ekristin skrev 2014-08-25 21:36:28 följande:
Är ny på FL from idag, kul att hitta en tråd med fler unga, barnsugna tjejer! Så många historier, vilket både känns som en lättnad för det innebär att jag och min man inte är ensamma, men samtidigt så hemskt att många behöver gå genom denna eviga väntan... Jag håller tummarna för er allihopa och ser fram mot att följa er fortsättning!
Själv är jag 27 år och nygift med min goa man, lever på det lyckoruset för tillfället för de senaste 3 åren har vi försökt skaffa barn utan framgång.
Man har upptäckt diverse fel i min livmoder under de 16 månader som vi gått på utredning på Sahlgrenska i Göteborg. Ungefär 4 månader efter att jag slutade med p-piller började jag få mellanblödningar ca 1 vecka innan vanlig men och kunde blöda så det rann ner i toalettstolen, men bara när jag gick på toa för att göra nr 2. Framförallt obehagligt men också rätt äckligt att blöde så fort jag behövde gå på toa. Gick till slut till läkaren på en KK men som inte hittade någon förklaring då, men tyckte sig se en sk hjärtformad livmoder / skiljevägg när hon gjorde ultraljudet. Efter att ha rådfrågat överläkare konstarerade dom däremot att så inte var fallet - då hade vi försökt få barn i 9 månader. Efter totalt 1,5 år av misslyckade försök så konstaterade experterna på Sahlgrenska genom en kavititetsspolning att jo - jag hade visst en skiljevägg (uterus septum) i livmodern och inte så liten heller, den gick nästa hela vägen ner till livmodertappen. Bokades in på operation, sk hysteroskopi, vilket gick bra med för att hålla mig kort så blev det totalt 3 operationer på 7 månader. Nu är hela skiljeväggen borta och i samband med den sista kontrollen så fick vi remiss till IVF.
Idag var vi på det första "planeringsmötet" med läkare och barnmorska osv på iVF-kliniken på Sahlgrenska och v 44, i mitten av oktober, så är det förhoppningsvis dags att plocka ut ägg och försöka befrukta. Jag kommer göra den vanliga behandlingen, med nässpray, injektioner osv. Spännande att komma igång efter en så lång väntan men måste erkänna att det känns rätt surrealistiskt... svårt att ta till sig att det verkligen drar igång nu och jag kommer nog inte våga hoppas förens jag ser ett plus...
Min man har för övrigt en tapper armé spermier så det är inget fel på honom. Läkarna är tveksamma till att min skiljevägg är orsaken till att vi inte lyckats, men utesluter det inte helt. Däremot är skiljeväggar oftast mer betydande för tidiga födslar och missfall.
Hur som helst... skönt att ha er att "prata" med 
Håll tummarna för oss och håll ert hopp uppe! Stor kram!
Hej och välkommen hit!:)
Vad härligt att ändå få ha fått tänka på lite andra grejer med bröllop och allt. Vi gifte oss förra sommaren och kändes som att man kunde lägga sina tankar på lite annat i bland och de behövs juh i den här processen..
Usch vilken jobbig väntan för er! Inte okej av KK att missa något sådant!! Har ni kontaktat de nu i efterhand?
Vad skönt att det ändå börjar närma sig för er, håller verkligen tummarna för att de ska gå vägen för er! Har de sagt något om de kan ge dig något "extra" i och med den ökade risken?
Kämpa på, håller tummarna så hårt jag kan!!!
Kram
