• Anonym (Olycklig)

    Hunden bet min dotter - nu är vi hemlösa

    Ska försöka göra en lång historia kort. För tillfället bor (bodde...) vi hemma hos mina svärföräldrar, då det gick väldigt snabbt att sälja vår BR och vi har nu ca tre veckor kvar till tillträde till vårt radhus vi köpt. Ca 3 månader blev det hos svärföräldrarna.
    Vi har två barn, en 4-åring och en 2,5-åring. Jag är gravid med nr 3. Svärföräldrarna har en hund, en stor blandras som alltid varit opålitlig men som ingen (svärfar) lyssnat på.
    En helg bet hunden vårt yngsta barn. Ett stort, fult sår mitt på kinden som såklart krävt mycket läkarvård och medicin. Vår dotter klappade fint på hunden lite sådär i förbifarten, hon stod inte alls och klängde eller så när hunden anföll.
    Jag befann mig på jobbet, min man och svärfar åker till akuten i full fart. Svärmor bokar tid för avlivning av hundfan. Vad händer då? Svärfar får ett bryt, tar hunden och sticker. Han är borta i en vecka med hunden, sedan är de tillbaka hemma och han slänger ut oss "för hunden bor ju där". Svärmor är på väg att ta ut skilsmässa och vi bor just nu hemma hos mina föräldrar vilket är vidrigt på alla sätt och vis. (Mögel, misär, annnan ort typ)
    Barnen mår dåligt. Dels efter traumat, men också efter flyttar, inget eget hem osv. Jag har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv, gråter av ångest varje dag. Är så hemskt att bo här, hemskt att bli så otroligt sviken av svärfar/pappa/farfar.
    Till saken hör väl att jag jobbar 60%, pluggar 100% (ej distans) så vi har liksom tillräckligt.

    Jag vet inte varför jag skriver. Behöver pepp. Tre veckor är inte mycket men det känns evighetslångt idag. Gråter när jag skriver detta och då är alla sårande detaljer inte ens med snälla, peppa mig!!

  • Svar på tråden Hunden bet min dotter - nu är vi hemlösa
  • Fanny b
    Anonym (B) skrev 2013-10-30 23:57:13 följande:
    Har läst igenom tråden, och jag kan förstå att det kan kännas jobbigt att inte ha ett eget hem under 3 månader. Dock är det ett val ts och hennes man gjort alldeles själva.
    Jag förstår också att det blev jobbigt runt den situation som uppstod när hunden bet dottern, eftersom det verkade få rätt stora konsekvenser (ev skilsmässa mellan svärföräldrarna mm), och jag tycker definitivt att svärfar verkar vara en märklig typ som väljer hunden före sina barnbarn.

    Men det jag INTE förstår är detta daltande med ts, många tycker såå synd om henne, hon borde ha tid för sig själv, gå på spa osv osv.  Det verkar som om ts lidande är så enormt stort. Dotterns reaktion har ts över huvud taget inte nämnt i något av sina inlägg, det var hon som blev biten, troligtvis ganska uppskrämd också.
    Men ts fokuserar på hur HON själv ska orka i 3 hela veckor!! och har dessutom mage att kalla sig hemlös. Pinsamt är bara förnamnet.
    Sen undrar jag varför man måste jobba 60%, plugga på heltid och flytta till nytt hus när man är gravid? Känns lite ogenomtänkt. Kanske är det därför man gråter av ångest varje dag, det blir för mycket helt enkelt, men det borde man väl kunna räkna ut innan?

    Jag håller med dig i allt förutom att ts svärfar valde sin hund före sitt barnbarn. Jag kan förstå argumenten för detta men jag tycker inte han gjorde, utan det han valde var att behålla sin hund, som är en del av hans familj. Även om detta innebar att ts med familj inte kunde bo kvar där. Ibland kan det tyvärr vara så för hundägare som har barnbarn att de får hundar som inte gillar barn, det första alternativet är inte alltid då att göra sig av med hunden, utan bara se till att hunden inte träffar barnbarnen.

    Jag tycker också det är en konstig reaktion från ts, hennes dotter blir   biten av svärfaderns hund, i kinden så det blir ett fult och stort sår, som kräver mycket vård och medicin, men det ts fokuserar på att hennes känslor om att tvingas flytta ifrån från svärföräldrarna till sina föräldrar. Och som det står ovan, kalla sig hemlös. Jag tycker att ts borde mer uppskatta att både hennes svärföräldrar och föräldrar ställer upp på att hon med sin familj får bo hos dem efter det att deras tidigare bostad kunde säljas tidigare. Långt ifrån alla har den möjligheten.
  • Anonym (Olycklig)
    Fanny b skrev 2013-10-31 09:55:02 följande:

    Jag håller med dig i allt förutom att ts svärfar valde sin hund före sitt barnbarn. Jag kan förstå argumenten för detta men jag tycker inte han gjorde, utan det han valde var att behålla sin hund, som är en del av hans familj. Även om detta innebar att ts med familj inte kunde bo kvar där. Ibland kan det tyvärr vara så för hundägare som har barnbarn att de får hundar som inte gillar barn, det första alternativet är inte alltid då att göra sig av med hunden, utan bara se till att hunden inte träffar barnbarnen.

