Uppfostran!!?

Jag har lite svårt att förstå det första regeln som Minniemousemommy skrivit. Alltså det är ett regel att man måste visa kärlek! Hur kan det funka i vardagen? " nää, min lilla, jag förstår att du är arg och upprörd på mig nu för  du inte fick *****, men du måste ändå visa kärlek till mig annars blir det avdrag från din månadspeng!"??? ÖÖÖ, man har rätt att vara arg, och just då är det svårt att visa kärlek. Det är inte ärligt kärlek i alla fall enligt mig. Typ när jag var barn: "Du måste ge puss till farbrorn för han var så snäll och köpte chocklad till dig!" det räcker inte med ett tack. (för att undvika missförstånd, jag kommer från ett annat land där man ger puss på kinden när man hälsar en släkt/vän eller när man tackar för ngt tex. en present, i Sverige kram, mitt land puss)
Dessutom: Jag tycker inte att det är rätt att förvänta av ens barn att dem ska minnsann vara tacksamma, för jag är såhär snäll.
Annars jag håller med om vad TS skrivit. Jag tycker att dagens barn är bortskämda och beter sig lite som dem vill, ofta mycket störande och inte tar hänsyn till andra. (Tyvärr har jag släktingar som tyckte/tycker att barn blir ledsna om man säger ifrån och dem förstår ändå inte för dem är så smååå, alltså regler är också ngt dummheter bara, låt dem växa upp som svamp i skogen! Nu är barnen lite äldre o det har gått åt helvete många gånger) Regler är bra, tycker jag , sunda, tydliga regler, så barn förstär lätt vad är det som förväntas av dem. (kanske inte alltid varför men dem kommer att förstå med tid) Sådana är reglerna tex: Man plockar undan leksaker när man inte längre leker med dem. Tydligt, enkelt. Men att ha en regel: vara snäll! öö "jag var ju snäll, jag blev så förbannad, jag kunde slå på h*ns huvude men jag bara skällde på h*n! Alltså jag var snäll." jaaa, det beror på hur vi ser på det ;)