Inlägg från: emjh |Visa alla inlägg
  • emjh

    Gravidtråd för oss som är över 35

    Lenafena skrev 2014-08-11 14:24:40 följande:

    Min kts blev värre ju närmare förlossningsdatumet man kom och försvann kort efter förlossningen. Däremot kände jag inte av det under de mest hektiska dagarna när förlossningen var igång. Det verkade som om kroppen prioriterade annat ;)  Jag var sjukskriven två månader innan BF för det.

    De enda skenorna som funkade för mig var Futuro på apoteket: www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/common/produktinformation.aspx

    Plastskenorna man får gratis på rehab var inget vidare - de åkte av när jag sov... Futuros sitter väldigt skönt på och man får bra stöd!


    Tack för info!
  • emjh
    PoL skrev 2014-08-11 15:45:30 följande:

    Emjh: skönt m ett bra besök idag. Lenafena verkar gett bra svar, jag kan dock komplettera med att om det blir nödvändigt, kan läkare även ev operera karpaltunnel. En kompis till mig genomgick en sådan operation under graviditeten och fick ha skena tills det läkt - i detta fallet var det väldigt infekterat!


    Ok! Hoppas det slipper bli så illa. :)
  • emjh
    DragonWoman skrev 2014-08-12 23:45:48 följande:

    Hej flickor

    Måste fråga er lite ang viktuppgång. Hur mycket har ni eller gick ni upp nu? Jag har bara gått upp 5 kg. Känns lite? Min sk bm har ingen koll på nått så frågar här ist


    Jag gick upp 6 kg förra gången och denna har jag hittills gått upp 4-5 kg. Allt har satt sig på magen, förutom att jag har vätska (svullnad) i framför allt benen (de känns dubbelt så stora men det är väl inte riktigt sant). :) 
  • emjh

    Jag hade väldigt smärtsamma förvärker igår. Höll på i en timme, sedan lugnade det ned sig och jag gick upp & lade mig. Kunde dock knappt gå, kändes som jag skulle gå mitt itu av tryck/hugg i underlivet. Funderade på hur jag skulle ta mig till/från jobbet som idag och hur det skulle gå med hämtning på dagis. Om jag kanske rentav borde stanna hemma och vila.

    Så imorse kändes det inte helt bra men iaf bättre, cyklade till jobbet och dt gick bra en stund. Sen sa en kollega (som eg. är sköterska) att jag borde åka hem och vila, inte lyfta något mer (inte ens min dotter, buhu) och ta det lungt, annars kan förlossningen sätta igång. Hjälp.

    Fick lite skrämselhicka, vill inte att kotten ska komma än! Ångrar att jag inte lyssnade på kroppen imorse. Men nu är jag iaf hemma och ligger ned, ev. får maken sluta tidigare och hämta på dagis. Jag hade aldrig svårt att gå när jag var gravid förra gången så jag känner mig lite överrumplad.

  • emjh
    PoL skrev 2014-08-15 17:38:22 följande:

    Fint att höra att flera förstår o känner igen sig - andra kan nog tycka man är smått galen att njuta av en graviditet när man har så ont

    Emjh: en till supermamma, låter det som man vill ju så gärna klara av allt som vanligt... Tur att din kollega sa till o att du åkte hem, hoppas det håller sig lugnt nu! Du pratar väl med din bm om det forts, så du får stöd m sjukskrivning om det behövs? Var rädd om dig.


    Ja det är ju så... mm, ska ta upp det med min BM. Har varit rätt så lugnt men idag gick jag på stan och trots att jag satte mig så fort jag fick chansen känns det rejält nu. Tack för omtanken!
  • emjh

