Varför är dåligt uppförande normaliserat i skolan?

Problemet börjar redan tidigt när barn börjar på dagis. Det är inte bra för varken barn eller föräldrar att vara ifrån varandra så många timmar fem dagar i veckan från ett års åldern. Man tappar kontrollen. Många föräldrar behåller det sunda förnuftet, trots att deras barn är mycket på förskolan. De är medvetna om att ansvaret att uppfostra fortfarande ligger hos dem. Men många överlämnar ansvaret nästan helt och hållet hos andra. Jag har sett stökiga barn på mina barns fritidsaktiviteter. Föräldrarna till dessa stökiga barn är med och tittar på, men de ingriper aldrig, trots att deras barn förstår för alla andra nästan hela tiden. Dessa barn skulle må bra av att få time-out. De skulle må bra av att få lära sig att när man är stökig, då får man inte vara med, då får man bara titta på. Föräldrarna verkar tycka att det är aktivitetsledarens ansvar att säga till deras barn och det är det ju också, men aktivitetsledaren har inga ambitioner på att förändra något dåligt beteende hos deras barn. Likadant är det på skola och förskola.