Konsekvenser

Ibland får min dotter ingen godnattsaga, eller så blir hon utan godis på lördagen.

Okej, ett exempel. Om din dotter ogjorda läxa är ett återkommande problem. Vad gör du för att få bukt med det så att hon inser allvaret i det? OM man nu anser att det är allvarligt.

Åtgärder? Tja, det blir liksom inte så komplicerat. Om en 3-åring använder sig av en spade för att slå andra barn, så lägger jag undan spaden. Om 6-åringen struntar i cykelhjälmen, så ställer vi undan cykeln. Om 9-åringen missbrukar datorn, så blir det inget datorspel på ett tag. I bland får man liksom inse att ungarna inte riktigt klarar av att göra saker på eget ansvar riktigt än.

Straff är också konsekvenser. Blir lite märkligt när man diskuterar om man tror att dessa är väsensskilda.

Det finns:
- Naturliga konsekvenser - "går man i vattenpölar i strumpor utan gummistövlar, så blir man blöt"
- Logiska konsekvenser - "slår 2-åringen kompisen med en spade, så tar närvarande vuxen undan spaden"
- Ologiska konsekvenser - "slår 2-åringen kompisen med spaden, så får barnet som slår inget lördagsgodis"

Vi försöker hålla oss till naturliga och logiska konsekvenser. Gränsen mellan logiska och ologiska konsekvenser är inte absolut utan beror på personens ålder bland annat. För en vuxen kan böter för fortkörning vara en logisk konsekvens även om förseelsen inte har någon koppling till pengar.
 

Ja, men det är ju fortfarande konsekvenser oavsett om man kallar det straff eller ologiska konsekvenser. Du skrev ju själv tidigare att du tyckte att ett exempel ovan var ett straff och inte en konsekvens.

Fast det är ju precis det man gör när man säger att straff och konsekvenser är olika saker. En logisk konsekvens kan uppfattas av ett barn som ett straff minst lika mycket som en ologisk konsekvens. Det finns inga absoluta gränser mellan logiska och ologiska konsekvenser. Även en logisk konsekvens går man som vuxen in och "utdelar" för att man inte gillar de naturliga konsekvenserna som blir i situationen. 

Hur många använder mindre former av fysisk kontakt för att fostra och hur många försöker avleda en dålig handling? Inte sagt att man bara gör det ena eller andra. Tack TS för tråden, kanske kan ge en del tips.

Ni undrar vad mindre form av fysisk kontakt är. Jag har träffat på en del, framförallt kanske de från den äldre generationen som anser att man måste kunna säga ifrån med krafttag ibland, tex en liten klatsch på handen eller ett nyp i örat. Jag själv är tveksam men undrar samtidigt vad skillnaden är mellan det och att tex lyfta/kasta barnet ner i tex sängen?Jag har alltid trott att slag på kroppen varit aga men det kanske borde vara fler saker som räknas in där?

Vad är värre, att man skriker åt barnen, ignorerar deras handlingar eller använder en mer fysisk handling som sista utväg?

Här kanske vi kunde dela med oss av konstruktiva tips som har funkat i vardagen, avledningsmanöver m.m?