Utlandsjobb

Hej!

Jag och min sambo har varit tillsammans i ca två år. Vi visste redan från början att vi är väldigt lika men samtidigt varandras motsatser på vissa punkter. På det stora hela har vi samma mål i livet, med familj och så och vi har samma värderingar. Vi har ett lyckligt förhållande och bra kommunikation. Vi är båda utbildade och jobbar inom sjukvården vilket praktiskt gör det möjligt för oss att jobba vart som helst i världen. Vi är mellan 25-30 och vi har båda längtan efter att snart bilda familj.

Nu till första "problemet".
Min sambo är mer äventyrlig än mig, han har flyttat många gånger, varit som utbytesstudent och har nu drömmar om att någon gång jobba utomlands för att få erfarenhet och perspektiv på livet. Jag å andra sidan är väldigt hemmakär och har ingen som helst längtan efter detta utan ser mer fram emot att slå mig till ro men göra någon resa då och då för att få se lite annat. Jag vet sedan förut att min sambo jobbar extremt mycket och jag är rädd att jag ensam kommer att få ta hand om våra eventuella barn, utan familj och vänner i närheten i ett nytt land om vi bestämmer oss för att göra det under småbarnstiden. Detta gör att jag inte alls tycker det här känns särskilt kul.

Till det andra "problemet". Jag kan själv inte se mig arbeta inom vården i ett annat land, något min sambo inte förstår. Detta eftersom min engelska är så fruktansvärt dålig medan min sambo talar flytande engelska. Jag är helt enkelt livrädd att ställa till med något pga kommunikationssvårigheter, Ska jag ta ett jobb som jag inte är utbildad till för att överhuvudtaget våga jobba när vi är utomlands? borde jag passa på att studera mer? eller bara vara "hemmafru" vilket ju inte alls känns särskilt lockande egentligen? ja...grubblerierna är många.
Vi har såklart pratat massor om detta men inte riktigt kommit någonstans. Vi vill inte stå i vägen för varandra samtidigt som vi inte kan tänka oss leva utan varandra. En bra kompromiss vore väl bäst antar jag :) 

Vi vill komma på en bra lösning men har båda kört fast i vårt sätt att tänka, kanske har ni några tips och idéer?