Anonym (svårt)

Äldre 16 Jan 14:23

104 svar

Min säng(vår säng) min plats!! Hjälp!!

Jag och min man har inga gemensamma barn, vi har hans barn varannan vecka och mitt barn är hos sin pappa och bonusmamma varannan helg.

Mitt barn är minst, men han är 7 år så han är rätt stor.

Jag har inte läst ovanstående och skummade igenom TS.

Jag är så himla kluven här.

Här är mitt barn "jobbigast" han är jätte mörkrädd och drömmer mkt mardrömmar och han storgråter och får riktig panik med hjärtklappning (Har inte varit såhär tidigare men det är väl något han går igenom, han har alltid kommit in på natten, men i alla fall somnat i sin egen säng, vilket är svårt nu.)

Min man är dock väldigt snäll, även om han tycker det är jobbigt. Jag tycker det är skitmysigt, men har nu börjat säga ifrån för hans egen skull, han är stor nu och måste komma över det. Nu somnar han i sin säng om jag ligger bredvid honom, men han kommer in på natten, och så får det väl vara tills han känner sig tryggare.

Ibland har alla tre barnen kommit upp, och ja ibland funkar det, men den största som är 9 år, då har jag faktiskt sagt snälla gubben, du kan väl lägga dig i soffan? Det blir så trångt? Och det gör han och även den mindre (min mans barn) går tillbaka till sitt rum/lägger sig i soffan om jag bara ber dem snällt, kanske du ska pröva?

Dock får mitt barn inte sova bredvid sin pappa när han är hos dem, för hans bonusmamma, även om hans pappa vill det så vägrar hon (vi har bra kontakt) så mitt ex brukar lägga sig vid vårat barn en stund men han får INTE komma ner till dem om han blir rädd. Detta gör så oerhört ont i mig, min son berättar att han ligger och gråter hela natten, hans hjärta slår hårt och han vid flera tillfällen har nypt sig själv hårt, dragit sig i håret osv för att han varit så rädd.

Han vill inte längre vara hos sin pappa pga detta, nu har jag pratat med mitt ex och han skall prata med sin sambo.

Jag har ingen rätt att lägga mig i deras liv, men det är mitt barn, det är jättesvårt och jag tycker det är hemskt att hon inte kan låta pojken få ligga bredvid sin pappa de få dagar han är där.

Hon är aldrig med på kalas, på barnets matcher, träningar osv aldrig!

Min son säger "När pappa ska somna bredvid mig, blir ******** arg och gråter och låser in sig på toaletten" min son är livrädd att jag skall berätta detta, ta upp detta, vilket jag nu redan har gjort, men har bett mitt ex att sköta det på snyggt sätt och inte säga till bonusmamman att han berättar detta för mig.

Fy sånt här är så svårt.

Anonym (svårt)

Äldre 16 Jan 14:42

#88

SupersurasunkSara skrev 2014-01-16 14:39:15 följande:

Tja, får han inte ens komma till dem och tala om att han är rädd? Isf rä bonusmamman dum i huvudet. Er son kan gå ner och säga till pappa att han är rädd, pappa kan gå med sonen till hans rum och sovaresten av natten där.

Ja det tycker jag med, hade det varit varje dag så fine, men det handlar om varannan helg... Nej han får inte komma ner, det har hänt att han fått det men då får han lägga sig på soffan i vardagsrummet, vilket inte hjälper just mitt barn så mkt. Pappan får inte lämna henne liksom... Jag blev ganska arg kan jag säga.

Anonym (svårt)

Äldre 16 Jan 15:15

#90

SupersurasunkSara skrev 2014-01-16 15:00:19 följande:

Då får pappan ta ställning till vem som är viktigast att lyssna på den helgen sonen är där.

Kan säga att jag också kan känna att jag vill ha min man hos mig (om han nu skulle lämna sängen för att sova med sin son) men, jag har ju honom varje dag, hans son bara de helger han är hos oss. Jag är dessutom vuxen, jag klarar mig själv om jag vaknar med mardrömmar även om det kanske skulle vara skönare att kunna krypa upp bakom maken då. Så, som jag ser det får jag känna den känslan men ändå stå ut så att säga.

Håller med. Jag och mitt ex håller också med, säger han till mig i alla fall. Men min son blir ju orolig, eftersom de börjar bråka, och hon grinar och låser in sig på toa. Han känner ju skuld.
Jag tycker hon ska skärpa sig.

Jag var bra nära att ringa upp henne själv, men jag såg rädslan i min sons ögon, så jag sansade mig.

Mitt barn är väldigt tillgivet, och säger till min man (hans bonuspappa alltså), att han älskar honom när han lämnar och hämtar på skolan och kramar honom god natt, att han älskar hans barn osv. så jag vet inte vad det är som gör att hon är sån mot honom.

Jag tror hon skulle behöva en pappa istället för mitt ex, eller gå i terapi. Det kan ju inte vara normalt i alla fall.

Anonym (svårt)

Äldre 16 Jan 16:11

#94

SupersurasunkSara skrev 2014-01-16 15:56:24 följande:

Prata med din son och tala om att skulden absolut inte är hans. Prata också med pappan och tala om att sonen inte vill åka dit pga detta. Fråga pappan om han är beredd att förlora barnet för att hans nya inte kan sova utan honom. Säg det inte i anklagande ton, fråga bara hur NI ska kunna lösa detta. Ett sådant beteende hos en bonusmamma är inte sunt, hon behöver söka hjälp eller skärpa sig.

