• Anonym (mamman)

    Han vägrar samarbeta! Var slutar det?

    Jag har delad vårdnad med pappan. Han har knappt träffat sitt barn det senaste halvåret. Han föreslog familjerätten, men när det blev aktuellt så totalvägrade han. Han säger att han vill träffa sitt barn och ta en hel helg med en gång. Jag säger att barnet måste bli tryggt med pappan innan det är aktuellt (barnet är 16 månader gammalt). Han anklagar mig för att gå emot svensk lagstiftning och alla samtal innehåller ett par elaka ord från hans sida. Han kallar mig hjärntvättad när jag refererar till BVC rekommendationer och barnpsykologi.
    Jag vill så gärna slippa dessa samtal som aldrig leder nån vart. Jag har aldrig nekat honom att träffasitt barn och majoriteten av deras umgänge sedan separationen har varit i hans hemstad för att jag åkt dit - ändå anklagar han mig för att ta hans barn ifrån honom. Han har aldrig råd att hälsa på sitt barn (tågbiljett som kostar 100 kr enkelväg, en resa på dryga två timmar) De TVÅ gångerna han åkt för att träffa barnet så har vi mötts halvvägs dessutom.
    Jag är less på att lyssna på hans snedvridna verklighet. Jag vill ha umgänget skriftligt och jag vill göra det med en tredje part.

    Då han har för vana att stänga av sin telefon, avsiktligen jävlats med mig (erkänt detta), och jag vill minimera kontakten så mycket som möjligt med honom så tänker jag ansöka om egen vårdnad. Jag vet att detta inte påverkar hans umgängesrätt men jag tänker att det blir några samtal mindre om praktiska saker som förskola, pass osv.

    Utifrån den här informationen har jag några frågor till er:

    -Räcker hans ovilja till samarbetssamtal och ständiga kränkningar för att jag ska få egen vårdnad?
    -Om jag ansöker om egen vårdnad, blir det då ett umgängesavtal på köpet? (Oavsett om jag får vårdnaden eller ej)
    -Om inte, kan jag stämma honom för att Jag vill ha ett avtal?

    Som ni förstår är jag mån om barnets rätt till båda föräldrarna. Det jag inte tänker göra är att ta ansvar ÅT honom. Han har en missbruksmentalitet och jag skulle helst se att han inte var en del av barnets liv, å andra sidan ger det mig mer kraft att vara en supermamma åt mitt barn så att pappans värderingar och livsstil inte smittar av sig. Med detta ville jag bara få ur mig att TROTS att jag anser att han är en "dålig" pappa så har barnet rätt att lära känna honom, så jag är helt övertygad om att jag ser på det hela utifrån barnets behov och inte utifrån mitt missnöje med pappan.

    Är så tacksam om ni har erfarenheter att dela med er av, kanske liknande situationer. Eller kanske tips, både kring samarbetsfrågan och mitt förhållningsätt. Medhåll och mothugg, en riktig familjelivstråd helt enkelt!   

  • Svar på tråden Han vägrar samarbeta! Var slutar det?
  • Anonym (Olik)

    Som svar på dina frågor

    -Nej det är inte tillräckliga skäl idag

    -Oftast inte men det går att baka ihop eftersom tingsrätten inte är allt för glada i att döma till ensamvårdnad ,många gånger föreslås samarbetssamtal och ett preliminärt umgängesschema fram tills man uppfyllt ett visst antal samarbetssamtal (bestäms i tinget).

    -Ja du kan stämma den andre vårdnadshavaren på umgänget.

  • Anonym (mamman)
    Anonym (Olik) skrev 2013-11-16 23:24:05 följande:
    Som svar på dina frågor
    -Nej det är inte tillräckliga skäl idag
    -Oftast inte men det går att baka ihop eftersom tingsrätten inte är allt för glada i att döma till ensamvårdnad ,många gånger föreslås samarbetssamtal och ett preliminärt umgängesschema fram tills man uppfyllt ett visst antal samarbetssamtal (bestäms i tinget).
    -Ja du kan stämma den andre vårdnadshavaren på umgänget.

