KeckaW

Äldre 17 Dec 21:52

440 svar

Börjar om igen.

Hej! Jag fick MA i oktober i år! Var i v14 och det var det värsta jag varit med om! Men längtan efter ett till barn finns ju såklart kvar så nu börjar vi igen, första mensen efter MAet kom igår, blev väldigt besviken trots att det var väntat!
I vilken vecka fick du MF? Beklagar verkligen! :(

KeckaW

Äldre 18 Dec 19:48

#5

Jomila skrev 2013-12-17 23:16:50 följande:

Hejsan! Åh, fy :(...vad hemskt med så sent :(. Jag var bara i v 7 och om det nu var tvunget att hända så får man vara "glad" för att det hände så tidigt. Får man fråga vad som hände med din bebis? Kan de se det när det är så sent?

Hoppas verkligen kroppen kommer igång snabbt.

Kram

Usch det är nog tungt oavsett vecka, det jobbigaste var nog nästan att jag kände mig så lurad av kroppen, att den inte visade att något var fel liksom, och den där chocken när man tror att man ska få se sin lilla bebis på skärmen och istället får veta att det är dött, sedan skrapning på natten så jag hade svårt att acceptera att det faktiskt var så. Man hinner ju ställa in sig på så mycket under de där 14 veckorna. Fundera på barnvagn, berätta för nära och kära, fantiserat om framtiden liksom, att i april då skulle vi minsann få en bebis och så. Har fortfarande koll på veckorna (det vägrar försvinna ur mitt huvud) och skulle ha varit i v24 (23+5) nu.
Nä dom är inte helt säkra men de trodde att det var ett svårt kromosomfel, så på så vis var det ju ändå skönt att det blev upptäckt då och inte på RUL eller att det överlevt hela grav för att sedan dö när det kommit ut liksom. Som tur är sa läkaren att det bara var slumpen som gjorde att det var fel på barnet, inte något genetiskt eller så utan bara otur egentligen!

Hur mår du nu då efter ditt mf? Måste kännas jobbigt när man äntligen får +et och så händer det där! :( Hoppas att din mens kommer snart så ni kan få börja igen och att det tar sig fort!

KeckaW

Äldre 19 Dec 19:33

#9

Jomila skrev 2013-12-18 23:33:59 följande:

Förstår dig verkligen! Jag kände likadant med det där med att man redan planerat...och då hade vi bara vetat om graviditeten i två veckor...man hinner tänka så mycket! Vi hade dessutom bestämt oss för att vi väntade barn och inte missfall så vi berättade för de vi kände att vi ville berätta för. Idag känns det ändå bra, då vet de varför vi varit ledsna. Jag tycker allt i övrigt ändå känns helt ok trots att det varit några riktigt jobbiga veckor. Fick dessutom världens sämsta läkare när vi var till gyn. Men har kommit igenom och känner oss starkare redan. Kommer försöka så fort mensen kommer tillbaka. Hur mår du?

Jag mår mycket bättre än vad jag trodde jag skulle göra, det är dom där dagarna man tänker på hur det skulle vara som är jobbiga men försöker att undvika det, och så känner jag mig bitter på att jag inte är gravid längre och att det inte tog sig så snabbt som jag hoppats. Har tidigare haft väldigt lätt för att bli gravid. Vi hade nästan inte berättat för någon, och jag kan säga som så att nästa gång kommer jag inte vänta med att berätta, hellre att berätta att man är gravid och sen berätta att man förlorat det än att ingen vet att man är gravid och plötsligt måste berätta att man fått missfall, det var inget jag ville hålla hemligt.
Åh jag fick också världens sämsta gynläkare, vi hade två (eftersom det måste vara två som konstaterar att det är dött innan man får skrapa) och den kvinnliga var hur rar som helst, den manliga började prata om att vi skulle vara tacksamma för det som hände och tacka gud, inte vad vi ville höra då direkt.

