Anonym (Dilemma)

Äldre 20 Oct 13:33

31 svar

HJÄLP! Ta tillbaka ex trots känslor för annan? (lång)

Jag har ett stort problem. För ungefär ett halvår sedan lämnade min pojkvän mig. Jag blev oerhört ledsen, för jag trodde faktiskt att han var min livspartner, han hade till och med pratat om att bilda familj och sånt. Än idag har jag inte kommit över honom, tänker på honom ofta och så. Nu har han skrivit till mig och säger att det var ett misstag att lämna mig som han ångrar mer och mer varje dag, att han saknar mig och är tom utan mig och så. Det kanske kan verka som att det är lätt, bara att ta tillbaka honom, jag saknar honom ju! Men det är tyvärr inte så enkelt, det finns flera faktorer som väger in och jag vet inte vad jag ska göra.

Hans känslor är väldigt.... oförutsägbara. Han blev kär i mig väldigt fort, när vi var ett par var han helt inne på hela "du-och-jag-för-alltid"-grejen, och sedan helt plötsligt lämnade han mig. Han har haft många, många flickvänner på kort tid, så han blir kär väldigt lätt och tycks kunna sluta lika lätt. Hur vet jag att han inte plötsligt ångrar sig? Eller blir kär i någon annan? Han har rykte om sig att ljuga mycket. Jag brukar inte alls tro på rykten, men jag har hört många säga det oberoende av varandra. Självklart avfärdade jag det, men nu är jag inte lika säker längre. Han tycks tendera att säga saker i stundens hetta, antingen som bara är sanna just då eller som inte är sanna alls utan bara något han säger i panik (exempelvis sa han när han lämnade mig att han behövde vara singel ett tag, och inte långt senare hade han en ny flickvän). Detta framgår såklart i trådens titel, men jag beskriver ändå mer i detalj: jag har känslor för en annan. Denna någon skulle jag aldrig kunna ha ett förhållande med (varför jag inte kan det är irrelevant), men jag har verkligen otroligt starka känslor för honom, tänker på honom hela tiden, fantiserar om honom och så vidare. Han får mig att må bra och jag älskar att älska honom. Det känns konstigt om jag skulle ha ett förhållande med någon och gilla någon annan också. Jag är väldigt säker på att jag inte skulle kunna mota undan känslorna för den här killen, och jag tror inte ens att jag vill för jag mår bra av honom. Men mitt ex är ju, vad ska man säga, "riktig", någon jag faktiskt kan ha ett förhållande med... Låt oss kalla mitt ex A och den andra killen B för att underlätta

Jag vet inte vad jag ska ta mig till! Jag tycker verkligen om A, saknar honom, bryr mig om honom... Jag vill inte såra honom och jag vill ha tillbaka honom. Men samtidigt är jag så rädd för att bli lämnad igen. Känns så enkelt att säga till andra att "prova i alla fall!", men det var så, så hemskt att förlora honom, jag kände mig som att jag blev strimlad i tusen bitar, överkörd av en ångvält och uppäten av termiter ungefär. Och sedan det här med att jag har känslor för en till, B... Tilläggas bör även att om jag kunnat ha ett förhållande med B, så hade jag valt honom. Antar att jag gillar honom mer. Mitt ex, A, är mer behövande, medan B är stark. Men jag kan ju ändå aldrig få B... Men jag mår bra av att älska honom, och varken kan eller vill sluta, och jag kan väl inte ha ett förhållande med A samtidigt som jag hela tiden tänker på B...? Men jag tycker ju om A så mycket och VILL ha honom tillbaka. Ni förstår problemet, hoppas jag. Vad tycker NI att jag ska göra?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-10-20 14:25
Anledningen till att jag frågar en massa främlingar på FL om detta är att jag är alldeles för emotionell och kluven för att kunna tänka klart och fatta något bra beslut just nu. Vill gärna ha folks objektiva syn på saken för att få hjälp att besluta. Jag är alltså inte ute efter att någon ska "bekräfta att jag gör rätt" eller något sådant. Jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra, vad jag än väljer blir det liksom konstigt. Pest eller kolera... eller kanske glass eller godis?