    Tack för (snabba!) svar! Då kanske det är bättre att stämma om umgänget ist för vårdnad till en början. Slipper gärna ett självgott hånflin från hans sida om jag nekas egen vårdnad.
    Det är främst ett skriftligt schema på umgänget jag vill åt. Om han inte dyker upp på detta, alltså i rättegången, kan det då bli aktuellt med egen vårdnad? Eller aa, vad krävs egentligen?
    Ska ta upp hela grejen med en advokat men det dröjer ett tag och svar som dina ger mig lite mer kött på benen !   
  • Anonym (?)
    Anonym (mamman) skrev 2013-11-16 23:39:34 följande:

    Tack för (snabba!) svar! Då kanske det är bättre att stämma om umgänget ist för vårdnad till en början. Slipper gärna ett självgott hånflin från hans sida om jag nekas egen vårdnad.
    Det är främst ett skriftligt schema på umgänget jag vill åt. Om han inte dyker upp på detta, alltså i rättegången, kan det då bli aktuellt med egen vårdnad? Eller aa, vad krävs egentligen?
    Ska ta upp hela grejen med en advokat men det dröjer ett tag och svar som dina ger mig lite mer kött på benen !   
    Risken är rätt stor att han får som han vill när det gäller umgängen. Varför skulle han inte dyka upp i tingsrätten? Där har han sin chans att bli lyssnad på.
  • Anonym (mamman)
    Anonym (?) skrev 2013-11-16 23:53:08 följande:
    Risken är rätt stor att han får som han vill när det gäller umgängen. Varför skulle han inte dyka upp i tingsrätten? Där har han sin chans att bli lyssnad på.
    För att han redan vägrar samarbetssamtal och förmodligen är rädd för att höra sanningen om hans skyldigheter när han kräver sina rättigheter. vi blev utredda av soc och blev kallad till ett flertal möten men dök inte upp på ett enda (trots att han i samband med dom kunde träffa sitt barn). jag vet egentligen inte men det känns som att han skulle kunna skita i det..
  • Anonym (?)
    Anonym (mamman) skrev 2013-11-17 00:37:03 följande:
    För att han redan vägrar samarbetssamtal och förmodligen är rädd för att höra sanningen om hans skyldigheter när han kräver sina rättigheter. vi blev utredda av soc och blev kallad till ett flertal möten men dök inte upp på ett enda (trots att han i samband med dom kunde träffa sitt barn). jag vet egentligen inte men det känns som att han skulle kunna skita i det..
    Tingsrätten skickar er förmodligen på nya samarbetssamtal. Och då hamnar allt i en annorlunda position i och med att det blir dom av det hela. Han behöver inte komma överens med dig i samarbetssamtal om hur ni ska göra, utan han kan avvakta domstolens beslut, som ni båda sedan måste följa.
  • Angels

    Är väl bara umgängesföräldern som kan göra en stämningsansökan gällande umgänge?

  • Anonym (mamman)
    Anonym (?) skrev 2013-11-17 00:42:14 följande:
    Tingsrätten skickar er förmodligen på nya samarbetssamtal. Och då hamnar allt i en annorlunda position i och med att det blir dom av det hela. Han behöver inte komma överens med dig i samarbetssamtal om hur ni ska göra, utan han kan avvakta domstolens beslut, som ni båda sedan måste följa.

    Visst ska väl domstolen ta hänsyn till barnets ålder, hur relationen ser ut mellan barnet och föräldern. Eller vilka grunder har de för domen?
  • Anonym (mamman)
    Angels skrev 2013-11-17 00:45:57 följande:
    Är väl bara umgängesföräldern som kan göra en stämningsansökan gällande umgänge?

    Det är ju helt klart det logiska! Så det är därför jag undrar om jag kan, han säger att det inte behövs nåt samarbetssamtal och i nästa sekund säger han att jag aldrig mer ska ringa honom- Så less. Vill bara ha ett papper att följa
  • Anonym (?)
    Anonym (mamman) skrev 2013-11-17 01:04:23 följande:

    Visst ska väl domstolen ta hänsyn till barnets ålder, hur relationen ser ut mellan barnet och föräldern. Eller vilka grunder har de för domen?
    Du måste tänka på att en dom gäller för alltid. Så tills barnet blir myndig.
  • ZsaZsa

    I ditt läge kan det nog också vara så att du inte ska väcka en björn som sover. Du har gjort en hel del ansträngningar för att barn och pappa ska träffas, men han inte så många. Om du drar det hela till en rättslig prövning är risken att han får ett umgänge enligt dom som han sedan struntar i titt som tätt, men som du blir bunden till att följa. Det blir svårare för dig att säga nej under de premisser som han sätter upp och det sista du vill är väl att du ska bli tvingad att lämna ut barnet över en helg i det här läget?

