Problem att vara smart, någon som känner igen sig?

Jag trodde ett tag att jag hade Asperger eller någon annan diagnos som skulle förklara varför jag alltid känt mig annorlunda, varför jag tycker det är tråkigt med småprat, varför jag är så nördig...

Efter en utredning, som visade att jag låg inom det normala, så pekade psykiatrikern på att jag hade högre IQ än genomsnittet (noggrannare än så fick jag inte veta), och att kanske var anledningen till varför jag blev uttråkad av folk att "jag var för smart för dem".

Det känns hemskt att behöva säga så, för det låter så enormt skrytsamt. Men det är väl såklart att man trivs bäst att prata med folk som har liknande intressen, eller som förstår vad man säger. Jag minns när en snabbversion av Mensas IQ-test spred sig över Facebook, och då fick många av mina bekanta som gjorde testet högre resultat än mig (och då fick jag ändå över medel och betydligt högre än min mor som fick strax under medel). Jag var inte förvånad, för dessa som fick höga poäng  visste jag också var snabba på att lära sig och verkade rätt smarta. Jag känner ingen avundsjuka: det finns mer i världen än IQ och förmågan på IQ-test går dessutom att öva upp i viss mån.