Klick78 skrev 2013-12-19 15:21:40 följande:

Hej! Är i liknande sits. Fick missfall i v.11, och det var bland det värsta jag har varit med om.
Nu har både jag och maken repat oss, kroppen har repat sig och mensen har kommit igång. Nu har vi BIM 131227, så nu håller vi tummarna för att vi får en plus i juldagarna. :)

Håller tummarna för ett plus, uppdatera gärna hur det går :)

joemal skrev 2013-12-19 17:25:09 följande:

Hej! Det är inget man önskar någon annan, men det är skönt att inte vara ensam!

Jag har haft två missfall, ett i juli i vecka 12 och ett i november i vecka 8. Väntar nu på första mensen, den borde komma imorgon om det inte blir ett plus. Vi har försökt i 1,5 år nu så vi såg ingen anledning att skydda oss när jag hade slutat blöda.

Usch vad tråkigt, beklagar verkligen! Hoppas på mer tur 2014 :)

KeckaW

Äldre 2 Jan 19:49

#26

Hej igen! Hoppas ni haft en trevlig jul och ett härligt nyår? :) Det har jag iaf haft! Känns lite jobbigt nu när allt är över och man börjar tänka igen! Men nu hoppas jag på att jag slipper se tant röd komma på besök i januari, har absolut ingen koll på när jag har min ägglossning, och det är olika beroende på var jag räknar ut det någonstans, min app säger 6jan och de andra apparna sa runt nyår. Men min app räknar min cykel som 36 dagar eller något då jag hade en blödning i november (som varade i 2v, ingen mensvärk och pyttelite blod) som jag då räknade som mens (vet ju inte om det var en konstig mens?) och sedan kom nästa mens 16 december. Så vi får juffsa på och hoppas att det tar sig :)

Jag fyllde 24 den 20e december och min sambo är 26 år och vi jobbar på vårat andra barn, har en son som är född 2011 :)

KeckaW

Äldre 4 Jan 00:45

#33

Idag har jag haft värk i tjejmagen. Hoppas det är äl. Sexade i förregår och idag. Hoppas det tar sig! Är osäker på bim men tänkte isf testa i slutet av månaden om inte hemska tant röd dyker upp.

Hoppas det tar sig för oss nu tjejer! 2014 ska ju bli vårat bebisår! :)

KeckaW

Äldre 11 Jan 21:16

#50

Äsch det här är ju värdelöst :p Jag tänker hela tiden att jag ska försöka att inte tänka så mycket på allt nu innan bim, inte känna efter och ha mig, men idag tycker jag mig såklart ha haft lite mensvärk, varit väldigt trött sista dagarna och vit lite sega flytningar (och när jag kollat runt på fl så är det flera som haft så innan de plussat). Att det ska vara så svårt, men jag har iaf bestämt att jag inte ska testa förrän i slutet av månaden då min mens efter MAet varit väldigt oregelbunden!

KeckaW

Äldre 12 Jan 22:40

#57

joemal skrev 2014-01-12 10:14:09 följande:

agneta77: Härligt! Skönt att den kom så att du kan börja om

KeckaW. jag går också runt och säger till mig själv att inte känna efter

BIM-5 idag...

För visst går det att känna något innan, ibland, men det går också att känna en massa utan att man är gravid. Hittade bilderna nedan på clearblues hemsida (se.clearblue.com/menstruationscykler-och-aggl...). De visar hormonnivåerna på ett ungefär under menscykeln, det är ganska lika oavsett om man är gravid eller inte. Använder dem som motivation till att vara tålmodig och vänta, att inte lägga alltför stor vikt vid vad jag känner och inte känner

Ja oj det var väldigt lika reaktioner från kroppen! Bläh! Att det ska vara så svårt att inte tänka på det! Vill bara ha det som förut, när jag tyckt att nu borde mensen ha kommit, jag tar ett test så kommer mensen sen och så har det varit ett plus. Men inte nu, icke, nu är det allt man tänker på :p

agneta77 skrev 2014-01-12 09:07:35 följande:

joemal
Haha, även jag har svårt att hålla isär våra inlägg och vem ni skriver till ibland, mycket förvirrande lika namn vi har valt

Min historia... Jag är snart 29, vi har försökt skaffa barn i 1,5 år. Det tog ett år innan jag blev gravid första gången, det slutade i missfall i vecka 12 och jag skrapades. På tredje försöket efter det blev jag gravid igen, det slutade i ma i vecka 8, fostret hade dött i vecka 6+2. Den gången fick jag tabletter.

