Jomila skrev 2014-04-29 19:54:30 följande:
Hej på er! Kikar in och kollat så ni mår bra allihopa. Vi har det kämpigt just ni :,(...mycket med livet överlag och nån bebis har vi inte fått till den här månaden heller. Deppigt inlägg men fy fan vad hopplöst allt känns just nu. Kan nån skänka lite styrka?
Hej du, vad ledsamt att läsa :( När man är nere så är man nere, och (åtminstone för mig) hjälper oftast inga tröstande ord då.. ledsamheten måste genomlidas på nåt sätt. Men jag kan försöka skicka lite tröst iallafall.. du är ju ännu UNG vad gäller att skaffa barn, tiden rinner inte ut på bra många år än. Ni försökte över ett år förra gången, och till sist blev du ju gravid! :) Även om det slutade på så fel sätt, så var du ändå gravid, och du kan säkert bli det igen. Det krävs tydligen att ni har väldigt gott tålamod dock. :/ Jag vet med mig själv hur otålig jag är, och att vara tvungen att "ladda om" igen och igen när man så innerligt gärna vill detta NU.. ja.. :( vem skulle inte tappa modet ibland. Men man Får göra det. Man får vara precis hur ledsen man vill, för det kommer ju ändå ljusare stunder igen. Och jag hoppas att det ljusnar snart hos dig.

Och samma sak gäller dig joemal. Det börjar bli er tur nu tycker jag. Sköt om er!
KeckaW Vilken tid har du ditt VUL? HÅLLER TUMMARNA!! Hoppas pojkvännens operation går bra också!
Vi är idag i v12+3 enligt våra egna beräkningar, och ungefär 12+0 enligt förra VUL. På fredag har vi KUB.................................. Ångesten över detta. Vi har ju "bestämt" att ifall barnet har nåt kromosomfel så gör vi abort. Men. Om det faktiskt vore så, hur ska man kunna göra det, hur ska man kunna säga att okej vi dödar barnet (för att uttrycka sig grymt)... :( :( :( Åh jag vill inte. Min sambo säger åt mig hela tiden att jag måste sluta ta ut saker i förskott (saker som högst antagligen inte ens kommer att hända). Men hur? Jag känner som så att jag måste förbereda mig själv för det värsta. Jag är en första klassens grubblare, och kommer så alltid att vara. MEN det ska jag säga er att om KUB går bra, DÅ ska jag på riktigt börja njuta av denna graviditet. Jag lovar.. :) Jag har haft jobbiga dagar bakom mig, ganska mycket gråt och mycket "ligga-i-sängen-jag-vill-inte-stiga-upp-alls-idag".. skönt med semester, visst, men jag vet inte hur lägligt det var just nu, sist och slutligen. Mycket tid för grubbel. Åh okej nu ska jag sluta. Ni fick en liten inblick i mitt knasiga huvud iallafall.. :)
..min farfar dog natten mellan måndag och tisdag. Vi har i över 25 år haft "familjestrid", jag vet inte ens varifrån det har startat ursprungligen, men vi barn har liksom dragits med, inte alls haft kontakt med farmor och farfar (fast dom bott 200m från mitt barndomshem). Farfar hade bett nån från vår familj att komma dit till hans dödsbädd.. jag önskar så att jag hade kunnat förmå mig att åka, men jag gjorde det inte. Bråk inom nära familj är så hemskt.
Ooooch så går vi över till lite gladare nyheter!
Vi har bjudit över sambons bror och flickvän på kaffe ikväll, vi ska berätta om bebin då.. :) Lite nervöst. Hah vår jäädra hankatt (vi säger frass här, använder ni det ordet om hankatter i sverige?) väckte mig 02:45 imorse och skulle ut. Jag kissade på samma gång. Och sen kunde jag inte somna om, låg vaken ännu 04:30. Snark. Jag tror minsann frassen tränar mig tills bebin kommer, med detta nattvakande. :D Nu är det dags för en halv kopp kaffe, sen en dusch och sen ska jag nog ut och påta lite i trädgården. Jag känner mig mer positiv idag än jag gjort på en tid. Hm, jag tror minsann det lättar när jag får skriva av mig här i tråden. HM. Det ska jag komma ihåg till nästa gång.. :)
Sköt om er allihop, imorgon har vi MAJ!
