Ni med överlevnadsbarn!?
Usch, jag förstår att ni har det riktigt jobbigt!
De ända tips jag har tror jag tyvärr att ni redan testat, men here goes...
- Unna er en riktigt bra sele eller bärsjal (behöver inte vara dyrt, kolla blocket), så ni i alla fall får ha händerna fria. Har ni förmodligen redan.
- Kolla upp att inget är fysiskt fel en vända till (tänker om ni "bara" gjorde det på BB, så kanske något nytt som syns nu?). Säkert redan gjort också, eftersom BVC hade gjort vad de kunde...
- Prova att utesluta mjölkprodukter ur din kost (om du ammar). Vår son var skrikig (inte alls på den nivån, men kan ju ändå hjälpa) tills jag slutade med mjölkprodukter. Han hade ont i magen. Nu lär ju kanske inte det vara det ända han skriker för, men tänk om det skulle vara en extra grädde på moset (fast negativt)...
- Har ni andra trygga människor omkring er? Typ mor- eller farföräldrar? be om hjälp! Någon av dem kanske kan bära runt barnet (utomhus/inte hos er) i någon timme, så ni kan få en break i ljudet. Man blir ju galen av konstant skrikande!!
- Se ljusglimtarna :) Förmodligen är det svårt ibland, men försök tänka positivt när ni orkar. Till exempel att han ändå sover bra på nätterna. Det är ju underbart! Och kanske blir det andra långsamt bättre också? Man kan ju anta att han inte kommer skrika hela livet, så då borde det ju (om än långsamt, som sagt) bli bättre...
- Kom på en sak till förresten! Har ni funderat på att teckna med honom? Nu är han väl lite liten för att göra tecken än själv, men ju tidigare man börjar desto tidigare börjar dem tror jag. Skriket är ju också någon form av kommunikation, och ger man då honom möjligheten att kommunicera på ett annat sätt så kanske det kan vara bra. Barn kan lära sig teckna tidigare än de kan lära sig prata...
Annars vill jag bara önska lycka till!