Kämpar för ett KS men är så rädd, någon mer?

Ja snitt är absolut ganska riskfritt och inget att oroa sig för men komplikationerna är större än vid vaginal förlossning, det är fakta! Om man är rädd för smärtan så är det inte smärtfritt med snitt heller, man får kateter i urinblåsan, bedövning i ryggen, dropp förstås mm. Man har mer ont efteråt och har ett operationssår på magen, det är svårare att amma och sköta bebisen, du får inte lyfta på flera veckor efteråt mm. Det spelar absolut ingen roll att det är fem år sen du födde barn, andra gången är ändå mycket enklare och snabbare. Det är vanligt med lång "latensfas" med första barnet dvs då man inte kan erbjuda så mycket i smärtlindringsväg, öppningsskedet tar längre tid liksom krystfasen (kan normalt ta 1-2 timmar med första barnet). Jag tycker absolut att du ska våga att prova en vaginal förlossning, be om att få en tidig EDA om du är rädd för smärtan. Oftast får man ingen bristning i underlivet, eller en mycket liten sådan med andra barnet. Jag tycker att det är en annan sak om man vart med om ett sexuellt övergrepp, då kan det vara svårt att klara en vaginal förlossning men att göra snitt för att det är enklare och mer smärtfritt det är helt fel. Jag arbetar på en förlossningsklinik i Mellansverige, vi har ca 2000 förlossningar per år.

Idahoo, vid akuta snitt så har det inträffat någon komplikation under förlossning, barnet kanske mår dåligt i magen, eller förlossningen går inte framåt och drar ut på tiden. Självklart är det mycket jobbigare, ibland har man kanske gjort nästan allt arbete och haft värkar länge och då är man såklart tröttare efteråt. Men oftast går förlossningen bra. Man kan ju inte snitta alla planerat och lugnt bara för att det ibland inträffar komplikationer, eller? Det fina med att föda i Sverige är att man övervakar bebisen under förlossningsarbetet och OM det behövs kan man göra ett akut snitt och barnet är ute efter några minuter.  

Du är ju en av de som jag tycker är direkt "kvalificerad" till snitt med tanke på vad du varit med om.

Jag blir så less på sån här skrämselpropaganda mot att föda vaginalt! Det ÄR farligare att föda med snitt, jo fler DÖR vid snitt än vid vaginala förlossningar. Jag har själv vart med om en frisk mamma som dog vid snittet pga blödningar som inte gick att stoppa trots All tänkbar  vård. Sådant händer! Komplikationerna, om de uppstår, vid snitt ÄR farligare och svårare att behandla än vid vaginala förlossningar. Mammor dör vid förlossningar, även i Sverige men det är extremt ovanligt. Under en graviditet förändras kroppen, även slidan och man kan drabbas av framfall och inkontinens även efter snitt (ja efter 10-20 år) Kroppen förändras genom trycket av den växande livmodern samt av hormoner. Men det är absolut inte 50% som skadas efter en vaginal förlossning, eller räknas ett ynka stygn som en förlossningsskada? BÅDE ks och vf går oftast bra. Komplikationer som kan drabba en vid snitt är, blödning (man kan få ta bort livmodern i värsta fall), infektioner, skador på urinblåsa eller tarm, man kan få diverse problem vid nästkommande graviditeter. Jo jag vet mycket väl att man kan få skador vid vag. förl med men ser man till statstiken så är det färre skador på mor och barn. Väljer man utifrån detta så är valet enkelt tycker i alla fall jag! Hur andra väljer att föda är deras sak men att komma med rena lögner och skräckhistorier här det gagnar ingen, bättre då med saklig information. Eller vad tycker ni? Inbilla ingen att det är helt riskfritt för mor och bar att föda med ks. Jag har inte ens nämnt alla nackdelar som ett ks har för barnet men här verkar alla tänka på vad som är bäst för mamman!

Då var läkarbesöket avklarat och det gick ju mindre bra

jag blev inte beviljad snitt av henne. Hon skulle lägga upp mitt ärende på nästa snittkonferens nästa vecka så får vi se vad dom tycker. 

hennes skäl till att inte bevilja mig var att det inte finns några medicinska eller psykologiska skäl. förlossningsrädsla är tydligen inget psykologiskt skäl, utan dit räknas endast sexuella övergrepp eller svåra psykiska sjukdomar... jag hade hoppats på att få ett svar idag. varje dag är en plåga att inte veta hur detta barn ska komma till världen. 1 v kanske kan kännas som en kort tid men just nu känns det som en oändlighet, och då kommer jag troligtvis få ett nytt nej.