    Samtidigt kan det vara rätt att göra det ändå, men ha tydligt klart att det förutsätter ett kontinuerligt umgänge ganska ofta med ett så litet barn. Vi pratar om ett par gånger i veckan. Är det ens praktiskt möjligt om ni bor ett par timmars tågresa ifrån varandra?

    Jag förmodar att du sparar alla hans oförskämdheter som han skickar till dig. Föreslår att du helt slutar att tala med honom. Ta bara emot mejl och sms så har du bevis kvar om du behöver.

    Vore jag du skulle jag gå igenom detta med en erfaren jurist först av allt och bestämma sedan hur du ska göra.

  • Anonym (?)
    Anonym (mamman) skrev 2013-11-17 00:37:03 följande:
    För att han redan vägrar samarbetssamtal och förmodligen är rädd för att höra sanningen om hans skyldigheter när han kräver sina rättigheter. vi blev utredda av soc och blev kallad till ett flertal möten men dök inte upp på ett enda (trots att han i samband med dom kunde träffa sitt barn). jag vet egentligen inte men det känns som att han skulle kunna skita i det..
    Vilka skyldigheter är det du menar att han har?


  • Anonym (mamman)
    Anonym (?) skrev 2013-11-17 13:58:09 följande:
    Vilka skyldigheter är det du menar att han har?



    Som att träffa barnet regelbundet blir ju en "skyldighet" när han ber om umgänge. Att han ska stå för barnets mat och blöjor när det är hans tid, än så länge har jag fått ta med allt som barnet kan tänkas behöva. Att resorna ska innebära att man möts halvvägs, antingen varannan gång till eller mötas i mitten (än så länge har jag ju som sagt antingen åkt halva eller hela vägen även fast det är bra mycket trevligare att åka tåg med ett par hörlurar än ett nyfiket aktivt barn som ska upp ner hit o dit)
    Jag hoppas även att nån talar om för honom att en förutsättning för att ha ett såhär litet barn över natten är att man har fullständig uppsikt (han har två gånger lämnat över uppsikten till hans 5 och 10 åriga barn, vilket slutade med att mitt barn smaskade på en fimp!!!!!!) och att man har åtminstone en spjällsäng, olika för alla barn kanske men vårat barn snurrar och rullar runt som en galning på natten. Äh jag vet inte. Men några skyldigheter lär han ju ha om han vill vara vårdnadshavare och umgängesförälder. Eller?? 
  • Anonym (mamman)
    ZsaZsa skrev 2013-11-17 13:44:51 följande:
    I ditt läge kan det nog också vara så att du inte ska väcka en björn som sover. Du har gjort en hel del ansträngningar för att barn och pappa ska träffas, men han inte så många. Om du drar det hela till en rättslig prövning är risken att han får ett umgänge enligt dom som han sedan struntar i titt som tätt, men som du blir bunden till att följa. Det blir svårare för dig att säga nej under de premisser som han sätter upp och det sista du vill är väl att du ska bli tvingad att lämna ut barnet över en helg i det här läget?

    Samtidigt kan det vara rätt att göra det ändå, men ha tydligt klart att det förutsätter ett kontinuerligt umgänge ganska ofta med ett så litet barn. Vi pratar om ett par gånger i veckan. Är det ens praktiskt möjligt om ni bor ett par timmars tågresa ifrån varandra?

    Jag förmodar att du sparar alla hans oförskämdheter som han skickar till dig. Föreslår att du helt slutar att tala med honom. Ta bara emot mejl och sms så har du bevis kvar om du behöver.

    Vore jag du skulle jag gå igenom detta med en erfaren jurist först av allt och bestämma sedan hur du ska göra.
    Nej självklart vill jag inte bli tvingad att lämna bort barnet en hel helg, men det måste väl ingå en regelbunden lära-känna-kontakt innan. Känner jag den här pappan så kommer han inte att klara av att följa upp, som du säger strunta i, men det måste väl ge mig mer underlag för att tillslut få egen vårdnad?
    Jag tänker att en till två ggr i veckan ska gå i teorin. Vad jag vet är han varken studerande eller arbetande just nu. Jag har även ställt in mig på att de andra barnen följer med de helgerna han har dem. Så VILL han så ska det gå. Jag är inte så övertygad om att han vill , min teori är att allt detta tjaffs med mig handlar om honom och inte barnet - eftersom han inte bryr sig om barnets behov och det konstant är mycket prat med lite verkstad.
    Jaa jag kommer absolut haffa en sån där fri konsultation innan jag lämnar in något papper, och blir det den vägen så tar jag nog hjälp av en advokat från start till slut för att vara säker på att allt går rätt till. Och tills dess är det ju underbart att kunna bolla runt här och få lite inputs!  Så tack för ditt inlägg! 
  • Anonym (?)
    Anonym (mamman) skrev 2013-11-17 20:09:32 följande:

