vad är ni rädda för?

Shit, jag var inte rädd för nåt, men nu är jag det...

Jag är väl sån där som tror att allting ordnar sig, fast det är såklart läskigt när man hör alla hemskheter som kan hända, både med en själv och med bebisen. Mest är det nog bara ovissheten, att man inte vet riktigt hur det blir eller hur det känns. Jag är nog mest orolig att inte hinna till sjukhuset över huvud taget, att inte veta när det är dags att åka in eller så och sen sitter man där...