• Cruzs

    att förlora ett syskon

    Fy så jobbigt! :( Beklagar sorgen! Har inte varit med om att förlora ett syskon, men förlorade min bästa vän för 6 år sen, och han var som en storebror för mig. Jag kände som du, att jag ville säga så mycket men kunde inte prata med någon alls utan att det skulle rasa inom mig. Så jag lät bli att öppna mig. Men till slut så började jag öppna upp mig för min familj och mina vänner, och det var det bästa jag gjort sen han gick bort.
    Vet att det är tungt, men det är jätteviktigt att prata om det med de som står en närmast, det blir inte bättre av att hålla känslorna för sig själv, tvärtom! Hjärta

  • Cruzs
    Anonym (.) skrev 2013-12-12 10:43:08 följande:
    När min syster dog så frågade mamma och andra ifall jag ville prata med någon professionell, men jag tackade nej. Jag tycker att det känns svårare att prata med någon man inte känner. Det är deras jobb, känns inte som att dom bryr sig på samma sätt som någon som kände min syster.
    Hoppas inte att detta låter fel nu. Det är bra att det finns professionella som man kan prata med, men det är inget jag vill göra.

    Du gör dem inte ledsna, det gör du verkligen inte! Ni är ju ledsna tillsammans då, och det är absolut inte att DU gör dem ledsen, de som gör dem ledsen är ju det som har hänt.


    Att ni som familj pratar med varandra är ju jätteviktigt, oavsett hur jobbigt det än är!
    Och att du ska känna att du gör någon ledsen av att öppna dig är bara en känsla man har! Jag struntade som sagt i att prata med människor runt mig, just för att jag inte ville tynga ner dem med mina tankar och känslor. Men det är sånt man känner bara, och jag kan lova dig med all min kraft att det kommer kännas bättre och gå snabbare att läka genom att läka tillsammans med sin familj. De är ju trots allt din familj, och i en familj ska man stötta varandra genom vått och torrt.

Svar på tråden att förlora ett syskon