    Jag tycker också det är en konstig reaktion från ts, hennes dotter blir   biten av svärfaderns hund, i kinden så det blir ett fult och stort sår, som kräver mycket vård och medicin, men det ts fokuserar på att hennes känslor om att tvingas flytta ifrån från svärföräldrarna till sina föräldrar. Och som det står ovan, kalla sig hemlös. Jag tycker att ts borde mer uppskatta att både hennes svärföräldrar och föräldrar ställer upp på att hon med sin familj får bo hos dem efter det att deras tidigare bostad kunde säljas tidigare. Långt ifrån alla har den möjligheten.
    Naturligtvis kryddade jag rubriken. Vi är Inte hemlösa. Jag tror jag skrivit 5 gånger nu att jag skrev i affekt och överdrev.

    Och att ni försöker få det till att jag inte skulle bry mig om min dotter är ju rent barockt. Som jag skrev i TS- jag behövde lite pepp, inget annat. Situationen är ju som den är och jag varken kan eller vill förklara varenda detalj här.

    För övrigt försöker svärfar heller inte hålla isär barnbarn och hund utan han tycker vi ska prova. Vilket såklart leder till att ingen vill åka dit. Det är ju också hans val naturligtvis, men han gnäller ju samtidigt på att vi inte är där, att vi är fjompiga osv. Jag kommer fortsätta läsa i tråden men jag slutar svara nu, det går bra att läsa mina inlägg för den som kommer in och börjar gapa och döma.
  • Anonym (skumt)
    Anonym (Olycklig) skrev 2013-10-31 10:02:58 följande:
    Naturligtvis kryddade jag rubriken. Vi är Inte hemlösa. Jag tror jag skrivit 5 gånger nu att jag skrev i affekt och överdrev.
    Och att ni försöker få det till att jag inte skulle bry mig om min dotter är ju rent barockt. Som jag skrev i TS- jag behövde lite pepp, inget annat. Situationen är ju som den är och jag varken kan eller vill förklara varenda detalj här.

    För övrigt försöker svärfar heller inte hålla isär barnbarn och hund utan han tycker vi ska prova. Vilket såklart leder till att ingen vill åka dit. Det är ju också hans val naturligtvis, men han gnäller ju samtidigt på att vi inte är där, att vi är fjompiga osv. Jag kommer fortsätta läsa i tråden men jag slutar svara nu, det går bra att läsa mina inlägg för den som kommer in och börjar gapa och döma.
    Så vad tycker du är lösningen på problemet?

    Hur gick det för barnet? Blev det akutvård, stygn, stelkramp eller vad?
  • Fanny b
    Anonym (Olycklig) skrev 2013-10-31 10:02:58 följande:
    Naturligtvis kryddade jag rubriken. Vi är Inte hemlösa. Jag tror jag skrivit 5 gånger nu att jag skrev i affekt och överdrev.
    Och att ni försöker få det till att jag inte skulle bry mig om min dotter är ju rent barockt. Som jag skrev i TS- jag behövde lite pepp, inget annat. Situationen är ju som den är och jag varken kan eller vill förklara varenda detalj här.

    För övrigt försöker svärfar heller inte hålla isär barnbarn och hund utan han tycker vi ska prova. Vilket såklart leder till att ingen vill åka dit. Det är ju också hans val naturligtvis, men han gnäller ju samtidigt på att vi inte är där, att vi är fjompiga osv. Jag kommer fortsätta läsa i tråden men jag slutar svara nu, det går bra att läsa mina inlägg för den som kommer in och börjar gapa och döma.

    När det gäller det sista så skulle jag ignorera uttalande om att ni är fjompiga som inte vill att barn och hund ska träffa varandra, för det är ju som du själv skriver, om han vill träffa er så får han stänga in hunden.
  • Anonym (Olycklig)
    Anonym (skumt) skrev 2013-10-31 10:07:38 följande:
    Så vad tycker du är lösningen på problemet?

    Hur gick det för barnet? Blev det akutvård, stygn, stelkramp eller vad?
    Vad menar du? Lösning på boende eller att besöka dom? Ja alltså är hunden där kommer vi ju inte hälsa på, men det är ju både vårt och svärfars val. Tråkigt såklart men det är ju så just nu.

    Akutvård ja, ej stygn pga att det är hundbett = infekterat och därför tejpas det istället. Vi är på sjukhuset två gånger i veckan och lägger om, följer upp. Hon är hemma från fsk minst två veckor och hon har ätit antibiotika lika länge. Pga infektionen samlades det massa var som fick dräneras och hon har fått mycket smärtstillande. Stelkramp ingår i grundvaccineringen för barn så det hade hon "aktuellt". Hon kommer följas upp på sjukhuset ett år, för att dokumentera ärr osv.