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 20 Oct 13:45

#2

Katharina85 skrev 2013-10-20 13:38:56 följande:

Varför kan du inte ha ett förhållande med B?

Som jag sa så är det egentligen helt irrelevant i sammanhanget. Men okej. Det är på grund av dels väldigt långt avstånd och dels vet han knappt att jag existerar, och gjorde han det skulle han säkerligen inte vara intresserad. Jag menar inte att låta otrevlig, men helt ärligt så är det här oviktigt. Jag kan helt enkelt inte ha ett förhållande med honom, oavsett orsaken.

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 20 Oct 13:57

#6

Fiona M skrev 2013-10-20 13:47:36 följande:

Nej, ta inte tillbaka exet. Ni har inget stabilt att bygga på och du vet ju att han inte var din sista chans att bli kär.

Du kan nog ha en poäng där...

Myling skrev 2013-10-20 13:49:21 följande:

Det låter som du är en obotlig romantiker och skulle behöva bli lite mer "tråkig" (pragmatisk, krass, klarsynt) i ditt val av partner. Nej, jag tycker inte du ska gå tillbaka till A.

Det är jag inte ;) Jag blir så gott som aldrig kär. Inklusive A och B har jag varit kär i tre personer i hela mitt liv, var aldrig en sån där tonåring som förälskade sig i allt och alla och tycker helt ärligt att de flesta killar bara är jobbiga, omogna (oavsett ålder) dumskallar - dumhet drabbar så många människor och är SÅ avtändande! Hur som helst, tack för dina synpunkter!

Katharina85 skrev 2013-10-20 13:50:54 följande:

Ok, förstår. Du va inte otrevlig:)
Men älskar du A så kanske det är värt att chansa? Om det aldrig kan bli ngt med B ändå?

Eller vänta på att träffa en kille som B men som du KAN ha ett förhållande med..

Haha, tur :) Jo, det känns lite som att jag borde chansa, men är det inte nästan som att vara otrogen att hela tiden ha B i skallen? Jag vet inte.

Jo... Det vore ju såklart det ultimata ;)

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 21 Oct 16:10

#8

Myling skrev 2013-10-21 09:24:35 följande:

Ja, men det låter väl som typiskt romantiker-stil, att aldrig bli kär förutom några få onåbara strulisar.

Har du frågat A "jag vet att du ljuger ofta och byter åsikt titt som tätt, varför skulle jag lita på dig den här gången?"

Jag har pratat med honom om att han blir kär lätt och slutar lika lätt och att jag därför är rädd att bli sårad igen. Han säger att jag ska lita på honom och att han tror att om vi träffas oftare än vi gjorde förut så kommer det funka, för han visste att han älskade mig när vi var med varandra men blev osäker när vi varit ifrån varandra ett tag. Vilket jag har förståelse, för när vi var isär tänkte jag ofta "älskar jag honom verkligen? varför gör jag det?" (på grund av att han var min första kärlek och jag trodde att jag inte ens kunde bli kär, därför tvivlade jag) men när jag träffade honom, eller ens bara chattade/smsade med honom så visste jag att jag älskade honom. Hur som helst... Jag vet inte vad jag ska göra! Jag vill ha tillbaka honom, helt ärligt så är mina första två punkter på listan i TS inte speciellt viktiga utan det är punkt tre som bekymrar mig. Om det problemet inte fanns skulle jag med nittio procents säkerhet tagit tillbaka honom.

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 30 Oct 21:39

#9

Gör ett försök att liva upp tråden igen nu, har nämligen haft mer kontakt med exet nu och känner att jag verkligen vill ha tillbaka honom! Enda kvarstående dilemmat är känslorna för en annan... Är det hemsk att vara tillsammans med någon och samtidigt fantisera om ett förhållande med en annan? Även om man älskar den man är tillsammans med?

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 30 Oct 21:47

#10

*puttar upp tråden* vet verkligen inte vad jag ska göra, och jag vill inte vänta för länge så att han bara behöver vara ledsen länge!