Jag har haft en mens sen sista missfallet och räknar nu ner till nästa bim den 17/1. Största funderingen och rädslan just nu är; hur lång tid tar det till nästa gång?

***************

Jomila
Haha, jag håller med både dig och joemal...lika nicks så här kommer min story;

Jag är 28, sambon 30...slutade skydda oss i oktober 2012 och fick första pluset november 2013. Slutade i missfall v 6+3. På dagen en månad (3 januari) efter mf kom tant röd. Så trots ett kämpigt år med rädsla för att inte kunna bli gravid, sen bli det, och så förlora det...så känns det ändå som man har kommit igenom starkare på andra sidan. Och jag är så tacksam över att det inte blev ma eller utomkveds, att det blev ett tidigt mf och att mensen kom igång snabbt. Och att nu VET vi att vi faktiskt KAN bli gravida. Enorm lättnad!

***************

agneta77
Tusen tack :) Jag "stoppar in er" i samma inlägg, så kan man lätt gå tillbaks och kika ifall minnet åter skulle svika. ;)
Min historia: Jag är 36 och sambon är 27. Första barnet. Vi började försöka i sept 2013 och blev gravida direkt. MA i november, ungefär v8+3. Tablettbehandling. Blödde 3v och en dag, ringde in och sa hjälp mig. Blev skrapad 9.12. Blödde till 20.12. Och nu väntar jag på att återigen börja blöda, som om 5 veckor inte vore nog :p

***************

Nimah
Hej, får jag hänga här med er? Är 31 år, blev gravid första gången i oktober 2010 och fick mf v 6+0. Hade en mens och blev sen gravid men min son som föddes sep 2011. Började försöka på syskon i somras och blev gravid, såg hjärtat i v 8, men fick ma och skrapades i v 10+0 på lucia. Blödde bara några dagar och väntar nu på mensen. Känner mig nästan rädd för att bli gravid igen. Jag vill ju inget hellre men det är så påfrestande att räkna dagarna och bara vänta på mf eller ma. Håller tummarna för er alla!

***************

...om nån annan också vill lägga till sin historia i detta inlägg, gör det gärna :)

Jag heter Rebecka, är 24 år gammal och har en son född i juli 2011. Vi planerade att bli gravida igen i somras och det tog sig på första försöket men på KUB-testet så såg dom att fostret var alldeles för litet och vi fick gå över till gyn och göra ett vul där dom konstaterade att fostret var dött och det blev skrapning samma natt. Jag skrapades 1a oktober och blödde i nästan tre veckor, den 11 nov fick jag en två veckor lång blödning som inte på något vis liknade en mens (kom pyttelite varje dag och ingen mensvärk alls), fick sedan mens igen 16 dec och har absolut ingen aning om när jag har bim, men det återstår väl att se hur det blir med den saken! :p Förmodligen så kommer mensen denna gång också tyvärr, men då kanske jag iaf får en bättre koll på min cykel :)

KeckaW

Äldre 13 Jan 09:42

#62

agneta77 skrev 2014-01-13 07:06:29 följande:

Hej Rebecka :) Jag "snyggade till" minneslistan och lade dit dig också. Du blödde ganska länge efter din skrapning. Där ser man hur olika det kan vara. Min läkare sa ju att jaaa du blöder litegrann några dagar, höögst en vecka. Hrm jag blödde 11 dagar. Lång vecka det.

