• Anonym (Utrymme)

    Min säng(vår säng) min plats!! Hjälp!!

    Vi är i en känslig period med stor omställning i familjen, jag är bonusmamma och känner mig så otroligt instängd. Mina bonusbarn ska sova i våran säng väldigt ofta, oftast då jag jobbar(natt) men även när båda är hemma. Jag mår så fruktansvärt dåligt över detta. Jag känner lite såhär, jag står med öppna armar inför dessa barn, jag tröstar dom, pysslar om dom, städar med dom, hämtar å lämnar på skola å dagis, hjälper dom med duschen, hjälper dom med aktiviteter, jag betalar för dem, engagerar mig för allt som kalas, presenter, julklappar, påskpyssel å allt sånt(givetvis gör pappan oxå allt detta) dom är överallt i lägenheten, har varsina rum, jag är runt dom med mina bra sidor och dåliga sidor. När ja är på dåligt humör är jag ändå som en sol med dom. Jag är Naken inför dom på badhus osv. Men ett ställe är mitt ställe å de är MIN(vår) säng. Mitt(vårt) sovrum, där jag har mina personligaste saker och mitt täcke med mina lakan. Där inne vill jag INTE ha några barn springandes för kurragömma eller rota å absolut inte ha några barn sovandes (vi har gemensamt barn oxå som sover bäst i sin säng) Självklart får dom komma vid mardrömmar, sjukdomar, svårt å somna eller ledsna över nått som hänt osv. Men nu är de som en vana att när jag jobbar då ska dom sova där, å de är värre när jag inte är hemma, känslan är samma som att min man skulle ha tagit med en tjej hem från krogen å bara sovit med.. Sedan kommer dom å ska sova med oss oxå på ren vana nu bara för de är en jobbig period just nu. Självklart förstår jag de med, men när de direkt går till vår säng innan dom ens försökt sova i sin egen säng känns de som att de gått för långt. Är de helt sjukt å säga till min man att dom för försöka på riktigt att somna i sin säng å om de verkligen inte går får han lägga sig i deras säng? Även när jag jobbar å våran säng då skulle bli tom? De är även så att han inte bara kan lägga sig i deras säng utan å tjorva massa då han har hjälpmedel på natten som behöver flyttas på. Jag behöver min säng å sovrum.

  • Svar på tråden Min säng(vår säng) min plats!! Hjälp!!
  • Anonym (Utrymme)

    Ursh så stygg texten blev. Skriver på mobilen.

  • Anonym (^)

    Har du pratat, me din killle om det?

    Eller kanske säga de till alla, så dom vet hur du känner.

    Du verkar va en jätte bra bonus mamma:) skulle vara glad om, ja hade en likadan i min uppväxt.

  • Anonym (...)

    Kommer dom av gammal vana så förstår jag att det kan bli jobbigt. Men förstår inte att du blir så störd av att dom vill sova hos deras pappa när du jobbar?

  • Anonym (Utrymme)
    Anonym (^) skrev 2013-11-03 03:10:14 följande:
    Har du pratat, me din killle om det? Eller kanske säga de till alla, så dom vet hur du känner. Du verkar va en jätte bra bonus mamma:) skulle vara glad om, ja hade en likadan i min uppväxt.

    Jag har pratat med honom om de här innan den här perioden som är lite tuff och då skulle han tänka på de sa han å de fungerade vell lite men nu är vi tillbaka igen å jag tycker de är självklart att barnen ska få sova med sin pappa. Men inte jämt??
  • Anonym (Utrymme)
    Anonym (...) skrev 2013-11-03 03:18:35 följande:
    Kommer dom av gammal vana så förstår jag att det kan bli jobbigt. Men förstår inte att du blir så störd av att dom vill sova hos deras pappa när du jobbar?

    De förstår inte jag heller, tror se hade varit annorlunda om de kom till mig oxå när han jobbar. Men nu blir de mkt den här utanför känslan som kommer. Och att de är min enda plats som är min i hela mitt liv och då är dom där när inte ens jag är där.
  • Anonym (^)

    Ts nej inte jämt du behöver, utrymme du med. Så klart hoppas dom lyssnar på dig.

  • Anonym (Utrymme)

    Vad gör jag om inte min man tycker de är en bra idé? Sist vi pratade om de här blev han ledsen att han inte fick sova med sina barn och de förstår jag och de får han visst. Men inte såhär ofta, och jag har förklarat precis hur jag känner men han blev ledsen ändå. Är rädd att han ska se de som ett stort problem men nu ser ju jag de som ett stort problem. Måste ju erkänna att jag tycker de känns sjuk konstigt att han ska behöva trängas i deras sängar men samtidigt kan jag inte se någon annan lösning. Han får sova med sina barn och jag får ha min enda egna plats för mig själv. Men gruvar mig för å ge de förslaget till honom :( Alt är vell isf att när barnet somnat i våran säng får han bära in dom till deras rum, så dom bara ligger där i själva insomnandet?

  • Anonym (Utrymme)
    Vaniljpinglan skrev 2013-11-03 06:38:58 följande:
    Hur gamla är barnen?

    4 och 9. 4 åringen vill sova på sitt rum, han vill oftast sova hos pappan för rättvisans skull när syskonet gjort de. Är de bestämt att han ska sova hos pappa när jag jobbar så brukar han oftast glömma bort de. 9 åringen är den som springer in varje natt, ibland får hon försöka somna om men oftast får hon sova hos pappa å hon är den som alltid paxar så fort ja ska jobba å springer dit innan hon ens försökt på sitt rum.
  • Vaniljpinglan
    Anonym (Utrymme) skrev 2013-11-03 06:47:31 följande:
    4 och 9. 4 åringen vill sova på sitt rum, han vill oftast sova hos pappan för rättvisans skull när syskonet gjort de. Är de bestämt att han ska sova hos pappa när jag jobbar så brukar han oftast glömma bort de. 9 åringen är den som springer in varje natt, ibland får hon försöka somna om men oftast får hon sova hos pappa å hon är den som alltid paxar så fort ja ska jobba å springer dit innan hon ens försökt på sitt rum.

    Men då måste ni sätta gränser en 9åring kan sova själv och behöver inte komma, tillbaka in med den i sin säng, jag trodde det handla om små barn här 2-4 år eller nåt
Svar på tråden Min säng(vår säng) min plats!! Hjälp!!