    Som att träffa barnet regelbundet blir ju en "skyldighet" när han ber om umgänge. Att han ska stå för barnets mat och blöjor när det är hans tid, än så länge har jag fått ta med allt som barnet kan tänkas behöva. Att resorna ska innebära att man möts halvvägs, antingen varannan gång till eller mötas i mitten (än så länge har jag ju som sagt antingen åkt halva eller hela vägen även fast det är bra mycket trevligare att åka tåg med ett par hörlurar än ett nyfiket aktivt barn som ska upp ner hit o dit)
    Jag hoppas även att nån talar om för honom att en förutsättning för att ha ett såhär litet barn över natten är att man har fullständig uppsikt (han har två gånger lämnat över uppsikten till hans 5 och 10 åriga barn, vilket slutade med att mitt barn smaskade på en fimp!!!!!!) och att man har åtminstone en spjällsäng, olika för alla barn kanske men vårat barn snurrar och rullar runt som en galning på natten. Äh jag vet inte. Men några skyldigheter lär han ju ha om han vill vara vårdnadshavare och umgängesförälder. Eller?? 
    Så länge han bara får träffa barnet några timmar så blir det fjantigt om han ska köpa ett blöjpaket som ungen hinner växa ur innan paketet är tomt. Kommer barnet till umgängen med blöt blöja och är hungrig?
  • Anonym (mamman)
    Anonym (?) skrev 2013-11-17 20:35:30 följande:
    Så länge han bara får träffa barnet några timmar så blir det fjantigt om han ska köpa ett blöjpaket som ungen hinner växa ur innan paketet är tomt. Kommer barnet till umgängen med blöt blöja och är hungrig?

    Haha nej jag skulle aldrig avsiktligen låta barnet ha en blöt blöja och gå hungrig. De första två månaderna efter separationen åkte jag hem till honom över helgen varannan helg, för att de skulle träffas. Han bidrog inte med respengar, mat eller blöjor. Och jag syftar mer på när upptrappningen är klar och ett varannan helg umgänge är igång (om vi nånsin kommer dit). Jag skickar hellre med allt än riskerar att mitt barn blir utan, men han kanske skulle köpa hem lite grejer om han visste att det är något han SKA göra.
    Jag förstår att det är förvirrande, man kan ju omöjligt beskriva hela hans och min personlighet, historia och beteenden på några få rader här. Och mina frågor/tankar är ju både kring dagsläget och inför framtiden.

    För att klargöra något, det skulle vara oerhört befriande att dels få höra vad JAG har för skyldigheter rent konkret mer än det stora begreppet "barnet har rätt till båda föräldrarna"  och samtidigt veta att han får höra vad som gäller. Han viftar ju med anklagelser om att jag går emot svensk lagstiftning etc . Vore bra att han fick ordentlig information han med för jag tror inte att han vet vad han pratar om. Observera att jag skriver "jag tror" för jag behöver nämligen också ha mer koll på vad som gäller
  • Anonym (?)
    Anonym (mamman) skrev 2013-11-17 20:59:25 följande:

    Haha nej jag skulle aldrig avsiktligen låta barnet ha en blöt blöja och gå hungrig. De första två månaderna efter separationen åkte jag hem till honom över helgen varannan helg, för att de skulle träffas. Han bidrog inte med respengar, mat eller blöjor. Och jag syftar mer på när upptrappningen är klar och ett varannan helg umgänge är igång (om vi nånsin kommer dit). Jag skickar hellre med allt än riskerar att mitt barn blir utan, men han kanske skulle köpa hem lite grejer om han visste att det är något han SKA göra.
    Jag förstår att det är förvirrande, man kan ju omöjligt beskriva hela hans och min personlighet, historia och beteenden på några få rader här. Och mina frågor/tankar är ju både kring dagsläget och inför framtiden.