 

Jag har fått tiden via aurora, har gått där en gång.

Inget speciellt hände väl egentligen under min förlossning mer än att den var väldigt långdragen och jag hade redan då under den graviditeten blivit nekad ks pga förlossningsrädsla och födde alltså då vaginalt mot min vilja.
 
Vilket län tillhör du?

Hon körde på argumenten att det är bättre för bebisen med vaginal förlossning än med ks. jag kom otroligt påläst, med för och nackdelar med både vaginalt och ks, samt berättade exakt hur jag mår dagligen över detta med att våndas över huruvida det blir ett ks eller inte. samt att jag inte lämnade något som helst spelrum över till att ens övertala mig till att gå igenom en vaginal förlossning igen, sa att jag har bestämt mig och att jag inte kommer att ångra mig.
hon sa bara att "hon inte kunde boka in något datum för snitt" (ja eller hur, varför skulle hon inte?) och att hon skulle skicka ärendet vidare på snittkonferens, troligtvis INTE nu på tors, utan nästa... allt för att man ska få vänta ytterligare och drömma fler mardrömmar....

detta är så förnedrande så det finns inte. att jag, en vuxen människa ska behöva sitta och kandidera mig att få ett snitt. vilka är värdiga? det är min kropp..
och detta snack som alla skriver överallt om att "ingen kan neka dig ett snitt, bara man är bestämd så kan de inget göra". det stämmer ju verkligen inte. jag har nu blivit nekad snitt ytterligare en gång, och jag ser ingen som helst utväg på detta i dagsläget.

istället för att gå och längta efter sin bebis, njuta av sin graviditet, så går jag här och önskar att jag vore ogravid, och det känns rent ut sagt för jävligt. 

Nu har jag gråtit floder hos läkaren och fattar inte att jag tyckte det var så jobbigt. Men jag fick mitt snitt beviljat och hon gick igenom alla risker och tyckte vaginal var det bästa för att komma över min förra förlossning men när hon såg min reaktion så sa hon direkt att vi bokar snitt:) så himla glad och lättad nu. V 15 blir jag snittad och det känns underbart! Jättenervös för snittet men det tar vi senare. Nu njuter vi av detta! Hon sa även att om det sätter igång tidigare så stoppar man värkarna och försöker göra ett så planerat snitt det bara går och det var med skönt och veta!

Hej

Jag vet exakt hur du känner dig!

Jag har fött ett barn sen tidigare (normal förlossning) och min upplevelse var hemsk.

Därför skulle jag aldrig ha mer barn, men för några år sedan började jag funderar på att skaffa ett barn till.

Läste om planerat ks och tänkte nu kan jag skaffa barn igen (fått ett trauma från första förlossningen)

sen blev jag gravid i våras och de första jag sa till min bm på mvc var att jag vill ha ett ks. 

Hon skickade en remiss i början av juni månad till aurora och fick första tiden 4 oktober (v 27) var där 2 gg och sen fick jag träffa läkaren och både bm och läkaren. De försökte att övertala mig men jag sa att jag sover inte och är orolig och har mått dåligt hela graviditeten pga att jag inte vet om jag får beviljat ks och har en sån panik ångest över hur det kommer bli. 

De försökte övertala mig med att om de kan sätta igång mig med bra smärtstillande men jag sa nej. till slut så fick jag ett godkännande i v31

MEN de är helt sjukt att jag fick må skit dåligt nästan hela tiden och fick inte njuta av den här graviditeten. Sen sa bm på aurora till mig att snart kommer de ta bort valet till planerat ks om det inte är medicinsk anledning. Hur sjukt är inte det???

Jag tycker att alla tjejer/kvinnor ska ha möjlighet till planerat ks om de vill helt sjukt att inte kunna på ett planerat ks utan man måste sitta och må skit dåligt i flera månader och sen mötet måste man vara stark för de försöker på alla sätt att övertala en till att föda normal (största övergreppet någonsin enligt mig om de tvingar på sig en vf) 

Så tänkt om jag vill ha ett till barn? jag kommer inte orka må skit dåligt en till graviditet pga att inte veta hur mitt barn ska födas, typ fobi för vf och nu när de menar att de kanske tom tar bort valet som kvinna om att vilja ha ett planerat ks, ja vad ska jag säga förutom att de är så sjukt....

Du ska KRÄVA ett ks och du ska inte backa och hoppas verkligen verkligen att du får ett snitt!!