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 30 Oct 21:52

#11

Jag blir irriterad på mig själv för att jag är en sån där jobbig person som puttar upp sin egen tråd just nu men jag behöver hjälp, snabbt!

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 30 Oct 21:58

#12

Ingen? Kan passa på att uppdatera genom att berätta att jag är 99% säker på att jag vill ha honom tillbaka. Det enda jag tvekar över är om det är rättvist/schysst mot honom.

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 30 Oct 22:29

#14

Fiona M skrev 2013-10-30 22:08:35 följande:

du räknar ju upp en hel del problematiska saker med exets beteende.
förutom den lilla detaljen att du har känslor för en annan, har ngt där ändrat sig?

Nej, egentligen inte. Men ingen är perfekt och jag är villig att förbise hans brister, för jag tycker om honom så mycket i övrigt. När jag chattade med honom idag insåg jag det. Antar att jag mest förstorade problemen för att hitta på anledningar åt mig själv, för jag kände mig så "skyldig" när jag bara hade känslor för en annan.

Så dilemmat kvarstår alltså: är det rättvist/schysst mot honom att vara tillsammans med honom trots att jag tänker på en annan som jag helt ärligt gillar mer men aldrig kan få? Jag tycker ju inte om mitt ex mindre för det, och han är den enda i scenariot jag KAN ha ett förhållande med... Men är det elakt mot honom?

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 30 Oct 22:30

#15

Vi hade det faktiskt väldigt bra när vi var tillsammans, så ska jag vara ärlig så ligger inte problemet hos honom.

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 30 Oct 23:10

#17

Ess skrev 2013-10-30 22:48:38 följande:

A. har du provat, det funkade inte. Glöm honom.
B. kan du inte bli ihop med. Glöm honom.
C. är däremot kanske drömkillen för dig, prova! Annars drar du vidare till D.

Fast egentligen funkade det bra med A tills han fick nåt infall och lämnade mig. Nu ska han på allvar kolla upp om han har någon psykisk störning som orsakar hans emotionella obalans. Jag vill inte glömma B, för han får mig att må bra. Bara att veta att han finns och läsa hans Facebookstatusar får mig at må så mycket bättre, jag vill inte offra det för något. Jag har också funderat på om alternativ C kanske är bäst... Men vem vet när han dyker upp? Om tio år? Trettio år? Om jag ens lyckas hitta honom? Det är fantastiskt nog att jag redan hittat fler än en jag gillar, för jag har väldigt höga krav som jag inte sänker under några omständigheter. Är dessutom inte överdrivet duktig på att träffa folk om man säger så...

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 30 Oct 23:12

#18

Haha, menar ju inte att bara protestera mot det alla säger eller så! Jag bara ger utlopp för mina tankar och argumenterar (med mig själv?) om vad som blir bäst. Att få höra utomståendes objektiva infallsvinklar hjälper, för även om jag inte ens håller med om vad alla säger så får det mig att tänka i andra banor än vad jag gör utifrån enbart mitt eget perspektiv

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 30 Oct 23:28

#19

(fortsätter skriva ut mina tankar som en annan galning som pratar med sig själv xD)

Jag känner mig så kluven. Vissa dagar, som idag och igår, så känner jag en sådan komfort i att tänka på honom (exet, alltså A), saknar de små sakerna med att vara med honom och tänker att jamen klart att jag ska ta tillbaka honom! Någon liten tanke på B här och där gör väl inget? Andra dagar känner jag att nej, jag orkar inte. Det beror oftast på en eller båda av dessa anledningar:
1 - A är väldigt, väldigt deppig just nu, han påstår att det är för att han inte får vara med den han älskar men jag är inte så säker, jag orkar inte med deppiga personer som jag måste stötta, jag har det jobbigt nog med mig själv som varit deppig och självmordsbenägen större delen av mitt liv. Jag vill inte "ta hand om" A (men vill ju samtidigt att han ska må bra!) och blir mest less när han skriver en massa om hur mycket han gråter för att han saknar mig, för jag känner mig pressad och jag vill för övrigt inte ha någon emotionellt labil, utan någon som är stark som individ. Jag tror att han egentligen är rätt stark och bara har en svacka, men jag vet inte. När jag var med honom mådde han jättebra, var jättestark och hade världens "jag ska leva mitt liv som jag vill oavsett vad andra tycker, fuck the rest, jag är grym!"-attityd, och det är vad jag vill ha, någon som är stark och står upp för sig själv istället för att hacka på sig själv.
2 - Varje gång B skriver en ny underbar statusuppdatering på Facebook eller jag bara tänker lite för mycket på honom, så inser jag att nej, jag tänker inte släppa mitt fantasiförhållande med B för det får mig att må så fruktansvärt bra!

