Löjligt att sjukanmäla sig för småsaker?

Nedstämdhet och orkeslöshet kan ju vara jobbigt att gå till jobbet med, men jag tycker oftast att det brukar lätta när man väl kommer till jobbet. Hemma känns allt fruktansvärt bedrövligt och man orkar knappt lyfta ett finger och mycket känns som enorma berg att bestiga, fast det kanske bara rör sig om att hänga lite tvätt.

Jag känner ofta samma känslor som du beskriver, när det gäller detta med orkeslösheten. Jag har inte stannat hemma p.g.a. det någon gång, och tror, precis som du egentligen skriver själv, att du mår sämre av att stanna hemma, för att du får dåligt samvete över att du ljuger om ditt "sjukdomsstillstånd"

Däremot, efter min separation för ca. två år sedan, var jag tvungen att vara hemma i två dagar, för att jag bara knäckte ihop och grät hela tiden. Jag mådde jättedåligt och kunde liksom inte ta mig samman. Då gör man inte så mycket nytta på jobbet heller.

Jag tycker absolut du ska tala med din chef. Kanske kan företaget istället hjälpa dig på något sätt. Att du kanske kan jobba hemifrån de dagar du känner att du helst vi dra en gammal filt över dig, eller hjälpa dig till att träffa en kurator eller terapeut som kan hjälpa dig med din "håglöshet"

Försök att leta kraften i jobbet istället, jag tror du hittar den där, då du i grund och botten vill vara till nytta och gillar att jobba. Ta hjälp av dina kollegor och ditt jobb för att peppa upp dig lite. 

I slutänden så är det endast du som kan bedöma om ditt tillstånd är tillräckligt illa för att vara hemma eller inte. Inget av det vi skriver här är rätt eller fel, det bedömer du själv och därför är det viktigt att du lyssnar på ditt hjärta, och din magkänsla om vad som är rätt och fel för dig, tror jag.

Lycka till.