Brukar du annars blöda länge vid mens? Din BIM borde ju vara nu i dagarna ungefär, iaf enligt """normal""" cykel.

Okej, färdig"babblat" från mig för denna gång, dags att göra sig färdig för jobbet då! Ha en bra dag allihop! :)

Ja, läkaren sa till mig också att jag skulle blöda lite, i några dagar, vi fick veta om MAet dagen innan vi skulle åka till Turkiet och jag blödde inget alls det första dagarna. Tänkte att det var ju väldigt smidigt, men så plötsligt så forsade det ut blod och jag fick så ont att jag inte kunde stå, kändes som om att allt innanmäte var på väg ut nedervägen liksom. Lagom kul på semestern. Hade så till och från i två dagar sen blödde det bara resten av tiden. Borde kanske kollat upp det när vi kom hem men det är lätt att vara efterklok.

KeckaW

Äldre 15 Jan 19:42

#66

Bläääh, tror mensen kom idag, hade kommit lite blod i trosorna när jag var på toa. Så himla besviken, hur klarar man av att göra detta månad ut och månad in? Besvikelse efter besvikelse, jag avundas verkligen hur starka ni alla är. Jag vill bara lägga mig och sova fram till nästa äl. Får väl se det positiva, att jag inte har haft någon mensvärk alls under mensen sedan MAet. Usch vilket depp-inlägg, hoppas det går bättre för er tjejer :)

KeckaW

Äldre 16 Jan 19:17

#70

agneta77 skrev 2014-01-16 07:12:59 följande:

Gomorron!
När jag vaknade idag trodde jag att jag hade drömt att flera i vår tråd hade fått mens. Kollade i tråden och konstaterade att näej, det var nog sant. Jag läste igår före jag somnade, antagligen därför jag trodde jag hade drömt.

ÄSCH sablar!!! :[

KeckaW och joemal - vad tråkigt. :/ Nya tag bara, och försök att hålla tankarna på annat än bebisverkstad också (skriver hon som tänker på detta konstant..!). "Nya tag" vilken klyscha. Men det är ju ändå sant. Ingen idé att gräva ner sig, kämpa vidare bara. Kram!

Det som jag nu är "rädd" för är hur jag ska reagera om det inte leder till graviditet denna gång. Dumt. Men, eftersom vi lyckades på första försöket så tror jag att hjärnan är inställd på att det kommer att lyckas direkt igen. Naturligtvis vet jag att det inte behöver bli så, men.. dumma tankar. :) Återstår att se. Jag kommer att börja med ÄL-stickor redan nu på lördag, bara för att vara säker på att inte missa ÄL. Ingen stor ekonomisk förlust att använda några stickor "i onödan". Fast å andra sidan har jag haft MA, vem vet hur kroppen fungerar och när den behagar ha ÄL?

Vi har minus 20 grader här idag, brr. Blir att gå med raska steg till bussen. Katten ville inte aaalls ut och göra sina behov, men när jag följde med så gick det bättre. Han var antagligen rädd för att han skulle bli utelämnad. :)

Hafsigt inlägg, nu iväg till jobbet! Ha en bra dag hörni!

Ja usch det är jättesvårt, och precis som för dig så har vi lyckats direkt tidigare och då blir jag så väldigt frustrerad när det inte verkar ta sig alls just nu, men min mens verkar inte ha kommit igång helt än, sedan igår så har det kommit bara liiite liiiite blod, och idag har jag tänkt att det kaaaaanske bara bar en nidis, då det inte kommit något färskt blod, kom liite igår, mindre idag men nu så kom det en liten fläck med färskt blod så det är väl mensen som kommer med buller och bong snart. Funderar också på att testa ÄL-stickor, får se om jag kommer mig för att beställa några!

Usch! 20 minus?! Vi har runt 6-8 minus och det tycker jag är megakallt!

Hoppas ni haft en bra dag alla! :)

Börjar om igen.

INNEHÅLL