Helt sjukt att man måste ansöka runt på olika sjukhus/landsting.... 

Lycka till och hoppas du uppdaterar mig/oss hur de går!!!

Massa styrke kramar till dig!!!!!!!  

Till dig som skrev att du nekats humanitärt kejsarsnitt med sexuella övergrepp i bakgrunden råder jag dig att våga kontakta sjukvården på nytt. Det är inte särskilt vanligt, även om det ibland förekommer, att man nekas mot den bakgrunden. Här har förlossningsvården, men även sjukvården överlag, generellt stor förståelse att det kan vara svårt att klara av vissa former av undersökningar överlag, vaginal förlossning mm. Detta även vid restriktivare sjukhus.

Lycka till!

Har du ekonomisk möjlighet att betala för ett snitt? Den svenska vården är verkligen kränkande när det gäller mödravård, men det finns många närliggande länder där det är lika okomplicerat att boka in ett kejsarsnitt som att boka in en tid för att fixa tuttarna. Kliniken ifrågasätter inte, de boka in, gör ett bra jobb och blir glada för affärerna.

Kostnaden verkar variera, med 2-3000 euro verkar någorlunda normalt. Jag inser att alla inte har budget för något sådant, men många har det och det kan vara en lösning om man absolut inte vill föda.

Ja vi får väl se vad som händer efter samtalet i Varberg, nekas jag där så orkar jag nog inte dra i fler trådar.. tiden börjar bli knapp.

Oj nu har jag läst hela tråden (jag skrev inlägg 188), och ser hur klumpigt behandlad du blivit :/ Det är själva %#^ att det får skilja så monumentalt på rätten till sin egen kropp i Sverige! Jag behövde bara träffa en aurora 1 gång, hon var jättefin i bemötandet och sa att "man tvingar ingen", samma som min ordinarie bm sagt innan. Läkaren sa nästan direkt att hen inte tyckte det var befogat att börja ifrågasätts eftersom jag verkade veta veta vad jag ville, sen sa han visserligen ändå att det naturliga ju är det sätt som det är tänkt att det ska gå till på :p Jag kan inte fatta varför man jobbar inom vården om man saknar förståelse för andra situation, som de som du mött verkar göra.

Han kändes lite dubbel när vi satt och pratade. han var så förstående och sa att han förstod precis hur jag kände det osv... men att de har en policy att inte ge snitt till någon som inte har några medicinska grunder alternativt någon som har psykologiska grunder som styrks från en psykolog. en psykolog måste mer eller mindre fastställa att en vaginal förlossning kommer att åsamka mig psykologiska men. typ. 

jag måste ändå ge varberg "bra betyg" han var väldigt empatisk och lyssnade på vad jag hade att säga.. men tyvärr spelade det ju ingen större roll i mitt fall.

jag upplever det som stört omöjligt att få ett planerat ks om man inte har medicinska orsaker för det, eller om man varit med om sexuella övergrepp tidigare i sitt liv.

tråkigt att svenska sjukvården ska vara så här kränkande. just nu känns det bara som om jag sitter och väntar på det värsta som kan tänkas hända. ungefär som om jag skulle veta att " i morgon vid den här tiden kommer någon och våldtar mig, jag vet om det, jag har kontaktat polis och anhöriga, men ingen kan göra något för att hjälpa mig. jag får bara vänta ut det hela tills det är över.. och hoppas på det bästa".

En fråga på vägen. Förlåt om jag tar din tråd. om man haft någon som blev dömd för våldtäkt på en och det finns bevis hos kanske polisen eller tingsrätt. Och man har svårt med undersökningar och inte vågar föda barn naturellt. Får man då lov kejsarsnitt eller är det bättre abort?

Jaha och vid igångsättningar får man oftast värre förlossningar eftersom kroppen själv inte är mogen så vad är det för tröst? Tidig eda kan slöa ner förloppet också. Ser absolut NOLL fördel med att sättas igång pga rädsla? Jag tex är inte rädd för själva förlossningen, utan hur man kommer bli nonchalerad EFTERÅT om man faktiskt skadar sig och behöver ordentlig eftervård. Det finns ingen på själva förlossningen som kan lova mig sådant eller planera in sådant som en garanti så det där med att förlossningsplan skulle vara en bra väg för rädda är ju bullshit. För övrigt har flera som fått bäckenbottenbedövning sagt till mig att den värsta smärtan under hela förlossningen var när den skulle läggas, wow vilken superrekommendation...inte..