Jag har haft det ett par gånger i mitt liv. Första gången var när jag skulle opereras för min blindtarm. Jag befann mig ovanför min kropp och såg hur läkarna opererade. Den gången tyckte jag inte det var läskigt, utan kände bara frid och harmoni.
Andra gången hände det i sömnen, och det var lite läskigare. Jag ville tillbaks till min kropp men fann inte "vägen" s.a.s. Då sade jag bestämt att jag vill tillbaka till min kropp, och jag vaknade i den.
Var med om en ofrivillig uku under semester i Egypten. Hade besökt Karnak under dagen där jag hastigt svimmade pga vätskebrist. Vaknade på natten av att några slet i mina ben, när jag öppnade ögonen ssåg jag ner på mig själv & såg benen åka fram och tillbaka. Ville skrika åt min man att skaka i mig men det gick inte, slog då i sänggaveln & hamnade snabbt i kroppen igen. Var gång jag slöt ögonen kände jag hur jag igen drogs iväg så jag pratade till "dem" & förklarade att om natten när jag sover vill jag att de lämnar mig ifred. När jag kom hem från semestern besökte de mig igen men det är en annan historia :)
Japp, har haft sömnparalys vid ett flertal tillfällen och utanförkroppsupplevelser under inflytande av droger och vid hög feber.
Ja fast jag tror inte att det är något övernaturligt utan en dröm. Får också ofta sömnparalyser, har livliga realistiska drömmar som jag alltid minns, pratar i sömnen och har gått i sömnen. Tror allt det där hänger ihop. Imorse hade jag en ut ur kroppen upplevelse, jag visste att jag egentligen borde gå upp men det var så skönt att sova. Då var det som att jag gick upp fast min kropp låg kvar i sängen. Det var jättesvårt att röra sig, som att streta fram i sirap. Kom fram till fönstret i sovrummet och tänkte att om det här är en sån där ut ur kroppen upplevelse borde jag kunna gå igenom fönstret och prova att flyga om jag ville det. Sen vaknade jag i min säng. Har haft liknande upplevelser och de är alltså inte så spännande. Mest frustrerande att det är så segt att röra sig. Tror som sagt att det är drömmar och att allt äger rum i min egen hjärna, men det är ju ändå intressanta upplevelser.
Har väldigt tydliga minnesbilder i ett perspektiv som jag måste ha lämnat min kropp för att kunna se. Vid tillfället hade dessutom min andning och puls stannat. Men jag tror att min undermedvetna skapat dem, dvs att de inte är riktiga. Jag tror jag skapat dem för att på någotvis behålla kontrollen över mitt liv.
De gånger jag fått epilepsianfall har jag känt precis innan anfallet kommer är jag utanför min kropp, men jag såg aldrig mig själv.
ja under en operation år 2014 då en äggstock avlägsnades en cysta och sammanväxt, jag gick in i chock och blodtrycket sjönk .. Jag hamnade på intensiven i 3 timmar
Jag hamnar i ett totalt mörker och färdas i en sorts cylinder eller tunnel.
Då ser jag dimman och lyfter från kroppen, Ett konstaterande att jag var ute.
Jag ser inte min kropp helt utan svagt. Jag svävar mot taket..
Om det var en dröm eller inte men jag lämnade kroppen då blodtrycket var så lågt att hjälp sattes in, tror även hjärtat var påverkat
När jag var liten brukade jag och mina kompisar framkalla svimmning genom att andas nere med huvudet och sittandes på huk. Därefter tryckte någon kompis på ländrggen/lungorna. Under denna tid drömde man alltid något.
Jag såg mig själv i fågelperspektiv liggandes där på omklädningsrummets golv och bilden av mig zommades ut.... bortåt pch upp not taket tror inte detta var en dröm.
Ja. Varenda jävla gång klockan ringer på morgonen...
Jag har ett flertal utanför-kroppen-upplevelser. Under en period hände det så gott som dagligen eller snarare varje natt. Fast det finns så klart en ganska uppenbar förklaring och de är att jag upplevde så kallad sömnparalys som faktiskt är ett väldokumenterat fenomen. Det kan inträffa när man sover men på något vis blir medveten om att man sover och kan tänka klart. I själva verket ligger man kvar i sängen med ögonen stängda. Men intressant är det.
Nej, aldrig.