Uppfostran!!?

Jag får ingen månadspeng så jag behöver inte följa reglerna. Men jag följer dom så gott det går ändå, eftersom jag tycker att det är bra regler. Det är mest regler för att alla ska må bra, och jag vill må bra så jag följer den gärna. Jag röker inte, jag dricker inte, jag knarkar inte så att följa reglerna är inte särskilt svårt. Sömnen försöker jag med, men ibland är ju barnen jobbiga på nätterna och det kan man ju inte hjälpa, så ibland blir det mindre sömn. Men resten följer jag ja, var det något speciellt du tänkte på?

Jag tänkte mest på att det borde ju vara så att om du bryter mot nån av dem får du ingen lon den månaden. Eller kräver du mer av dina barn än du gor av dig själv?

Nej, när jag jobbar så tjänar jag ju mina pengar själv. Mina barn tjänar inte sina pengar, och jag tycker helt enkelt att dom åtminstone ska vara snälla och glada för att jag ska vilja ge dom någonting öht. Det är ingenting dom jobbat för annars, så dom skulle inte få det om jag och deras pappa inte var snäll nog att ge dom det. Och får man något av någon så ska man vara tacksam, i vårt hem är tacksamhet att lyda våra regler. Och vi kör inte stenhårt på reglerna, om barnen busar eller bråkar någon dag i månaden så är det ändå normalt beteende för ett liten barn. Men ser vi ett mönster i det, och dom bråkar och bryter mot reglerna kanske 10 gånger så blir det ingen månadspeng. Jag kräver ungefär lika för mig och för mina barn, vi gör sysslor tillsammans, följer reglerna, får en liten peng (jag får barnbidraget och dom får månadspeng) och vi gör egentligen rätt så mycket tillsammans, så jag har nog ungefär samma förväntningar av mina barn som mig själv. Förutom att dom inte behöver uppfostra sig själva och göra grovjobbet i hushållet, dom hjälper bara till.

Jag har lite svårt att förstå det första regeln som Minniemousemommy skrivit. Alltså det är ett regel att man måste visa kärlek! Hur kan det funka i vardagen? " nää, min lilla, jag förstår att du är arg och upprörd på mig nu för  du inte fick *****, men du måste ändå visa kärlek till mig annars blir det avdrag från din månadspeng!"??? ÖÖÖ, man har rätt att vara arg, och just då är det svårt att visa kärlek. Det är inte ärligt kärlek i alla fall enligt mig. Typ när jag var barn: "Du måste ge puss till farbrorn för han var så snäll och köpte chocklad till dig!" det räcker inte med ett tack. (för att undvika missförstånd, jag kommer från ett annat land där man ger puss på kinden när man hälsar en släkt/vän eller när man tackar för ngt tex. en present, i Sverige kram, mitt land puss)
Dessutom: Jag tycker inte att det är rätt att förvänta av ens barn att dem ska minnsann vara tacksamma, för jag är såhär snäll.
Annars jag håller med om vad TS skrivit. Jag tycker att dagens barn är bortskämda och beter sig lite som dem vill, ofta mycket störande och inte tar hänsyn till andra. (Tyvärr har jag släktingar som tyckte/tycker att barn blir ledsna om man säger ifrån och dem förstår ändå inte för dem är så smååå, alltså regler är också ngt dummheter bara, låt dem växa upp som svamp i skogen! Nu är barnen lite äldre o det har gått åt helvete många gånger) Regler är bra, tycker jag , sunda, tydliga regler, så barn förstär lätt vad är det som förväntas av dem. (kanske inte alltid varför men dem kommer att förstå med tid) Sådana är reglerna tex: Man plockar undan leksaker när man inte längre leker med dem. Tydligt, enkelt. Men att ha en regel: vara snäll! öö "jag var ju snäll, jag blev så förbannad, jag kunde slå på h*ns huvude men jag bara skällde på h*n! Alltså jag var snäll." jaaa, det beror på hur vi ser på det ;)
 

Nu är mina barn bara 1 år så vi har inga regler så ännu, men när de blir äldre kommer vi att ha liknande regler som dig.

Bra regler tycker jag. Jag har samma. Dessutom måste mina barn tvätta händerna ganska ofta.  
Om barnen kladdar får de torka upp det. 

Tycker inte du ska bry dig om du får kritik, var nöjd med att du lär dina barn sånt som de behöver kunna. Varför skulle man uppfostra jättebebisar som inte kan ta reda på efter sig själv.
  

Jag kan förstå att det är lite förvirrande med min regellista för vissa, men jag menar inte allt ordagrant. Jag kan förklara lite bättre.

REGELLISTA

1. Att visa kärlek och uppskattning = Att man alltid säger tack när man får något av någon. Att man inte är kaxig, uppkäftig eller elak mot andra. Istället för att tjafsa så sätter vi oss ner och diskuterar om det är något vi inte håller med varandra om, och sedan kompromissar vi. "Kärlek" i listan betyder inte "Mina barn ska älska mig annars får dom ingen månadspeng" utan det betyder bara att man ska vara snäll typ. Alla blir arga, ledsna eller så någon gång, men om vi skulle märka att dom tjafsar med oss eller bråkar med flit för att provocera så får dom en måne istället för en sol på deras "schema". Och har dom tex 10 månar en månad så har dom själva valt att dom inte vill ha månadspengen.