Orsaken till hennes beteende kan vara massor av olika saker. Svartsjuka mot er son, svartsjuka mot ert liv som ni hade ihop, taskig självkänsla, att hon anser att barn inte ska bestämma något i hemmet, att hon anser att er son är för stor för sånt beteende... You name it. Det kan också vara allihop på en gång.

Det viktiga är dock inte hennes agerande, utan pappans. Är pappan man nog att sätta stopp för hennes barnsligheter genom att ignorera henens gråtande på toaletten (herregud vem fan beter sig så som vuxen liksom???) och tala om att "nu är det så här att min son är här varannan helg, om han då behöver mig på natten får du lära dig att klara dig ensam i sängen eller tillåta att min son sover där bredvid mig. Eller har du en annan lösning vi kan testa? "

Det handlar kanske om att hon inte känner sig involverad i deras liv när sonen är där, att hon käner sig utanför, men då måste hon ju säga det inte bete sig som en annan fjortis.

Jag har gjort det... Det tror jag inte hon känner, för hon är aldrig med någonstans när det gäller mitt barn, det är jag pappan och min nuvarande man och ev far/morföräldrar och alla kommer överens superbra.

Så hon väljer ju att inte vara med.

Jag har henne på min fb och hon är alltid ute med kompisar de helgerna min son är där eller i alla fall väldigt ofta (vilket kanske är lika bra).

I början var hon så himla bra och pysslade och grejade med honom. Men jag jämför ju med mig själv också vilket kanske är fel, jag älskar mina bonusar och hämtar och lämnar, är med på alla deras aktiviteter, för det är sånt jag tycker man gör som familj.

Hon jobbar ju med barn, på förskola, så jag trodde verkligen hon hade större förståelse...

Var inte meningen att sno TS tråd!!

Jag har sagt till mitt ex att han får stanna här hellre än att jag lämnar honom för den helgen på skolan så gråter han för han vill inte lämna oss... Tycker så synd om honom.

Anonym (svårt)

Äldre 16 Jan 16:30

#97

SupersurasunkSara skrev 2014-01-16 16:17:27 följande:

Alltså, jag menar itne att hanska köra över sin tjej, men hon måste ju förstå att hon beter sig löjligt om hon låser in sig och börjar gråta för att pappan sover med sonen de ggr han är rädd och inte med henne.

Anonym (svårt)

Äldre 16 Jan 19:10

#99

Anonym (75) skrev 2014-01-16 18:56:58 följande:

Anonym(svårt):
Jag håller med om att ditt barns bonusmamma beter sig mindre bra och att det finns stor förbättringspotential.

Men det låter som att ditt barn har stora problem med tryggheten. Hur jobbar ni som föräldrar med att öka hans trygghet? Och då menar jag inte genom att låta honom sova i er säng, utan att stötta honom i att känna trygghet med sig själv.

Han har fått får sig att spöken och zombies finns på riktigt, det och han har väl fått mer förståelse för att det kan hände en hemska saker och att man faktiskt kan dö osv. sådana tankar. Vi pratar ju mkt om det så klart, finns inte så mkt mer vi kan göra. Och hoppas på att det är en fas som går över, annars får vi gå och prata med någon.

Anonym (svårt)

Äldre 16 Jan 19:12

#100

Anonym (svårt) skrev 2014-01-16 19:10:52 följande:

Han har fått får sig att spöken och zombies finns på riktigt, det och han har väl fått mer förståelse för att det kan hände en hemska saker och att man faktiskt kan dö osv. sådana tankar. Vi pratar ju mkt om det så klart, finns inte så mkt mer vi kan göra. Och hoppas på att det är en fas som går över, annars får vi gå och prata med någon.

Han är inte otrygg i övrigt, tvärtom. Mkt framåt och väldigt busig. Det är bara i mörkret.

Anonym (svårt)

Äldre 16 Jan 20:24

#102

SupersurasunkSara skrev 2014-01-16 19:51:56 följande:

Nattlampa har de testat det? Mjuk musik på låg volym?

Han har lampa.. Och får se på film när han skall sova, försöker få honom att somna till filmen men det lyckas inte så ofta,om min son somnar i sin säng går han ibland och lägger sig bredvid den största bonusen och det funkar ju, så länge inte han börjar klaga

När dom är här.

Anonym (svårt)

Äldre 16 Jan 20:40

#104

Anonym (mw) skrev 2014-01-16 20:28:05 följande:

Svårt: vad ledsen jag blir att din son upplever detta med bonusmamman. Jag är själv s k bonusmamma. Jag undrar, förstår hon hur rädd sonen är? Jag kan ibland sakna att jag inte har all bakgrundsinformation, finns vissa saker jag stör mig på och pratar om uppfostran men tänk om man missuppfattar för att man inte har förälderns helhetsbild. Pappan måste ta ansvar och förklara för henne.
Sen undrar jag om det har hänt något som gjort henne extra känslig just nu för det där låter ju inte bra om hon gråter och skriker och låser in sig på toaletten. Om det är så kanske de borde ta sig tid och reda ut det, om pojken kanske kan träffa pappa på de helgerna dagtid och sova hos mamma på natten, under en bestämd period framöver.

Jag struntar faktiskt vad som gör henne extra känslig, det skall inte gå ut över ett barn.
Jag har ingen aning om hur hon upplever hur rädd han är, men eftersom pappan tar det jag säger på så pass mkt allvar gentemot sin nya sambo, så misstänker jag att sonen blir hysteriskt ledsen där, han sa också att han hade känt hur rädd sonen varit och att han kände att han hade hjärtklappning. Och det måste ju ha upplevt/han ha berättat för henne med.

Det går tyvärr inte eftersom vi bor långt ifrån varann..

Min säng(vår säng) min plats!! Hjälp!!

INNEHÅLL