5 års barnlöshet

hej. får man vara med här? jag känner igen mej så mycket i era situationer. vi har försökt i fem år att få barn. fyra misslyckade ivf-försök senare så känner jag mej helt förstörd och nedbruten. jag orkar inte mer. vi har fått sämsta möjliga vård/stöd i vårat landsting och jag orkar inte bråka med dem längre. jag skulle kunna tänka mej att adoptera men vill så gärna ha egna barn- få känna känslan av att bära ett barn. jag har räknat att totalt sen vi började försöka få barn så har det fötts över 40 barn i min omgivning med de folk jag umgås med=oerhört påfrestande. och alla frågor om vi ska ha barn.. jag hatar dem!! tänk om de visste! saknar likasinnade att prata med. vart bor ni tjejer? själv bor jag i Umeå.
kram till er

sommarbarn88

Äldre 17 Dec 21:31

#10

Löparnörden skrev 2013-12-15 08:26:48 följande:

Åh en norrlänning:) Kommer själv från Ö-vik, har pluggat i Umeå men bor numera i Stockholm.

Känner igen mig i det ni skriver om att folk i ens omgivning som dessutom är mycket yngre får både sitt första och andra barn och själv står man och stampar i samma ruta med en ovisshet när det själv ska bli ens tur och om det överhuvudtaget kommer bli ens tur.

Hoppas jag kan ge er lite pep och styrka på vägen. Tyckte själv att det kändes lättare få prata med och höra om andra i samma situation som det lyckats för.

Hej du. Jag tror vi flyttat om varandra. Jag bodde i uppsala förut men bor numera i Umeå. eller egentligen lite utanför men vill inte röja min identitet då alla i våran omgivning inte vet om vad vi gått/går igenom. har ni berättat för släkt och vänner? i princip alla mina vänner är yngre än mej och i princip alla har också barn. jag orkar snart inte umgås med folk längre tyvärr. å hatar alla frågor man får. tänk om de verkligen visste hur vi (mest jag) har mått av allt som varit. jag är inte inne här på familjeliv så mycket. lust att fortsätta hålla kontakten på mejlen? har saknat att prata med folk i samma situation. kram

sommarbarn88

Äldre 17 Dec 21:38

#11

familjha skrev 2013-12-15 17:44:16 följande:

Hej och välkommen till tråden!

Det är väldigt oroväckande hur många som är i samma situation och tragiskt, men samtidigt skönt att veta att man inte är helt själv.

Jag har många några vänner och släktingar som också har försökt ett tag innan de fick sina barn, men de har glömt känslan att behöva vara svartsjuk av längtan. De förstår inte smärtan när deras julkort med kort på deras barn gör mig ledsen och mer som ett sandpapper i ansiktet eftersom det för mig bara river upp hur värdelös jag känner mig som människa. Fel känsla men de e tyvärr dit jag har kommit just nu. De kommer säkert gå över men just nu måste ja få vara lite ledsen.

Adoptera beundrar jag människor som gör. Tyvärr är det inte av intresse för mig och min man eftersom jag själv är adopterad och har alltid saknat den delen av att vara lik någon. Så mycket i att vi vill ha egna barn är för att jag där ska kunna se någon likhet i mig.

Och sen är det ju även de en lång process innan man får adoptera. Tiden går och man blir inte precis yngre med tiden.

hej. tackar :) ingen som jag umgås med har en aning om vad det innebär att vara barnlös. här ploppar det ut barn titt som tätt. å har ingen lust snart att umgås utan känner jag kan börja isolera mej snart. låter säkert som jag är arg på allt och alla.. ibland är det säkert så men absolut inte jag att vara så. men e så psykiskt och fysikst trött av allt som varit senaste åren så snart kan de lägga mej på psyket... okey kanske inte riktigt även om det känns så ibland. men skulle behöva vara hemma en lång stund och bara vara.

jag vet inte om jag just nu skulle orka gå igenom en adoptionsprocess men jag skulle gärna vilja adoptera även om jag skulle få biologiska barn. sen är det ju som du säger... det tar tid och man blir inte yngre. vilket land där du ifrån? hur gammal är du? själv är jag 25 å många säger "du är ung, du har många år på dej" men det har redan gått 5 år liksom. men vad ska man begära.. alla vet inte om våran situation. jag är inte inne på familjeliv så ofta och saknar folk att prata med som vet vad man går igenom. men om du vill kan vi fortsätta på mejlen? vart i vårt avlånga land bor du?

5 års barnlöshet

INNEHÅLL