellista (vi har en fin tavla med den på) ut.

    REGELLISTA
    Bryter du aldrig mot dina egna regler? wow.
Svar på tråden Uppfostran!!?