    emjh: Kanske du kan ringa förlossningen och fråga om de bör mäta din livmodertapp-längd? Jag har haft en massa sammandragningar de sista veckorna, dock antingen inte onda eller bara litegrann onda (men emellanåt ganska långa, typ 15-90 minuter innan det släpper trots liggläge), och min livmodertapp har de mätt två gånger redan, ska mäta den igen nästa vecka. De både mäter längden på den och kollar ifall den är helt stängd eller har antydan till att öppna sig. Även om din livmodertapp nu är i fullängd och helt stängd (som vi förstås hoppas) så kan det vara bra tror jag om de får ett mått på vad du har som normal-längd på opåverkad livmodertapp, i alla fall sa de till mig att det var bra att de mätte den där i början av sammandragnings-perioden så de vet mitt normal-mått (min är fortfarande fullängd, men jag är ordinerad att ta det lugnt, när livmodern är som mest retad ska jag ligga i sängen typ hela dagen, och på bättre dagar d.v.s. när jag vilat några dagar kan jag sitta upp och gå lite långsamt korta sträckor, och lägga mig emellan, helt klart har jag märkt att vila lugnar ner livmodern, jag har även ätit en Kåvepenin-kur eftersom jag hade fått streptokocker i urinen såg de efter odling, och det kan orsaka sammandragningar).
    Om du är före vecka 22+0 är det väl gynakuten/gyn man kan ringa och be om råd, och efter vecka 22+1 är det väl förlossningen man ringer och ber om råd, eller när går gränsen? Sin vanliga barnmorska kan man också be om råd, men där kan man väl inte få komma in och mäta livmodertappen lika snabbt som hos t.ex. gynakuten (jag mätte första gången på gynakuten, och sedan efterföljande mätningar görs läkaren jag har hos mödravården).


    Tack för tips. Jag är i v35 nu så det är ju inte katastrof om något sätter igång men det är onödigt tidigt ändå. 

    Jag har börjat må illa i samband med mina sammandragningar, minns inte om jag gjorde det förra gången men samtidigt är känslan bekant. 

    Hoppas det funkar för dig med lugn och ro! 
  • emjh

    Hm... jag hade mkt sammandragningar igår (ingen smärta) och mådde illa varje gång. Kräktes flera gånger på kvällen och blev dålig i magen. Idag känner jag mig alldeles febrig. 

    Jag stannade hemma idag för att vila men har inte ringt min BM. Tänkte avvakta lite. Vill bara kolla om någon mer känt så här? Måste kolla mina gamla anteckningar från förra gången för jag minns inte riktigt hur det var då.

  • emjh
    Kaa76 skrev 2014-08-19 01:58:05 följande:

    Hej!  Insåg att jag inte skrivit något alls om hur det gått för oss. Hade en riktigt jobbig graviditet då jag drabbades av ett hjärtfel i v. 26 (tror jag det var?). Min lilltjej föddes tillslut med akut snitt i v. 36. Om någon vill läsa om oss har jag postat en förlssningsberättelse på min blogg. me-and-my-life-and-my-belly.blogspot.se/2014/08/update-in-swedish-english-version-is.html


    Ojojoj Kaa... vilken berättelse. Sitter också med tårarna strömmande. Blir upprörd över att vårdpersonal kan vara så hänsynslös när de kände till din historia men också otroligt rörd av sköterskan som vakade över er. 
    Hoppas det blir ordning på hjärtat och snittet och att du snart bara kanfå njuta av din lilla! 
  • emjh
    India skrev 2014-08-20 07:37:07 följande:

    Måste fråga en liten sak. Jag har hittills( v33) gått upp 7 kg (har lite för mycket sen innan så jag är bara tacksam över att det inte har blivit så mycket) men nu har jag gått ner 3 kg...de sista två veckorna. Jag har inte på något sätt ändrat kosten eller rört på mig mer (går inte för alla sammandragningar o andra risker jag har). Har ni varit med om att gå ner i slutet av graviditeten? Tänkte först inte bry mig om det men om lillen nu lägger på sig mycket varje vecka och jag samtidigt går ner, så blir det ju mer jag "går ner" egentligen..

    Är lite nervös idag då jag ska iväg o göra ett UL till (placenta placering, tillväxt, flöde) eftersom läkarna inte är överens om hur jag ser ut...


    Jag tänker också vätska? Det är ju inte lika varmt längre och du kanske inte är lika svullen? Lite så är det för mig. 
  • emjh

    Alltså, jag är ju sämst i världen på att ringa, tror det är en kombo av telefonskräck och att inte vilja besvära i onödan. Dumt, jag vet. 

    Hur som helst har jag gjort upp med min teamleader på jobbet att vi tar det dag för dag de dagar som är kvar. Idag t.ex. har jag jobbat hemma och genast mår jag mkt bättre. Så fort jag varit på jobbet en stund får jag jätteont, både i mage och underliv/bäcken. Knepigt. 

    Idag har jag antingen åkt på jordens magsjuka eller så är det någon annan slags reaktion, har iaf. nästan aldrig varit så dålig i magen tidigare. Men jag har iaf, som sagt, mindre ont nu när jag kan vara hemma. Mycket skönt.

Svar på tråden Gravidtråd för oss som är över 35