    Det psykiska är det nog värre med, men jag hoppas att det lättar med tiden, vi jobbar på det så sakteliga.
  • Dina08

    Hyr i andra hand och polisanmäl hundattacken. Vem biter hunden nästa gång?

  • Anonym (skumt)
    Anonym (Olycklig) skrev 2013-10-31 10:16:26 följande:
    Vad menar du? Lösning på boende eller att besöka dom? Ja alltså är hunden där kommer vi ju inte hälsa på, men det är ju både vårt och svärfars val. Tråkigt såklart men det är ju så just nu.

    Akutvård ja, ej stygn pga att det är hundbett = infekterat och därför tejpas det istället. Vi är på sjukhuset två gånger i veckan och lägger om, följer upp. Hon är hemma från fsk minst två veckor och hon har ätit antibiotika lika länge. Pga infektionen samlades det massa var som fick dräneras och hon har fått mycket smärtstillande. Stelkramp ingår i grundvaccineringen för barn så det hade hon "aktuellt". Hon kommer följas upp på sjukhuset ett år, för att dokumentera ärr osv.

    Det psykiska är det nog värre med, men jag hoppas att det lättar med tiden, vi jobbar på det så sakteliga.
    Ja farfar finns ju kvar även om farmor skiljer sig. Hur ska ni göra i kontakten med honom?

    Sen när syr man inte rejäla hundbett? Infekterat? Du tror inte att det var en klo om det nu har blivit ett långt sår och dessutom infekterat? Det är ovanligt att hundbett ger infektioner, kattbett brukar däremot ge det.

    Varför är hon hemma från förskolan? Och vilken typ av antibiotika får man i 2 veckor? Här brukar de skriva ut 3 eller 5 dagars kurer...

    Stelkramp brukar man inte alls ge vid hundbett. Jag har svårt att tro att en schäferblandis kan bita utan att det ger mer än ett sår...
  • Fanny b
    Anonym (skumt) skrev 2013-10-31 10:21:32 följande:
    Ja farfar finns ju kvar även om farmor skiljer sig. Hur ska ni göra i kontakten med honom?

    Sen när syr man inte rejäla hundbett? Infekterat? Du tror inte att det var en klo om det nu har blivit ett långt sår och dessutom infekterat? Det är ovanligt att hundbett ger infektioner, kattbett brukar däremot ge det.

    Varför är hon hemma från förskolan? Och vilken typ av antibiotika får man i 2 veckor? Här brukar de skriva ut 3 eller 5 dagars kurer...

    Stelkramp brukar man inte alls ge vid hundbett. Jag har svårt att tro att en schäferblandis kan bita utan att det ger mer än ett sår...

    På ts beskrivning av såret tycker jag det tyder på att det var en klo eller kanske en hörntand som orsakade såret. Det kan också förklara det dränage som ts nämnde. Mina hundar har slagits med varandra och vid ett tillfälle fastnade en hörntand från en hund på den andra, det var alltså inget fullt bett, men hörntanden rispade upp ett hål i huden, som fick dräneras för att allt som samlades där inte skulle orsaka infektion
       Om en hund i denna storlek biter i ansiktet blir det större skador,
  • Anonym (Olycklig)
    Anonym (skumt) skrev 2013-10-31 10:21:32 följande:
    Ja farfar finns ju kvar även om farmor skiljer sig. Hur ska ni göra i kontakten med honom?

    Sen när syr man inte rejäla hundbett? Infekterat? Du tror inte att det var en klo om det nu har blivit ett långt sår och dessutom infekterat? Det är ovanligt att hundbett ger infektioner, kattbett brukar däremot ge det.

    Varför är hon hemma från förskolan? Och vilken typ av antibiotika får man i 2 veckor? Här brukar de skriva ut 3 eller 5 dagars kurer...

    Stelkramp brukar man inte alls ge vid hundbett. Jag har svårt att tro att en schäferblandis kan bita utan att det ger mer än ett sår...
    Men alltså, va? Man syr inte eftersom det så gott som alltid blir infekterat (jo, även vid snuttiga hundars små pussar) och är det tejpat kan varet rinna ut. Av samma anledning är antibiotikakuren så lång, den var en vecka till att börja med men eftersom det fortfarande var infekterad fortsatte kuren. Jag kan ju ha fel, men jag litar mer på barnkirurgin på Östra än på dig.. Och nej det var ingen klo.

    Hon är hemma från fsk för att inte få fler infektioner, typ magsjuka eller så, kroppen har fullt upp med såret.

    Kontakten med svärfar.. Ja, vi får se. Alla måste landa, när vi bor i vårt eget igen kanske han vill hälsa på oss utan hund, jag vet faktiskt inte. Jag hoppas att allt lugnar sig och kan bli normalt igen.
  • Anonym (Olycklig)

    Och som sagt fick hon ju inte heller stelkramp eftersom hon redan har. Annars får man det, jo. Sen när tillhör inte en hörntand munnen och tänderna förresten...?

Svar på tråden Hunden bet min dotter - nu är vi hemlösa