    För att klargöra något, det skulle vara oerhört befriande att dels få höra vad JAG har för skyldigheter rent konkret mer än det stora begreppet "barnet har rätt till båda föräldrarna"  och samtidigt veta att han får höra vad som gäller. Han viftar ju med anklagelser om att jag går emot svensk lagstiftning etc . Vore bra att han fick ordentlig information han med för jag tror inte att han vet vad han pratar om. Observera att jag skriver "jag tror" för jag behöver nämligen också ha mer koll på vad som gäller
    Då förstår jag. Jag får be om ursäkt för att jag missuppfattade. Jag tycker ni ska prata om vad som förväntas när barnet ska börja vara där varannan helg. Så han förstår att han får lov att köpa hem, mat, blöjor, tandborste, säng och sängkläder och leksaker till barnet. Då hinner han kanske planera också.

    Du har skyldighet att se till att barnet får en så bra relation med den andra föräldern som möjligt, dvs inte hindra umgänge så länge barnet inte far illa.

    Den andra föräldern har skyldighet att ta hand om barnet och ge barnet kärlek, närhet och stimulans under sin tid med barnet, förutom mat och sömn så klart.
  • Anonym (mamman)
    Anonym (?) skrev 2013-11-17 21:03:08 följande:
    Då förstår jag. Jag får be om ursäkt för att jag missuppfattade. Jag tycker ni ska prata om vad som förväntas när barnet ska börja vara där varannan helg. Så han förstår att han får lov att köpa hem, mat, blöjor, tandborste, säng och sängkläder och leksaker till barnet. Då hinner han kanske planera också.

    Du har skyldighet att se till att barnet får en så bra relation med den andra föräldern som möjligt, dvs inte hindra umgänge så länge barnet inte far illa.

    Den andra föräldern har skyldighet att ta hand om barnet och ge barnet kärlek, närhet och stimulans under sin tid med barnet, förutom mat och sömn så klart.
    De är lugnt! ;)
    Ja om det ändå vore så att han hade folkvett och sunt förnuft vad mycket lättare allt hade varit. Vi hade ett samtal om just säng, jag sa att du kan ju börja med att skaffa en säng innan du börjar prata om att ha barnet över natten. Barnet är livligt på natten, rullar, vänder, ställer sig upp ibland så det är absolut nödvändigt med en säng med "galler". Det tyckte han var fjantigt, han kan väl sova på en madrass. Då förkarade jag att när barnet vaknar sen så kommer hen inte gå till dig och väcka dig, utan direkt till sladdar, eluttag etc. Men det trodde (?!) han inte på. 
    Jag har sett honom mata barnet. Under en tid var det en kamp, barnet fäktade med armarna och tålamodet fick sina prövningar. Den gången han gjorde det så slutade han vid första fäktningen och tyckte att det var barnets sätt att säga att den var mätt. Jag fick ta över och det "mätta" barnet åt upp allt på tallriken... Suck.
    Vid ett tillfälle skulle han ha barnet själv i 1 1/2 timme. Det sista jag sa var att blöjan behövde bytas. Barnet fick en ny blöja när jag kom tillbaka. Det var bara kiss i den så världen går inte under men alla de här småsakerna bidrar naturligtvis med oro.
    Det är frustrerande att mitt barn har rätt till en pappa som inte riktigt godkänns i nån kategori. Utöver slarv med mat o blöjor så är det mycket löften och alla glöms bort, skeva värderingar och uppenbarligen inte tillräckligt med engagemang.
    En gång när vi fortfarande levde ihop så kom syskonen till oss och hade bråkat "han gjorde såhär" "men hon gjorde det där" och pappan svarade "varför berättar ni det här för? man golar inte på varann" och han var helt seriös. Jag försökte rädda det hela och sa att det är visst bra att ni kommer till oss så kan vi kanske lösa det här. Idag ser jag framför mig hur han lär mitt barn det här och hur mitt barn sen inte vågar berätta vad som händer hemma hos pappa. Så det enda jag kan göra är att vara tydlig med rätt och fel, och jobba på vår tillit så att barnet ändå vågar. 

    Nu blev det mycket smutskastning men jag försöker ge en bild av pappan, han är oresonlig och jag tappar hoppet om att någonsin kunna föra en vettig konversation med honom.  
Svar på tråden Han vägrar samarbeta! Var slutar det?