2. Lev hälsosamt med bra mat, sömn och motion = Att dom inte ska hålla på att bråka om läggdags, eftersom man behöver sova för att orka med nästa dag. Motion får dom på sina aktiviteter så det är inte så att jag slänger ut dom på ett joggingspår varje dag typ. Och bra mat ger vi vuxna dom redan så det behöver dom inte heller bry sig om. Och allt det här är bara för att dom ska må så bra som möjligt, och orka med allt dom vill göra under dagarna.

3. Ha hyfs och bordsskick = Att inte bete sig som svin i princip. Inte kasta mat på golvet, inte kleta med maten, inte spruta juice på väggen, inte äta med fingrarna osv. Och hyfs är bara common sense, att inte avbryta någon, hälsa på folk, inte springa runt och skrika när det inte passar sig osv. Men istället för att jag hela tiden ska säga "spring inte runt, skrik inte, kleta inte mat på mormor och så, så säger jag helt enkelt till dom att tänka på reglerna om hyfs och frågar om dom vill ha en måne eller en sol på den dagen.

4. Hjälp varandra = Att aldrig förstöra för andra, hjälpa mamma och pappa med hushållsarbete (städa sina rum, diska osv), hjälpa någon upp som trillat, stå på en mobbads sida istället för att kolla på osv. Bara vara en bra, hjälpsam person helt enkelt.

5. Vara snäll = Inte slåss, bitas, sparkas, rivas, säga fula ord, kasta saker på folk osv osv. Också common sense, men det är inte alltid självklara saker för barn

6. Inte dricka alkohol, röka eller hålla på med droger = Också för att må bra. Att dricka alkohol är dåligt för kroppens organ och ens sinnen försämras av det. Att röka är dåligt för tänder och lungor och försämrar hud och kondition tex, och droger är olagligt och har hur många biverkningar som helst. Inget av det här förekommer i mitt hem.
 
7. Ha bra hygien = Att inte bråka om att duscha, borsta tänderna, tvätta händerna, använda handsprit osv. Allt har med att må så bra som möjligt, och duschar man inte så kan man få infektioner mellan benen och sånt och det vill vi inte ha. Sen så ser man inte så fräsch ut och luktar inte så gott om man inte duschar så man är även elak mot allmänheten om man inte gör det. Borstar tänderna gör man för att slippa få hål och tandsten, vilket gör ont, så borsta tänderna gör man för att slippa ha ont i onödan. Tvätta händerna gör man för att inte råka få äckliga bakterier överallt i hemmet, och sedan om man äter något med händerna så kan det komma in i munnen också blir man sjuk. Och det är inte roligt att vara sjuk. Så bra hygien har också med att må så bra dom möjligt att göra.

8. Var ärlig och öppen = Att ljuga skadar förhållanden mellan människor, det förstör tillit, det gör folk ledsna och är bara dåligt så det håller vi inte på med. Och att vara öppen är också till för att må bra. Om tex något dåligt händer och man inte vågar berätta för någon så sitter man där själv med det dåliga som hänt inom sig, men om man delar med sig istället så kan man prata om det med andra och ibland även fixa till det istället, så att man slipper på dåligt. Så den här regeln är också för att må bra.

9. Dela med dig = Inte vara egoistisk. Om någon delar med sig till dig så ska du vara tacksam, och du ska även dela med dig till andra för att dom ska vilja dela med sig till dig. Ingen gillar en egoist, så har du mycket av någon kan du dela med dig lite av det så att både du och den du delar med dig till blir glada och mår bra.

10. Ta hand om dig själv och dina saker = Tar man inte hand om sina saker så förtjänar man inte att ha dom. Det här gäller att inte förstöra sina leksaker med flit. Att skada sig själv med flit är också väldigt dumt, och det gör att man får ont. Och man vill inte ha ont så därför skadar man inte sig själv. Alltså är man försiktig med vassa föremål, försiktig när man är ute och leker. Man springer aldrig nära vägar med bilar, man klättrar försiktigt i träd osv.

De här sakerna tycker jag egentligen bara är common sense, och saker alla bör göra och veta. Men eftersom man inte föds med kunskap så har jag lärt mina barn allt det här, och dom är jättebra personer. Nu kanske du förstår lite bättre vad som menas. Det blev ganska långt men du har säkert läst många böcker i ditt liv och då är det här ingenting i jämförelse. I alla fall, hoppas du förstår nu. :)

Visserligen är min knappt två år, men att hjälpa(och stjälpa) till med det mesta är ju jättebra. Min är med överallt och provar och provar och tillslut går det. Nu skakar hon tvätten som pappa och går runt och muttrar och torkar fläckar på skåpen som jag ;)
Visst går det att lära sig allt hushållsgöra även som vuxen, men jag tycker att det är bra att de får vara med redan från början så att allt inte kommer på en gång sen.