Så det är vad jag är fast i. Jag VILL alltså till störst del ha tillbaka A men vill inte för mitt liv släppa B. Så är det elakt mot A att vara tillsammans med honom men ändå "fantasidejta" B? Jag skulle såklart aldrig i mitt liv vara otrogen i något förhållande eller ens småflörta lite med någon annan på skoj, och det känns som att fantasier ändå är rätt oskyldiga... Men tänk om A får veta? Om jag omedvetet kommenterar något B lägger upp på ett sätt som avslöjar lite intresse för honom och A ser det och blir arg? Men samtidigt, varför neka mig själv det bästa av två världar (och alltså ha ett förhållande och samtidigt ha ett låtsasförhållande) när jag ju kan ha båda? Men det känns nästan som att vara otrogen... ÅÅÅH jag blir så frustrerad!

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 31 Oct 09:49

#21

Katharina85 skrev 2013-10-31 06:24:37 följande:

Tänk om du sitter här o skriver och vi försöker hjälpa, att B typ är Brad Pitt eller ngn annan kändis som du följer på fb...
Hoppas det inte är så haha
Men det tror jag inte;) fick bara en tanke eftersom det är helt jävla omöjligt enö dig att någonsin bli tillsammans med personen

Haha, jag är alltså VÄN med B på Facebook, följer honom inte ;) Men att ha ett förhållande med honom är nästan lika surrealistiskt som att ha ett förhållande med Brad Pitt, så som metafor är det rätt bra faktiskt!

Anonym (Dilemma) Trådstartaren

Äldre 31 Oct 11:40

#23

alltså skrev 2013-10-31 10:33:39 följande:

Jo, jag skulle säga att problemet ligger hos honom, för han är väldigt av o på, ombytlig, ljuger, behöver stöttas osv osv. O nu verkar han behöva dig bara för att han mår dåligt, när han blir stark igen (sig själv) kommer han fortsätta som tidigare, dumpa dig ibland o vad är det som säger att han inte har nån annan i bakfickan nu med.

Det kanske är oförutsägbarheten som lockar dig!? Du kan väl behålla den andre som fantasiobjekt, finns väl inget som hindrar det, är ju inte otrohet.

Nja, det är inte så att han behöver mig för att han mår dåligt utan tvärtom, att han mår dåligt för att han saknar mig och är nästan övertygad om att det aldrig kommer bli nåt mellan oss igen. Vad jag vet har han bara ljugit för mig en gång, och ärligt talat så förlåter jag det. Det känns lite jobbigt för att jag trodde verkligen att han var den mest perfekta killen i hela världen, det kändes så när vi var tillsammans, men uppenbarligen är han ju inte det eftersom jag gillar B mer. Men å andra sidan kan jag ju inte ha mer än ett fantasiförhållande med B...

Jag skulle inte säga att oförutsägbarheten lockar mig, då jag är en person som behöver ha ordning på allt. Jag behöver ha scheman för alla dagar (dock mentala sådana, jag sitter inte och ritar scheman men behöver veta vad som gäller) och tycker inte om när oförutsedda händelser inträffar som jag inte är förberedd på eller när planer ändras i sista stund, då brukar jag ofta kunna krascha helt och sluta fungera. Så nej, oförutsägbarhet är inget som attraherar mig.

HJÄLP! Ta tillbaka ex trots känslor för annan? (lång)

INNEHÅLL