Uppfostringsböcker?

Finns en bra bok på engelska skriven av en man som hette Osho, The book of children - supporting the freedom and intelligence of a new generation. mycket lättläst men ändå informativ och aktuell :)

Inte alls förvånande egentligen. Hela boken bygger på betingningsmodeller vilket 5 minutersmetoden är helt i linje med. Hela boken bygger på KBT, det är hans kompetens. KBT kan vara ett redskap i arbete med barn med särskilda behov, men att möta barn så generellt....nej....tycker i alla fall inte jag .

Det var ett tag sen nu som jag läste boken, så jag minns inte allt. Men jag minns att jag gillade det positiva synsättet som genomsyrade den. Hur man skulle lägga fokus på, och uppmärkssamma, det positiva i barnens vardag istället för att tjata om det negativa.
Sen var det ju väldigt konkreta tips och t.o.m. övningar i boken, och de kanske var KBT-orienterade...men jag la inte så mycket fokus på dem, utan mest på helhetsbilden, som jag upplevde som positiv. Ja, tills jag kom till stycket om femminutersmetoden...då blev jag besviken. För även om man idkar KBT så är det ju en himmelsvid skillnad på att uppmuntra ett barn att klä på sig själv och att lämna hen gråtande i en säng...

Nåja...jag tycker den var bra...som helhet. Men Lars H Gustafssons människosyn är ju den som överensstämmer mest med min egen, trots allt.

Jag tror jag är den enda bokmal som fortfarande inte läst "Fem gånger mer kärlek", haha
Jag vet egentligen inte riktigt varför. Jag minns att jag sett flickan och kråkan kritisera den tidigare, och den har aldrig riktigt fallit in i den typ eller kategori av böcker som jag själv sökt mig till. Jag kan helt klart förstå flickan och kråkans kritik, även om jag själv inte ens läst boken (bara om den). Men med rätt glasögon på, så att säga, så är den säkert väldigt bra med mycket matnyttiga råd även den!

Själv älskar jag också både Jesper Juul och Lars H Gustafsson, Gavelins bok är också bra, precis som redan nämnts
Har nu senast precis börjat läsa Juuls nyaste bok "Aggression: ett nytt och farligt tabu". Jag tycker man hör så himla ofta nu för tiden om arga och aggressiva barn, vad man ska göra åt detta och hur obehagligt många föräldrar tycker det är med sina ilskna barn (även små arga 1-åringar) och vet inte hur de ska hantera detta. Själva har de rätt ofta svårt att alls uttrycka ilska, så barnets ilska blir liksom jättefarligt! Dock är väl hans tidigare bok "Ditt kompetenta barn" ett absolut måste att läsa.

För att komma med något nytt så säger jag nog ändå att den bästa boken är den gamla hederliga boken av Thomas Gordon som heter "aktivt föräldraskap i praktiken". Den är gammal, och Gordon är idag död. Men den håller än idag, och hans tankar och förhållningssätt är vad som troligast lagt grunden för många av dagens populära författare som har en syn på uppfostran som präglas mer av jämlikhet, respekt och hänsyn, så som Juul och Gustafsson.

Ursäkta, den heter nog bara "Aktivt föräldraskap", inget mer

"Fem gånger mer kärlek" av Martin Forster. ÄLSKAR!!

Har inte kommit till slutet av boken men han har nämnt 5-minutersmetoden redan och där upplevde jag det som att han TOG AVSTÅND från det. Kan dock inte tala för resten, för jag har inte hunnit dit än.

Jag var tvungen att leta upp boken och läsa om stycket om femminutersmetoden.
Han tar inte avstånd, tyvärr, men han lindar in den lite, och beskriver den lite modifierat.
Angående barn som inte vill sova och springer upp hela tiden så skriver han att "den metod som har bäst forskningsstöd är att följa barnet tillbaka till sängen om och om igen och lugnt förklara att det är dags att sova..." och senare skriver han att "metoden kallas femminutersmetoden". Så man kan säga att han rekommenderar femminutersmetoden, fast när han beskriver den så låter den inte lika hemsk som det egentligen är. Men bara det att han rekommenderar den är ju hemskt..

Okej. Fast det finns visst olika typer av 5-minutersmetoden har jag förstått. Han menar nog inte Wahlgrens metoder. (GISSAR jag)

Det är ju Eckerberg som utformat 5mm, inte Anna Wahlgren. Hennes metod heter "sova hela natten" (SHN).

Men de är ju iofs lika illa båda två.

Man måste ju inte tycka lika . Jag fick ganska snabbt olustkänslor när jag läste boken. Belöningsmodeller och ignorering av beteende man inte gillar etc. Klassisk betingning. Personligen har jag väldigt svårt för belöningssystem och de viktigaste verktyg som KBT och Forster rekommenderar för att hantera barns starka känslor (gråt, raseri, etc) är att ignorera och avleda = jag gillar ej. Och som sagt 5-minutersmetoden och andra cio-metoder har sin grund i beteendeterapin så inte alls konstigt att det dyker upp i Forsters bok.

Nej, man behöver inte tycka lika. Men vi har inte heller tolkat boken lika, märker jag...

Jag läste aldrig något om att ignorera, för då hade jag reagerat omedelbart. För det är en metod jag tycker är fullständigt oacceptabel.
Däremot läste jag att man inte ska lägga så mycket fokus på om barnet t.ex. kastar saker. Man avleder istället för att tjata och skälla. Man ignorerar absolut inte barnet!
Belöning är inte heller något jag skulle ta till eller står bakom. Och det såg jag heller inget om. Bara att man ska uppmärksamma när barnet gör något bra. Och jag räknar inte uppmärksamhet som en "belöning", utan som en självklarhet...

Men jag kanske har missuppfattat boken fullständigt..?