Hur besvarar man hotfulla och kränkande sms och mail

Man skaffar ett ombud och skriver ett enda mejl/sms där man svarar att personen ifråga hädanefter får gå via ombudet.

Nämen du så bra.

Hur? En kompis (lite för tuff uppgift för mina bästa vänner tror jag)? Kan soc ställa upp med det? Någon annan? Advokat?  

Försök svara neutralt. Och enbart fakta. De kommer på torsdag kl 6.
Låt dig inte dras med. Svårt, men se det som en vinst varje gång du lyckas.

Har du verkligen rätt att plötsligt stoppa umgänget? Stackars barn!

Jag hade svarat "Måndagen den 15:e kl 17, alternativt Torsdag den 18:e, vilken funkar bäst för dig?". Sedan hade jag inte svarat mer om han fortsatt tjafsa utan hänvisat till en tid på familjerätten (måndagen den 22:à kl 8:00) där ni kan bestämma vilka dagar och tider som gäller. Kort, koncist och informativt.

Det värsta man i mina ögon svarar ett sånt meddelande är med typ "Men snälla jag försöker bara göra det bästa för barnen, du behöver inte bli så arg... bla bla... förlåt att jag finns till..." Eller nåt annat mjäkigt svar som ger honom vatten på kvarnen.

Tyvärr har du satt dig i skiten när du har stoppat växelvis boende utan att vara överens om det. Är du beredd på att boendet kan bli hos pappan pga din handling?

Jag har inte stoppat umgänget. Men däremot har jag stoppat boendet varannan vecka, då minsta barnet har mkt svårt med detta pga autism, och pappan inte har problem, vilket resulterar i en tillbakagång i barnets utveckling. Dessutom har han inte fungerat som förälder på drygt 10 år, utan varit en fruktansvvärt dålig barnvakt under alla år, inte skött mediciner, inte hjälpt till med tandborstning, mm.

Umgänget är inte stoppat. Barnen har ju rätt att få träffa sin pappa.

För en vecka sedan så smsade stora flickan under "min" vecka att hon ville åka till han o sova en natt, men nekades, för han tyckte det var så självklart att hon bara skulle sova där under "hans" vecka.

Det ligger på den nivån.      

Nedlåtande och kränkande mening? Haha! Vilken sten har du växt upp under?

Har ni delad vårdnad så har du ingen som helst rätt att bestämma att barnen ska vara mer hos dig om pappan motsätter sig det.

Kör det här ett varv i familjerätten så att det säkerställs att ett beslut fattas av någon som ser på situationen utifrån barnens bästa. För det verkar ju inte ni vara kapabla till.

Nja... Pratade med familjerätten, och orkade ta beslut efter att ha fått deras stöd.

Under vilken sten jag växt upp under...

Efter att ha varit utsatt för psykisk och sexuell misshandel, fråntagen alla mina rättigheter, inlåst, och behövt försvara barnen under mer än 10 år,
så att inte de också gått under och velat dö under den psykiska pressen.
(tröstat dem när deras egen pappa skrikit att de är fula, värdelösa, dumma i huvudet, knuffade omkring på som saker - de i sin tur har fått trösta mig när jag blivit så nedbruten att jag legat på golvet, när han fnyst över att jag existerar, och bett barnen gå och trösta mig för han inte kan ta i mig med tång...
 
jag har vuxit upp under en jävligt tung sten.

Så jag är härdad.  

Glad över att äntligen ha kunnat fly därifrån.   

Exemplen ovan är de vänligaste meningsuppbyggnader jag fått från honom, så att säga.