abort efter provrörsbefruktning - helt ok?

I call bullshit.

Så hennes sambo kommer inte undra om ivf:et lyckades? Lär vara svårt att dölja en graviditet som man kämpat såpass för.

Jag tror inte på den här tråden. Men om det nu är sant, kanske det kan vara så att hon blev besatt av tanken på att bli gravid just eftersom hon inte kunde bli det. Och sen när hon väl hade blivit det så ångrade hon sig, eftersom hon egentligen inte ville så mycket. Eller kanske har hennes man varit den som drivit hela projektet, och hon kanske gick med på allt utan att känna efter vad hon vill, och nu när hon blev gravid så vill hon inte. Äh, jag vet inte. Men tråden låter för bisarr för att vara sann.

Så hon har barn sen tidigare? Eller vilka barn syftar du på?

Jag tycker i alla fall att i såna här fall ska man betala sin ivf själv, för abort kan ju ingen neka henne eftersom vi har fri abort.  

Om man längtar efter barn såpass att man genomgår ivf brukar partnern också vara mycket delaktig och leta tecken på graviditet. Hur som haver, TS- jag tror fortfarande att du ljuger i syfte att skapa debatt, vilket känns väldigt olyckligt, men om detta skulle vara sant kan vi ju trösta oss med att detta nog är väldigt ovanligt. Kvinnan i fråga kan mycket väl ha andra skäl till sin abort men välja att inte delge dem. Är hon ätstörd kan det mycket väl ha med det att göra.

Du behöver inte bli så otrevlig. Du kan ju välja att bemöta delen där jag svarar utifrån att din historia stämmer, för jag antar att du ville ha en diskussion?

Så kan det vara. När kroppen inte har några fettceller att ta av, så börjar den ta av hjärnans fettceller. Det är därför anorektiker får så skev verklighetsuppfattning, som t ex att dom tror att dom är tjocka trots att dom är sjukligt underviktiga och undernärda. Så det här underliga beslutet kan mycket väl ha med hennes sjukdom att göra. Det är lika bra att hon avbryter graviditeten, för hur bra är det egentligen med graviditet och förlossning för en anorektisk kropp? Däremot anser jag fortfarande att om hon sen nån gång vill ha en ivf-behandling igen, så ska hon bekosta den själv.

Sjukhusen är tvungna att "gå med på det" om det är aborten du menar. De måste följa vår abortlagstiftning, den gäller givetvis även de som genomgått fertilitetsbehandlingar. Vad de sedan _tycker_ är i det fallet oväsentligt.

Däremot är det rimligt att det ligger henne i fatet i framtiden om hon åter vill göra IVF med landstingets subventionering. 

Förstår du inte innebörden av vår abortlagstiftning? På vilket sätt skulle sjukhuset kunna neka henne en abort?

Vadå "andra rutiner"? Och fri abort är bara fri om skälen till den kvittar.

Rutiner som sätter sig över lagen?

Vården har ju redan gjort bort sig en aning genom att genomföra ivf-behandling på någon som tycks ha en aktiv psykisk sjukdom. Man borde definitivt upptäckt detta och behandlat den först.

Hittar på? Du skrev: "Personen ifråga en väldigt märklig person. Hon har ex ätstörningar hon haft sen tonåren men vägrar ta itu med. Hon bakar freneriskt till jobbet men äter inget själv. Under den pedagogiska lunchen rör hon i tallriken ett par varv och säger att barnen då tror hon äter!"

Det brukar kallas självsvält, anorexi. 

Varför arg? :)

Men okej, bulimi då? 

Va? Ätstörning (anorexi, bulimi, ätstörning uns) ÄR psykiska sjukdomar.