Umgås med sitt ex?

Ja, det är ett val man gör, när man separerar, dvs man kommer inte umgås som en familj längre. Man kommer träffas i olika sammanhang som två vuxna, men aldrig som familj.

Den dagen den ena personen väljer en ny partner, så är det den partnern som är en familj, inte sitt ex.

Sedan anser jag att man som två vuxna kunna träffas för att prata om barnen och det kommer finnas tillfällen där de som föräldrar kommer att träffas. 

Vill man att barnen inte ska behöva sakna sammanlevande föräldrar, om det är det viktigaste, så får man fortsätta att leva ihop.

     

Man umgås inte som familj för att man träffas och promenerar, fikar eller firar barnen gemensamt när de fyller år. Man blir inte mindre familj med sina barn för att man har en ny partner.
Man behöver inte vilja leva tillsammans för att man träffas och pratar.

Har du verkligen inga vänner utanför din familj?

Läste just samma tråd. Om du vill diskutera det här generellt så ska du nog inte blanda in det inlägget. Som någon annan skrev i den tråden, jag har inget emot att min sambo och hans ex träffas och pratar om sitt barn men den som startade den där tråden har en trist attityd och borde lugna ned sig.

Varför får man inte fortsätta vara vänner?

Läste du vad jag skrev

jag skrev ju, dvs att det är helt OK att träffas, men man måste inse att familjebiten har man valt bort då man separerar
Sedan anser jag att man som två vuxna kunna träffas för att prata om barnen och det kommer finnas tillfällen där de som föräldrar kommer att träffas
  
 

Och självklart har både jag och sambon vänner, men nu uppfattade jag trådstarten om "att umgås som familj" "barnen saknar den andra föräldern".

Det är komplicerat med styvfamiljer och alla måste visa hänsyn, vara empatiska, respektera gränser och anpassa sig till andras behov om det ska fungera. Ibland läser jag inlägg där biomammor anser att det enbart är den nya kvinnans ansvar att göra det jag just skrev. Men då fungerar inte de nya familjerna, man kan inte säga att allt är en familjemedlems ansvar.

Styvföräldern måste acceptera att barnens behov av sin föräldrar ofta(st) går före styvförälderns behov av sin partner, när barnen är där. Styvföräldern måste också vara respektfull mot barnen, mot barnens föräldrar och acceptera att mamman och pappan måste ha kontakt angående barnen.

Men, mamman och pappan måste också vara respektfulla mot styvmamman och acceptera att hon också har behov och gränser. Man får förhandla och kompromissa sig fram till var gränserna bör gå, men man kan inte som förälder kräva eller förvänta sig att en styvförälder ska lägga sig platt på marken för vilka önskningar som helst som föräldrarna har. Styvföräldern är också en människa, har ett lika stort värde som föräldrarna och måste ges rätt att kunna må bra. 

Om då, som i den andra tråden, en styvmamma är snäll mot barnen, accepterar att pappan och mamman pratar i telefon och har gemensamma kalas för barnet och liknande, men inte vill gå med på att mamman och pappan har ensamma mysluncher tillsammans. Då bör föräldrarna respektera att där går hennes gräns.

Du skrev att man träffas i olika sammanhang.. Och att det kommer tillfällen då man kan prata om barnen. Ts undrar varför man inte kan vara vänner.

Person 1 beskrev det bra. Jag tror att man måste vara ännu mer noga att vårda sin parrelation när det är ex inblandade på det sättet som det är när det finns barn med.

Visst, man kan fortsätta att vara bästis med sitt ex, men då får man också räkna med att en ny partner inte kommer att vara bekväm med det och även kanske väljer att avsluta förhållandet.

Att vara tre i sängkammaren är inte alltid så trevligt.

Respektfullt bemötande av alla inblandade ser jag inga problem med.      

Varför tror du att en vänskap med exet måste innebära att man inte är duktig på att vårda sin nuvarande parrelation?

Varför ska man behöva välja bort vänner? Hade man velat ha en parrelation så hade man haft det, Får din man välja vilka vänner du får ha?

Varför antar du att en vänskapsrelation med ett ex innebär sex?