Jag är väldigt glad att jag var med mina föräldrar överallt och fick prova alla sysslor själv. Var med i köket från start och hjälpte till så egentligen har jag inte aktivt behövt lära mig exempelvis att laga mat utan det har kommit naturligt lite i taget.

Jag har en kompis som snart ska flytta hemifrån och som just nu kämpar med att lära sig laga de enklaste rätter så hon slipper leva på nudlar och ketchup. Hon önskar nu i efterhand att hon hade brytt sig tidigare.

Att hjälpa till hemma med det barnen kan tycker jag absolut inte är barn arbete och kunna uppföra sig är ju bara bra. 

En vän till mig vars sambo stod i kön att betala hamnade bakom ett annat barn som sparkade hennes sambo på benen och var allmänt stökig och sambon sa då till barnens pappa att säga åt barnen att sluta. Som svar fick han att barnen har fri uppfostran. Det slutade med att hans sambo väntade in barnens pappa och hällde en fil över honokm och sa "jag har också haft fri uppfostran". 

Man vill väl inte att barnen ska bli sådana:)

 

Vi har ingen regellista. Vi har inga särskilda sysslor för någon här hemma. Jag har absolut inget krav på mina barn att de ska vara glada eller tacksamma, helt enkelt för att jag tycker det är oerhört osunt om ett barn är tacksamt för att det får mat på bordet och kläder på kroppen. Jag är mina barns förälder, det är min förbannade skyldighet att sörja för dem under deras uppväxt, och de ska vara trygga nog att ta det för absolut självklart. 

Däremot är jag inte intresserad av att vi ska ha det otrevligt. Vi har alltid propsat på ett trevligt språk och ett någorlunda trevligt sätt, försökt lära barnen att säga snälla och tack etc. Inte för att de ska respektera sin mamma utan för att de ska ha basal hyfs mot alla.

Det har gått rätt så bra. Lillbarnet är två och ett halvt och som många tvååringar ett hår av hin, men han säger snälla, tack och är en glad och social knatt. Han slår sin storebror när han är uttråkad och då grälar vi på honom och försöker ge honom något annat att göra. Storbarnet är snart nio och har haft svårt att förstå sig på hur andra funkar hela livet, så vi har fått öva in sådant som tack, fint bordsskick osv. Men han är himla trevlig, käftar ytterst sällan emot (sexårsfasen var en prövning men alla andra år har funkat fint), förstår att man måste hjälpas åt och gör i princip alltid som vi säger - det är så man kan tro att han är otrygg Ber jag honom duka, plocka undan, lägga undan sina saker etc så gör han det. Vi resonerar mycket kring vad som är rättvist och klokt, hur man ska vara mot varandra i smått och stort.

Vi får se hur de blir i tonåren. Om de blir fungerande, trevliga unga män och inte har behov av någon enorm tonårsrevolt får man väl räkna vår metod som ganska lyckad. Det är ungefär som vi föräldrar blev uppfostrade under 70-talet, och vi klarade oss hyfsat. 

Regler är till för dom som inte fixar det på något annat sätt, om man ska vara elak.

Nej, vi har inga regler, vi är lika mycket slarviga hemma med att hänga upp kläder, ställa skorna snyggt, men det brukar lösa av sig självt, tonåringen har hängt upp sin ytterjacka utan en enda regel

Städning då, jag städar när jag känner för det, jag ställer inga krav på att det ska vara undanplockat på kvällen eller så, varför ska jag då ställa de kraven på vår tonåring.

Så vi har i princip inga uttalade reglera alls.

Däremot så springer jag inte omkring och servar tonåringen, men min sambo har lärt honom att laga mat (jag har inte det tålamodet), tonåringen hjälper till när det behövs.

Han är redan idag så pass så kunnig så att han skulle kunna flytta hemifrån, utan en enda regel.

Han har alltid fått lovord i skolan för att han är en trevlig och uppmärksam elev, sköter skolarbetet perfekt, lägger sig i tid, festar inte om och lever inte på godis, chips och läsk, utan föredrar mat när han är hungrig. Har ett bra bordskick, bär mormors väskor, håller upp dörren, artig. Är inte ute och festar.

Det går att vägleda barn genom livet utan att stolpa upp en massa regler              

EXAKT så är det hos oss också... jag blir tokig. Det verkar som ingenting fungerar och både jag och min sambo är helt frustrerade :(

Min senaste teori är att barnen lever i sådant oväsen hela dagarna så de är vana att stänga av och därför hör de inte när man pratar med dem.
De har stängt av och lyssnar inte.

Jag sa ex igår att vi skulle ta en annan bil än den vi brukar ta när vi åker till skolan. Det var tyst när jag sa det och ena var utanför dörren när jag öppnade dörren och sa att vi ska åka transporter idag. Ändå går han vidare till Mercedesgaraget...
För att han skulle lyssna var jag tvungen att vråla till.